Shenet - Vete

Vete

Ingen man som är okunnig om vetets problematik kvalificerar sig som statsman.
(Sokrates, 400-talet f. Kr.)

Synonymer

Vete, hvete, hväte, huite, vanligt vete, brödvete

Botaniska namn

Triticum vulgare = Triticum sativum

Engelska namn

Wheat, bread wheat

Andra namn

Romanska språk
Triticum (latin), ble, froment (franska)
Nordiska språk
Almindelig hvede (danska), hvete, kveite (norska), hveiti (isländska), leipävehnä, vehnä (finska)
Asiatiska språk
Sumana (sanskrit), xia mai (mandarin = kinesiska), komugi (japanska)
Andra språk
Puros (grekiska), Weize, Aat-Weize (tyska), weit (holländska)

Artvarianter

Se nedan under Odling och bruk om
• Höstvete, vintervete, normalvete (Triticum vulgare var. hibernum)
• Vårvete, sommarvete, kvalitetsvete (Triticum vulgare var. aestivum)

Besläktade

• Enkornsvete (Triticum monococcum, Triticum boeticum): Det först odlade vetet; en sort odlas idag ekologiskt på Gotland. Rikt på protein och karotenoider som gör mjölet gult, men inget för bakning. Axen har strån (borst).
Vete
Släktet Triticum omfattar "i strikt mening" fyra arter. Förutom brödvete (Triticum vulgare):
• Emmer, emmervete, tvåkornsvete (Titricum dicoccum, Titricum turgidum): Det vete som följde på enkornsvete (ovan) och antagligen ett resultat av korsningar med detta. Det vete som den forntida egyptiska kulturen byggdes kring, odlat i romarriket, mycket gammalt i Norden; odlat i Sverige (dinkel, gammelvete, risvete) från stenålder till runt år 1000, på Gotland till 1960-talet. På senare år har både vår- och höststorter tagits upp i ekologisk odling i Sverige. Axen har strån (borst).
• Spelt, speltvete, spällt, egentligt vete, prydnadsvete (Titricum spelta): Följde på emmer under bronsålder och järnålder i Sverige och utvecklades till dagens vetesorter. Det speltvete man kan köpa idag kommer från kontinenten men gamla skandinaviska sorter finns bevarade på Alnarp. Lättodlat. Axen saknar strån (borst) och är dekorativa torkade.
• Durumvete, hårt vete, hårdvete, makaronivete (Titricum durum): Förädlade glutenrika vetesorter ur spelt, ursprungligen från Ryssland. Odlas inte i Sverige men mycket i Italien och Nordamerika, särskilt till pasta.

Beskrivning

• Gräs: Ettårigt. 70-120 cm högt. Strålängden i Sverige har minskat från 170 cm runt år 1900 till 70 cm idag.
• Blad: Långa gröna blad, breda, kraftiga och lätt håriga, som vid basen omfattar den upprätta stjälken.
• Blomma (juni-juli): Blommar på ax som sällan har borst.
• Frukt: De gulvita till gulröda frukterna (vetekornen) ligger i axet i 3-5 rader skyddade av fjäll.

Odling och bruk

Skörd
• Vetekorn (höst): Stråna skärs av en bit ovanför markytan och binds ihop till kärvar. Höstvete skördas först, vårvete senare; ger mindre skörd men har högre proteinhalt. Kärvarna får torka på åkern innan de tas in och tröskas av.
Växtbetingelser
Behöver fet, näringsrik jord och långa, inte alltför fuktiga somrar.
• Förökas genom frö. Höstvete sås i september. Det passar bäst i kalla områden och är det som odlas mest i Sverige. Hinner plantan få tre blad på huvudskottet och 1-2 sidoskott så klarar den vintern. Olaus Magnus, 1500-talet:

Vintervete sår man vid tiden för Hundstjärnans [Sirius] nedgång och får efter ungefär ett års förlopp inbärga den rikaste, mogna skörd.

Vårvete behöver en varm sommar för att hinna mogna och odlas inte mycket i Sverige. Olaus Magnus:

Samma sädesslag sår man ock på våren i slutet av Oxen [vår] och inhöstar den fullmatad i mitten av Lejonet [sommar] .

