| |
|
|
 |
Vanilj |
|
| Synonymer |
1) Bourbonvanilj, Madagaskarvanilj, äkta vanilj, vanlig vanilj, indonesisk vaniljj
2) Tahitivanilj
3) Pomponavanilj, Guadeloupevanilj, västindisk vanilj, vanillon
|
| Botaniska
namn |
1) Vanilla
planifolia Andr. = Vanilla planifolia G. Jacks = Vanilla fragrans
2) Vanilla tahitensis Moore
3) Vanilla pompona Schneide |
| Engelska
namn |
1) Bourbon vanilla, common vanilla, Réunion vanilla,
Indonesian vanilla, Mexican vanilla
2) Tahitian vanilla
3) Pompona vanilla, Guadeloupe vanilla, West Indian vanilla, vanillons |
| Andra namn |
Romanska språk
Vanilla (medeltidslatin), vanille (franska), vanilla (spanska),
vaniglia (italienska), vanilha, baonilha, baunilha (portugisiska), vanilie (rumänska)
Nordiska språk
Vanille, vanilje (danska), vanilje (norska), vanilla (isländska),
vanilja (finska)
Asiatiska språk
Fanilya (arabiska), vanil (farsi = persiska), vanil (hebreiska),
vanil (jiddish), vanilya (turkiska), vanikkodi (tamil),
fan ni lan, xiang lan, xiang jia lan (mandarin = kinesiska),
wahn nei la, heung lan, heung jia lan (kantonkinesiska),
banira (japanska), wanila, wanilla (thai)
Andra språk
Vanillia (nygrekiska), Vanilje, Vanille, Banilie (tyska),
banilje, vanille (holländska), vanil (ryska), vaniliya
(bulgariska), wanilia (polska),
vanília (ungerska), vanilo (esperanto), tlilxochitl
= svart blomma (aztekiska), xanath (totonakfolkets språk)
|
|
| Besläktade |
Släktet Vanilla omfattar
ca 110 tropiska arter av klätterväxter. |
|
| Beskrivning |
1) Bourbonvanilj
• Ört: Flerårig. 10-30 m långa rankor, i odling 1-2 m långa. Klättrande fingertjock stam, i odling smalare. Odlad vanilj beskärs för att blomma riklgare och blir lättare att skörda.
• Rot: Från stammen utgår
långa luftrötter som håller fast skotten i omgivande träd. Nedre delen av stammen dör så
småningom och då lever växten vidare genom luftrötterna.
• Blad: På skotten kommer ljusgröna lansettformade blad, upp till 20
cm långa och 5 cm breda, köttiga och saftiga
med slät och blank yta.
• Blomma (på Madagaskar i september): När växten är
fullvuxen vid tre års ålder kommer rätt obetydliga
trumpetblommor, inte olika kaprifol, i klasar
i bladvecken, 5-7 cm
långa och gulvita-grönvita. De slår ut i soluppgången och
vissnar efter några få välluktande timmar.
På Madagaskar börjar börjar pollineringen för hand ett par månader senare, i november-december.
• Frukt (på Madagaskar i december-januari): En månad efter pollineringen bildas frukterna (vaniljstängerna), 3-5
i varje blomklase. Efter fem månader är skidorna
mogna: köttiga och gröna-gröngula, 15-30 cm långa, mycket lika haricots verts. Var och en innehåller hundratals
små svarta frön.
2)
Tahitivanilj
Har kortare, tjockare och fuktigare vaniljstänger.
|
| Odling och bruk |
Skörd
Frukt: Vaniljskidor kan skördas från fjärde året,
plantan ger full skörd efter några år
och sedan bra skördar i 20, ibland ända upp
till 40 år. Skidorna plockas när de börjar mogna
och skifta färg från gult till grönt, på Madagaskar på morgnar i juli-oktober. Hanteringen är lite olika på olika platser.
På Madagaskar, Réunion och Mauritius (Boiurbonvanilj) doppas skidorna
i varmt vatten i några minuter för
att döda insekter och hejda fortsatt mogning. I Mexiko
ångas de, på andra ställen behandlas
de med osläckt kalk.
Därefter
genomgår skidorna ett halvårs behandling med svettning
i ylletyg på nätterna och soltorkning eller
ugnstorkning på dagarna. Torkas de för hårt blir de hårda och svarta. Jäsningen i skidorna
syns som en mörkfärgning som växer uppåt
och i samma takt kommer vaniljlukten. Under processen
spjälkas vanillinglykosid och vanillylalkohol och
vanillin blir fritt - kristaller av rent vanillin tränger
fram på ytan. I Uganda har man fått ner jäsningstiden
till dagar genom att krossa skidorna och behandla dem
vid hög temperatur. På Java rökbehandlas
de vilket ger vaniljen en rökig smak. Färdigbehandlade
vaniljskidor är mörkbruna och glansiga och väger
7-8 gram, en femtedel av ursprungsvikten.
Växtförhållanden
Vanilj behöver jämn och hög temperatur, hög luftfuktighet
och skydd mot sol och blåst. Rankorna behöver stödträd att klänga på, i odling ofta kakaoträd. I ursprungsländerna pollineras
blomman av särskilda insekter; på andra ställen
måste de pollineras av människohand, ett trick
som det tog européerna många år att lista ut:
Pollen från en blomma överförs till märket
på en annan med hjälp av en smal pinne; obefruktade
blommor plockas bort. En van arbetare kan pollinera 1.000
blommor under några morgontimmar.
På odlad vanilj är fröna inte grobara
utan plantan förökas med sticklingar som sticks
ner i jorden eller binds fast på trädstammar.
