 |
Bergtall |
|
|
|
||
| Synonymer | Bergtall, krummholztall, bergfur | |
| Botaniska namn | Pinus mugo = Pinus montana = Pinus mughus = Pinus pumilio | |
| Engelska namn | Pine, dwarf pine, dwarf mountain pine, Swiss mountain pine | |
| Andra namn | Nordiska språk Bergfuru, buskfuru (norska), bjergfyr (danska), vuorimänty (finska) Andra språk Bergkiefer (tyska) |
|
|
|
||
| Artvarianter |
• Dvärgtall (Pinus mugo var. pumilio = Pinus turra) • Vanlig bergtall (Pinus mugo ssp. mugo): Buskformig. • Fransk bergtall (Pinus mugo ssp. uncinata): Mer trädlik. |
|
| Besläktade |
Släktet Pinus
omfattar 90-120 arter, beroende på vem man frågar.
På alla europeiska tallar utom cembratallen sitter barren två och två; från andra världsdelar finns också tallar med större barrknippen. • Cembratall, brödtall, österrikisk tall (Pinus cembra) • Vanlig tall, skotsk tall, fura (Pinus sylvestris) - se där för andra arter av tall. |
|
|
|
||
| Beskrivning | • Träd: 0,5-12 m högt, i Sverige sällan
högre än ett par m. Ofta busklik med flera stammar,
på blåsiga ställen vindpinad form till
halvt nedliggande. Svartbrun till brungrå bark,
grövre och fårigare ju äldre trädet
blir. Tätare ved än vanlig tall. Pyramidformad
krona av långa böjda grenar; när spetsarna
skärs av sipprar terpentin ut. • Blad: Klargröna till mörkgröna vridna barr som är gröna året runt, 1-8 cm långa, parvis på korta skott. • Blomma (juni-juli): Blommorna kommer på årsskotten; gula hanblommor utan skaft samlade vid basen, röda honblommor på skaft i toppen. • Frukt: Efter befruktning mognar honblommorna till blanka ovala kottar, först blåaktiga, sedan mörkbruna, 2-7 cm långa med spretiga fjäll. |
|
| Odling och bruk |
Skörd • Blad: Grenar med barr huggs av från stammen. På våren kan späda barrskott insamlas vid torrt väder. • Kåda: Kåda sipprar ut spontant vid värme och från skadade grenar. Man samlar sådan som fortfarande är så mjuk att den kan formas. Kåda som torkat kan bändas eller skäras loss. Vintertid kan man bryta av kvistar från stammen; när vårsolen börjar värma sipprar kådan fram ur skadorna. För kåda i större mängd kan man spana efter stubbar; efter några år har den yttre splintveden ruttnat bort och kvar är kärnveden som är rik på kåda. Detsamma gäller "torr furu", tallar som bildat extra mycket kåda på grund av skada eller sjukdom. • Ved: Träden fälls och flisas. Växtförhållanden Tål blåst bra - planteras som sandbindare och vindskydd i kustområden i södra Sverige. Frösår sig lätt. Populärt bonsaiträd p.g.a. den vindpinade formen. • Förökas från frö. Bergtall som biväxt Blommorna ger varken nektar eller pollen för bin att samla. Barren däremot ger harts till propolis och kan ge stora mängder honungsdagg. Utbredning • Europa: Vild i mellaneuropeiska bergstrakter: Bayern, Tyrolen, Österrike, Schweiz, Dalmatien (Jugoslavaien-Italien). I södra Sverige inplanterad i stor skala som sandbindare och vindskydd och har också förvildats. |
|
| Växtdroger och beredningar |
• Tallbarr |
|
|
|
||
| Historia | Namnet • Pinus = tall, pinje, användes om tallar redan i Rom. Ordet kommer av grekiska pitys med samma betydelse, i sin tur bildat av sanskrit pitudaruh = en art av gran, och pind = rökelse. Roten i alla orden är pitu = kåda, saft, harts. • Mugo = som en bergtall, efter fornlatin mugus = bergtall. • Pumilio är latin = dvärg. • Namnet tall, belagt i svenskan sedan 1618, är ett gammalt nordiskt trädnamn som är svårt att härleda. Ursprungligen betydde det ett ungt barrträd i största allmänhet. Ursprung Södra och mellersta Europas bergstrakter, där den är ett viktigt terpentinträd. Element och kvaliteter Antagligen som vanlig tall: Astrologiskt styrd av Mars och därmed Väduren (elementet eld, ledande kvalitet) respektive Skorpionen (elementet vatten, fast kvalitet) (Culpeper). Enligt elementläran varm och torr. Kinesiskt element: Metall. |
|
|
|
||
|
• Litteratur:
Se t ex Botanica (2003), Corneliuson (2000), Hylander (1975), Jönsson
(1910), Jönsson och Simmons (1935), Kirkevold
och Gjessing (2004), Meyer
(1952), Mossberg och Stenberg (1992), Nationalencyklopedins
ordbok (1995), Podlech (1989). • Nätpublikationer: Den virtuella floran (2006 11 12). European Commission: Cosing: Cosmetic ingredients and substances (2008 12 17). |
||
|
|
||
|
© Shenet 1997 - 2011 |
||
|
|
||