Växtförhållanden
Har odlats länge och i många klimatområden och korsar sig lätt, så idag finns vete i många varieteter och former. Svårodlat är det bara i rent tropiska områden.
• Förökas från frö, som sås i september-oktober (höstvete) eller på våren (vårvete).
Utbredning
Vete är världens mest odlade sädesslag och brödvete det vete som odlas mest. Varje månad året om står en skörd färdig i någon del av världen. I svala klimat odlas s.k. mjukt vete, i varmare hårt, gillat för att det ger luftigt bröd.
• Amerika: Mest odlas i USA och Argentina.
• Europa: Mest odlas i Ryssland och Frankrike. I Sverige odlat och ibland förvildat. Det går upp till Norrland även om det inte odlas särskilt mycket norr om Dalarna. Gammalt talesätt: "Vetet, kräftorna och adelsmännen går inte över Dalälven." Ibland förvildat.
• Asien: Kina och Indien producerar mest i världen.
Handel
Vete är den största av alla grödor. 20 % av världens, 60 % av Sveriges blir boskapsfoder. Kina, Indien och USA producerar mest (2004-2005) medan USA, Australien och Kanada är de största exportländerna. Japan och Italien importerar mest.

Växtdroger och beredningar

• Frö, vetekorn
• Vetegroddolja (olja)
• Vetestärkelse (stärkelse)

Historia

Namnet
• Triticum = vete, använt i Rom på 100-talet f. Kr., efter latin tritus = trösksäd, och terere = riva, gnida, tröska.
• Vulgare = allmän, vanlig, efter latin vulgus = folket, hopen, stora massan, allmänheten.
• Aestivum = sommar-, som mognar eller blommar sommartid, efter latin aestas = sommar.
• Namnen i nordeuropeiska språk - vete, hvede, hvete, wheat, Weizen, weit etc.- har gemensamt germanskt ursprung, så mycket vet man, men inte mycket mer. Möjligen har de att göra med ordet vit, mjölets färg.
Ursprung
Kanske Mesopotamien, området kring dagens Irak. Ingenstans har det hittats vilt.
Tidig odling
Odlat i främre Orienten i åtminstone 10.000 år - i Persien under solgudens beskydd - i Medelhavsområdet i kanske 8.000 år, i Kina i åtminstone 5.000 år, i Norden i 4.000 år.
Egypten
Frön av vete har hittats i 4.000 år egyptiska gravar och därifrån finns ingående beskrivningar av sådd, skörd och bearbetning av kornen, men det handlade då alltså om emmervete. Det växte fram ur kroppen på guden Osiris (död och pånyttfödelse) som ett ständigt tecken på gudens uppståndelse.
Grekland
I Medelhavsområdet har vete odlats i kanske 8.000 år. När greken Theofrastos (300-talet f. Kr.) skriver om sädesslagen och deras sådd och skörd är det hela tiden vetet han utgår ifrån. Det importerades också från bl. a. Egypten men förblev länge en exklusivitet för de rika; vanligt folk levde på havre och hirs. En krans av sädesax var attribut för korngudinnan Demeter (Ceres).
Rom
I Rom odlades både brödvete och det äldre emmervetet men konsumtionen var så stor att det också måste importeras, inte bara från de europeiska och afrikanska länderna runt Medelhavet utan till och med från Asien, men som Plinius säger, det italienska är ändå vitast.
Europa
Runt om i Europa har det funnits vetemödrar, vetebrudar, vetemän och dessutom rader av djur som sades stå i speciell förbindelse med vetet - hunden, vargen, geten, kon, suggan. Det har odlats och ätits i framför allt de västra delarna av Europa. Ju längre österut man kommer desto mer dominerar råg.
Jethro Tull
är inte bara ett engelskt rockband utan också den engelsman som i början av 1700-talet uppfann "hästhackebruket" för vete som användes fram till den kemiska ogräsbekämpningens tid. Metoden byggde på en såmaskin som sådde vetet i 30 cm rader och en hästdragen hacka som kördes mellan raderna för att rensa.
Sverige
Emmervete fanns troligen i Norden 4000 f. Kr, vid samma tid som det odlades i Egypten, varpå följde spelt under bronsålder och järnålder. Ur denna utvecklades dagens vetesorter som tog över kornets plats och i Sydsverige rågens. På storgårdar med gott om gödsel började vetet ersätta råg i mitten av 1700-talet. I Bohuslän kunde det förekomma på herrgårdar, i Jämtland, Dalarna och Gästrikland knappast alls. Det var en riskabel gröda som på sina håll kallades ångersäd. Inte heller ansågs vete närande, om än fint. "De ser ut som om de blivit utfordrade med vetemjöl", sade man i Floda i Dalarna om folk med bleka och magra ansikten.
På 1800-talet började vete odlas mer allmänt i Sverige men i mitten av århundradet förekom det fortfarande knappast alls i t. ex. Bohuslän, Halland och på Gotland. Mest odlades det i Skåne men kom i mitten av 1800-talet inte heller där upp till mer än en femtedel av rågen. På 1880-talet började förädlingen av lokala lantsorter som ledde till dagens sorter med hög proteinhalt och bra bakegenskaper, d.v.s. glutenrikt.
Amerika
I USA konkurrerade vete ut majsen först på 1800-talet när ryssar införde det proteinrika durumvetet.
Kina
Helt motsatt brödkulturerna i Europa och Mellanöstern har man sett på vete i Kina. Det har odlats i 5.000 år och hörde med ris, soja, bovete och hirs till de fem heliga grödor vars sådd inleddes av kejsaren en bestämd dag. Det har ätits och äts, kokt som spagetti och friterat som fyllda knyten, men det äras inte, utan betraktas som ett sädesslag för den som inte har råd med riktig mat, ris och hirs. Först med den västerländska nymodigheten vitt bröd har vete på senare år fått lite status, inte som mat utan som ett ett slags godis.
Kristen tradition
Ett veteax har symboliserat dygder som fromhet, frikostighet och rättfärdighet. Den kristna kyrkan gör sitt nattvardsbröd, hostian, av vete, vanligen osyrat, men i östliga kristna kyrkor jäst och bakat av församlingen själv eller av utvalda jungfrur. Nattvardsbrödet symboliserar Kristi återfödelse men inte hans kropp - hostian är hans lekamen.
Enligt vissa nutida teosofiska riktningar har mänskligheten en gång fått avgörande hjälp av varelser från Venus (planeten) genom att få bland annat vetet och honungsbina som gåva.
Element och kvaliteter
Astrologiskt styrt av Venus och därmed Oxen (elementet jord, fast kvalitet) respektive Vågen (elementet luft, ledande kvalitet) (Culpeper). Andra har velat hänföra vete till Merkurius och därmed Tvillingarna (elementet luft, rörlig kvalitet) respektive Jungfrun (elementet jord, rörlig kvalitet.
Enligt elementläran är vete varmt (Hildegard av Bingen).

