Shenet - Cembratall



	Cembratall

Synonymer	Cembratall, brödtall, österrikisk tall
Botaniska namn	Pinus cembra L.
Engelska namn	Pine, cembra pine
Andra namn	Romanska språk Cembra, cirmolo (italienska) Nordiska språk 1) Sembrafuru (norska), alppisembra (finska) 2) Sibirisk sembrafuru (norska), siperiansembra (finska) Andra språk Zirbel-Kiefer (tyska)

Artvarianter	• Äkta cembratall (Pinus cembra L. ssp. cembra) • Sibirisk cembratall, sibirisk tall, sibirisk ceder, eng. Siberian cedar, ry. kedr sibirskij (Pinus cembra L. ssp. sibirica)
Besläktade	Släktet Pinus omfattar 90-120 arter, beroende på vem man frågar. På alla europeiska tallar utom cembratallen sitter barren två och två; från andra världsdelar finns också tallar med större barrknippen. • Bergtall, dvärgtall, krummholztall (Pinus mugo) • Vanlig tall, skotsk tall, fura (Pinus silvestris) - se där för andra arter av tall.

Beskrivning	• Träd: Upp till 20 m högt. Konformad krona. Den tallsort som bäst klarar av köld och kalla vindar utan att anta dvärgväxt. Stammen har grenar ända ned till marken. Veden är vit eller röd, barken grå med röd ton, på äldre träd grov och flagig. Kronan har pyramidform och vanligen flera toppar. • Blad: Barren som sitter fem och fem på korta skott är smala och styva, drygt 5 cm långa, glansigt mörkgröna på ovansidan och blågrå på undersidan, gröna året om. Att de sitter fem och fem är ett bra igenkänningstecken; på alla andra europeiska tallar ("vittallar") sitter de parvis; på utomeuropeiska kan de också sitta tre och tre eller fyra och fyra ("svarttallar"). • Frukt: De stora kottarna som utvecklas ur honblommorna efter befruktning står upprätt eller utåt och är mörkblå, ungefär dubbelt så långa som breda; hos äkta cembratall kortare, hos sibirisk cembratall längre. De har drygt 1 cm långa vinglösa frön som äts som nötter (pinioler).
Odling och bruk	Skörd • Blad: Grenar med barr huggs av från stammen. På våren kan späda barrskott insamlas vid torrt väder. • Kåda (vär-sommar): Kåda sipprar ut spontant vid värme och från skadade grenar. Man samlar sådan som fortfarande är så mjuk att den kan formas. Kåda som torkat kan bändas eller skäras loss. Vintertid kan man bryta av kvistar från stammen; när vårsolen börjar värma sipprar kådan fram ur skadorna. För kåda i större mängd kan man spana efter stubbar; efter några år har den yttre splintveden ruttnat bort och kvar är kärnveden som är rik på kåda. Detsamma gäller "torr furu", tallar som bildat extra mycket kåda på grund av skada eller sjukdom. • Ved: Träden fälls och flisas. Växtförhållanden Lättodlad i Sverige. • Förökas från frö. Cembratall som biväxt Blommorna ger ingen nektar. De producerar mycket pollen men det mesta sprids för vinden. Viktig för bin är cembratallen för att den vissa år ger stora mängder honungsdagg. Barrens harts samlas också till propolis. Utbredning • Europa: Från Spanien i väster till Sibirien i öster. Vanlig i Alperna. I Sverige odlad i Norrland.
Växtdroger och beredningar	• Tallbarr • Tallkåda (kåda) • Barrdekokt (vattenutdrag) • Cembratallbarrsolja (eterisk olja) • Terpentinessens (eterisk olja) • Barrdofter (parfym) • Karpaterterpentin (balsam) • Kolofonium (hartsrester) • Talltjära (tjära) • Chamazulen (isolerat ämne)

Historia	Namnet • Pinus = tall, pinje, användes om tallar redan i Rom. Ordet kommer av grekiska pitys med samma betydelse, i sin tur bildat av sanskrit pitudaruh = en art av gran, och pind = rökelse. Roten i alla orden är pitu = kåda, saft, harts. • Cembra = från Cimbra, en dal i Tyrolen, vars namn ursprungligen kommer från keltiska ciom-bra = bergsdal. • Namnet tall, i svenskan sedan 1618, är ett gammalt nordiskt trädnamn som är svårt att härleda. Ursprungligen betydde det ett ungt barrträd i största allmänhet. Ursprung Ursprunglig i Ryssland, Sibirien, europeiska Alperna. "Cedernötter" Den sibiriska underartens frön ("cedernötter") äts i Sibirien ungefär solrosfrön i sydligare trakter. Element och kvaliteter Antagligen som vanlig tall: Astrologiskt styrd av Mars och därmed Väduren (elementet eld, ledande kvalitet) respektive Skorpionen (elementet vatten, fast kvalitet) (Culpeper). Enligt elementläran varm och torr. Kinesiskt element: Metall.

• Litteratur: Se t ex Botanica (2003), Corneliuson (2000), Eidlitz (1971), Hylander (1975), Impecta (2004), Jönsson (1910), Jönsson och Simmons (1935), Kirkevold och Gjessing (2004), Mossberg och Stenberg (1992), Nationalencyklopedins ordbok (1995). • Nätpublikationer: Den virtuella floran (2006 11 12).


© Shenet 1997 - 2013 Adress: http://www.shenet.se/vaxter/tallcembra.html Datum: 2019 03 24 - Uppdaterad: 2010 09 4 Cookieinfo