![]() |
Vintergröna |
|||
|
||||
Synonymer | Vaktelbär, tuvvaktelbär, gaultheria | |||
Botaniska namn | Gaultheria procumbens | |||
Engelska namn | Wintergreen, aromatic wintergreen, gaultheria, partridge berry, checkerberry, spice berry, tea berry, Canada tea, mountain tea, partridge vine | |||
Andra namn | Romanska språk Gauthérie couchée (franska) Andra språk Wintergrün (tyska) |
|||
|
||||
Besläktade |
Släktet Gaultheria
omfattar ca 170 arter av buskar. |
|||
Ej besläktade |
Liten vintergröna, trädgårdsvintergröna,
singröna (Vinca minor ), eng. winter green: Ständiggrön
marktäckande halvbuske med blå, ibland vita,
blommor med fem kronblad. I Sverige odlad i trädgårdar
och ibland förvildad i lövskog. Stor vintergröna (Vinca major): Ständiggrön krypväxt från Medelhavsområdet. Körsbärsbjörk (Betula lenta): Nordamerikansk björk varur destilleras en luktlik eterisk olja. |
|||
|
||||
Beskrivning | • Buske: 10-15
cm hög. Rätt lik blåbärsris.
• Blad: Blanka, läderartade, ständiggröna blad, spetsigt ovala, 2-3 cm breda, ljusgröna till mörkgröna, på vintern röda. • Blomma: På sommaren enkla, vita, enkla, hängande blommor. • Frukt: Frukterna är små bärlika kapslar som sitter på skaft i små klasar. De behåller sin röda färg långt in på hösten. |
|||
|
Skörd |
|||
Växtdroger och beredningar |
Blad (Folium gaultheriae, Gaultheriae procumbensis folium) • Vintergrönolja (eterisk olja) • Metylsalicylat (isolerat ämne) |
|||
|
||||
Historia | Namnet Gaultheria efter en fransk 1700-talsbotaniker och läkare Gaulthier i Kanada. Procumbens = nedliggande, på marken, av latin procumbere = lägga sig ned. Ursprung Nordamerikas östkust. Tidigt bruk Bladen började importeras till Europa i slutet av 1700-talet. Bladen har använts i te. |
|||
|
||||
Litteratur:
Se t ex Botanica (2003), Corneliuson (2000), Jönsson
och Simmons (1935), Lindgren (1918, 1946), Meyer (1952),
Mossberg och Stenberg (1992). Nätpublikationer: Felter och Lloyd: King's American Dispensatory (1898, 1900) (2003 12 22). |
||||
|
||||
© Shenet 1997 - 2013 |
||||
|