Odling inomhus
Kan odlas i orkidéjord i kruka och behöver
då något att klättra på.
Utbredning
Afrika: 1) Bourbonvanilj: 60-80 % av världens vanilj produceras på Madagaskar. Hela området Madagaskar - Réunion (f.d. Bourbon) - Mauritius - Komorerna i Indiska oceanen producerar Bourbonvanilj. De största odlingarna finns på nordösta Madagaskar kring staden Sambava.
• Asien: 1) Bourbonvanilj: Indonesien är det näst största producentlandet (25 %), Kina det tredje största (10 %).
Amerika: 1) Bourbonvanilj: Vild och odlad i Mexiko, världens fjärde producentland (3 % 2005), och längs Centralamerikas östkuster. 3) Pomponavanilj växer vild i Västindien.
Handel
USA, Tyskland och Frankrike som är de största importländerna producerar också mycket behandlad vanilj. .
1) Bourbonvanilj odlas framför allt för smakens skull (mycket vanillin), stark och mörk. Anses i Europa vara den bästa. Sverige importerar ett par ton årligen från Afrika. Mexikansk, med ren och inte särskilt stark smak men med stark och hållbar lukt, exporteras framför allt till USA.
2) Tahitivanilj odlas framför allt för luktens skull (mycket heliotropin): Sällan i Europa
men var förr den vanliga i Sverige.
3) Pomponavanilj odlas framför allt för luktens skull (mycket heliotropin).
|
| Växtdroger och beredningar |
Fruktkapsel, vaniljstång (Vanilla, Vanilla Siliqua,
Vanilla Capsulae, Fructus vanillae): Svenska
farmakopéns upplaga 1-6 (1775- 1845). I USA:s farmakopé stod den kvar
till 1910.
• Vanilj
absolut och extrakt (absolut, extrakt)
• Vaniljolja (oljeutdrag)
• Vaniljtinktur (alkoholutdrag)
• Vanillin (isolerat ämne) |
|
| Historia |
Namnet
Vanilla = liten slida; diminutiv av spanska vaina = slida, skida, hylsa; av latin vagina, syftande på frökapselns form. Härav vanilj i svenskan sedan 1773, hämtat från
franska vanille, som i sin tur fått det från
spanska vainilla.
Planifolia av latin planus = jämn, platt,
glatt, och folia = blad, alltså plattbladig.
Ursprung
Tropiska Amerika - Mexikos och Perus regnskogar, Guatemala,
Västindien. 2) Tahitivanilj är möjligen
en hybrid av de två andra.
Vanilj i Mexiko
Enligt totonakfolket skapades vaniljorkidén
när fruktbarhetsgudinnan Xanath steg ned till människorna
och blev förälskad i en dödlig man - ett
omöjligt parti. Genom att förvandla sig
till vaniljplantan kunde hon stanna kvar hos människorna.
Det var totonak i Mexiko som omkring år 1000 började odla plantan och bereda vanilj ur skidorna. Bara där finns de bin och kolibrifåglar som kan pollinera blommorna och totonak utvecklade också
en teknik att pollinera dem för hand. På 1300-talet kom totonak under aztekernas välde. Därifrån hämtade spanjorer hem de första skidorna till Europa 1510, Cortés de första plantorna på 1520-talet.
Det finns en exakt uppgift om när den förste
europén smakade vanilj: Kolumbus den 14 september
1502 i Nicaragua. Han var på sin fjärde resa
och fick vanilj i chokladen.
Vanilj i världen
Ingen vanilj frodades dock i Gamla världen; det sades att Montezumas förbannelse
vilade över plantor som togs från Mexiko. Europeiska odlingsförsök i Afrika och Asien misslyckades fram till 1837, då en belgisk botaniker på Java lyckades lista ut hur pollineringen gick till. Det måste ske på
förmiddagen eftersom blommorna sluter sig mitt på
dagen. Fem år senare kom en f.d. slav på
Réunion på en användbar metod med en
bambusticka som nådde in till pistillens märke. "Bourbonvanilj" som börjat odlas på Réunion 1819 utgjorde i slutet av århundradet 80 % av världens vanilj.
Mexiko, som förr stod för i stort sett all världens vanilj, exporterar idag bara tiondelen av Bourbon-området, som sedan 1800-talets mitt är världens största exportör. De relativa nykomlingarna Indonesien och Kina exporterar dock sedan 1980-talet tillsammans mer vanilj än Bourbon.
I Europa använde man de första hundra
åren vanilj bara till att smaksätta choklad. På
1600-talet kom fransmänn på idén att
göra parfym av den. Århundradet därpå
blev den ett stort afrodisiakum i Europa sedan en tysk
läkare 1762 givit ut en skrift om hur han botat 342
impotenta män med vanilj. |
|
Litteratur:
Se t ex Botanica (2003), Corneliuson (2000), Gentz och Lindgren (1946), von Hofsten
och Bergkvist (1989), Jönsson (1910), Jönsson
och Simmons (1935), Lindgren (1918), Linell och
Hylander (1955), Meyer (1952), Nationalencyklopedins
ordbok (1995), Neuendorf (1991), Pharmacopea suecica
(1775), Swahn (1996).
Nätpublikationer:
Gernot Katzer's spice pages (2006 04 15). FAO: Major food and agricultural commodities and producers (2008 04 25). FAO: Key statistics of food and agriculture external trade (2008 04 25). |
|
|
|
|
© Shenet 1997 - 2010
Adress: http://www.shenet.se/vaxter/vanilj.html
Datum: 2010 03 12 -
Uppdaterad: 2009 11 28
Cookieinfo
|
|