Shenet

Växter Råvaror Recept Referens Sök Forum Kontakt Hem

Bergtall


Synonymer Bergtall, krummholztall, bergfur
Botaniska namn Pinus mugo = Pinus montana = Pinus mughus = Pinus pumilio
Engelska namn Pine, dwarf pine, dwarf mountain pine, Swiss mountain pine
Andra namn Nordiska språk
Bergfuru, buskfuru (norska), bjergfyr (danska), vuorimänty (finska)
Andra språk
Bergkiefer (tyska)

Artvarianter • Dvärgtall (Pinus mugo var. pumilio = Pinus turra)
• Vanlig bergtall (Pinus mugo ssp. mugo): Buskformig.
• Fransk bergtall (Pinus mugo ssp. uncinata): Mer trädlik.
Besläktade Släktet Pinus omfattar 90-120 arter, beroende på vem man frågar. På alla europeiska tallar utom cembratallen sitter barren två och två; från andra världsdelar finns också tallar med större barrknippen.
Cembratall
, brödtall, österrikisk tall (Pinus cembra)
Vanlig tall, skotsk tall, fura (Pinus sylvestris) - se där för andra arter av tall.

Beskrivning • Träd: 0,5-12 m högt, i Sverige sällan högre än ett par m. Ofta busklik med flera stammar, på blåsiga ställen vindpinad form till halvt nedliggande. Svartbrun till brungrå bark, grövre och fårigare ju äldre trädet blir. Tätare ved än vanlig tall. Pyramidformad krona av långa böjda grenar; när spetsarna skärs av sipprar terpentin ut.
• Blad: Klargröna till mörkgröna vridna barr som är gröna året runt, 1-8 cm långa, parvis på korta skott.
• Blomma (juni-juli): Blommorna kommer på årsskotten; gula hanblommor utan skaft samlade vid basen, röda honblommor på skaft i toppen.
• Frukt: Efter befruktning mognar honblommorna till blanka ovala kottar, först blåaktiga, sedan mörkbruna, 2-7 cm långa med spretiga fjäll.
Odling och bruk Skörd
• Blad: Grenar med barr huggs av från stammen. På våren kan späda barrskott insamlas vid torrt väder.
• Kåda: Kåda sipprar ut spontant vid värme och från skadade grenar. Man samlar sådan som fortfarande är så mjuk att den kan formas. Kåda som torkat kan bändas eller skäras loss. Vintertid kan man bryta av kvistar från stammen; när vårsolen börjar värma sipprar kådan fram ur skadorna. För kåda i större mängd kan man spana efter stubbar; efter några år har den yttre splintveden ruttnat bort och kvar är kärnveden som är rik på kåda. Detsamma gäller "torr furu", tallar som bildat extra mycket kåda på grund av skada eller sjukdom.
• Ved: Träden fälls och flisas.

  Växtförhållanden
Tål blåst bra - planteras som sandbindare och vindskydd i kustområden i södra Sverige. Frösår sig lätt. Populärt bonsaiträd p.g.a. den vindpinade formen.
• Förökas från frö.
Bergtall som biväxt
Blommorna ger varken nektar eller pollen för bin att samla. Barren däremot ger harts till propolis och kan ge stora mängder honungsdagg.
Utbredning
• Europa: Vild i mellaneuropeiska bergstrakter: Bayern, Tyrolen, Österrike, Schweiz, Dalmatien (Jugoslavaien-Italien). I södra Sverige inplanterad i stor skala som sandbindare och vindskydd och har också förvildats.
Växtdroger och beredningar

• Tallbarr
Tallkåda (kåda)
Barrdekokt (vattenutdrag)
Bergtallbarrsessens (eterisk olja)
Terpentinessens (eterisk olja)
Barrdofter (parfym)
• Terpentin (balsam)
Kolofonium (hartsrester)
Talltjära (tjära)
Chamazulen (isolerat ämne)


Historia Namnet
Pinus = tall, pinje, användes om tallar redan i Rom. Ordet kommer av grekiska pitys med samma betydelse, i sin tur bildat av sanskrit pitudaruh = en art av gran, och pind = rökelse. Roten i alla orden är pitu = kåda, saft, harts.
Mugo = som en bergtall, efter fornlatin mugus = bergtall.
Pumilio är latin = dvärg.
• Namnet tall, belagt i svenskan sedan 1618, är ett gammalt nordiskt trädnamn som är svårt att härleda. Ursprungligen betydde det ett ungt barrträd i största allmänhet.
Ursprung
Södra och mellersta Europas bergstrakter, där den är ett viktigt terpentinträd. 
Element och kvaliteter
Antagligen som vanlig tall: Astrologiskt styrd av Mars och därmed Väduren (elementet eld, ledande kvalitet) respektive Skorpionen (elementet vatten, fast kvalitet) (Culpeper).
Enligt elementläran varm och torr.
Kinesiskt element: Metall.

Litteratur: Se t ex Botanica (2003), Corneliuson (2000), Hylander (1975), Jönsson (1910), Jönsson och Simmons (1935), Kirkevold och Gjessing (2004), Meyer (1952), Mossberg och Stenberg (1992), Nationalencyklopedins ordbok (1995), Podlech (1989).
Nätpublikationer: Den virtuella floran (2006 11 12). European Commission: Cosing: Cosmetic ingredients and substances (2008 12 17).

© Shenet 1997 - 2013
Adress: http://www.shenet.se/vaxter/tallberg.html
Datum: 2018 05 28 - Uppdaterad: 2010 01 26
Cookieinfo
Made with a Mac