 |
Tolubalsamträd |
|
|
|
||
| Botaniska namn | Myroxylon balsamum var. genuinum = Myroxylon balsamum var. alfa-genuinum = Myroxylon toluifera = Myroxylon toluiferum Humb. = Toluiferum balsamum = Toluifera balsamum = Myrospermum toluiferum | |
| Engelska namn | Balsam of Tolu, Tolu balsam, Tomas balsam, balsamum tolutanum, balsamum Americanum, opobalsam | |
| Andra namn | Romanska språk Baume de Tolu (franska), balsamo de Tolu (spanska) Andra språk Tolu Balsambaum, Tolutanischer Balsam (tyska) |
|
|
|
||
| Artvarianter | • Perubalsamträd (Myroxylon balsamum var. peruivae) - ibland räknas de två som varieteter av samma art, ibland som separata arter. | |
| Besläktade | Släktet Myroxylon omfattar 2-3 arter av ständiggröna träd från tropiska Asien. | |
|
|
||
| Beskrivning | • Träd: 15-30
m högt. Stam och grenar innehåller en tunn, mörk, klibbig och väldoftande mjölksaft som rinner ut när trädet skadas; den anses vara bättre än perubalsam. • Blad: Glansiga parbladiga blad, med upp till 13 avlånga, strödda småblad, större än hos perubalsamträd, gröna året om. • Blomma: Överflödar av doftande vita blommor som beskrivs som fjärilslika. • Frukt: Frukten som också innehåller balsam är en 8 cm lång vingad baljfrukt, tjockare än hos perubalsamträd. |
|
| Odling och bruk | Skörd • Mjölksaft (juli-april): Saft rinner ut när man gör inhuggningar i stam och grenar. • Frukt (sensommar): Frukt skördas innan den börjar spridas för vinden. Växtförhållanden Trädet behöver fuktig och näringsrik jord, fuktig luft och framför allt värme för att blomma och bära frukt rikligt. • Förökas från frö som rispas eller med sticklingar. Utbredning • Amerika: Vild i Venezuela, El Salvador, Columbia, Kuba och odlad i dessa länder och i Peru, Venezuela, Argentina, Paraguay, Bolivia, både för balsam och som prydnadsträd. |
|
| Växtdroger och beredningar | • Tolubalsam (balsam) • Tolubalsam resinoid (hartsolja) |
|
|
|
||
| Historia |
Namnet • Myroxylon efter grekiska myron = balsam, salva, olja, och xylon = trä, ved. • Balsamum = välluktande, närmast efter latin balsamum och grekiska balsanon = balsam, balsamträd. Ursprunget är hebreiska besem och arabiska basam = kåda. Härav tolubalsam, där Tolu är en provins och stad i norra Colombia. Ursprung Sydamerika (Venezuela). Tidigt bruk Hartsen har använts länge i växtländerna; inka lär ha balsamerat med den. Spanjorerna tog hartsen till Europa på 1500-talet men fortfarande i slutet av 1600-talet var den en sällsynthet utom i England. Därefter blev den ett av de vanligaste sårvårdsmedlen i Europa. |
|
|
|
||
|
• Litteratur:
Se t ex Botanica (2003), Corneliuson (2000), Gentz och Lindgren (1946), Jönsson
(1910), Kinkele (2004), Lindgren (1918), Meyer (1952), Pharmacopea
suecica I (1775), Svenska farmakopén VIII (1901). • Nätpublikationer: Nationalencyklopedin (2004 09 14). |
||
|
|
||
|
© Shenet 1997 - 2013 |
||
|
|
||