• Litteratur: Se t ex Corneliuson (2000), Culpeper (1976), Fries (1904), Gentz och Lindgren (1946), Hallbert (1981), Hewe (1984), Ingers (1948), Jönsson (1910), Jönsson och Simmons (1935), Keyland (1989), Lindgren (1918), Linell och Hylander (1955), Impecta (2004), Lucas (1978, Meyer (1952), Mossberg och Stenberg (1992), Nationalencyklopedins ordbok (1995), Nielsen (1991), Plinius bok 18 (1968), Schweigger och Kammerer (1998), Seymour (1980), Theofrastos bok 8 (1916), Zinck och Hallas-Møller (2005). Vete i Kina: Lindqvist (1989).
• Artiklar: Peter T White: Rice - the essential harvest (National Geographic, May 1994). Ann-Marie Karlsson: Vikingabotanik (Människan och naturen: etnobiologi i Sverige; 1; 2001). Mia Gahne: Dinkel - uråldrigt och näringsrikt (Göteborgs-Posten 2004 01 22). Hans Larsson: Gamla sorter av säd passar bra till självhushåll (Tidningen Åter 2004:4). Lars Gunnar Wolmesjö: Historisk knöl blir åter räddaren i nöden för världens hungrande (Göteborgs-Posten 2008 04 22).
• Nätpublikationer: Den virtuella floran (2006 11 09). Nationalencyklopedin (2007 02 20). FAO: Major food and agricultural commodities and producers (2008 04 25). FAO: Key statistics of food and agriculture external trade (2008 04 25).