 |
Styraxbuske |
|
|
|
||
| Synonymer | Äkta styrax, storax | |
| Botaniska namn | Styrax officinalis L. | |
| Engelska namn | Styrax, red storax, Cretan storax shrub, Jewish frankincense | |
| Andra namn | Romanska språk Styrax, storax (latin), storax (franska) Andra språk Agria kydônéa, styraks, storaks (grekiska), ágria kydôniá (nygrekiska), Storax (tyska) |
|
|
|
||
| Artvarianter | • Kalifornisk styrax (Styrax officinalis var. californicum): Slätare blad. | |
| Besläktade | Släktet
Styrax (storaxväxter) omfattar ca 100 arter av buskar
och träd. • Bensoeträd (Styrax tonkinensis): Laos, Java, Sumatra. • Japansk storax (Styrax japonicus): Japan, Korea, Kina. • Storbladig storax (Styrax obassia): Japan, Korea, Kina. • Sumatrabensoe (Styrax paralleloneurus): Malacka, Malaysia, Java, Sumatra. |
|
| Ej besläktade | • Orientaliskt ambraträd (Liquidambar orientalis) | |
|
|
||
| Beskrivning | • Buske - träd: 4-7
m hög. Liknar kvitten.
Tunna grenar som först är ullhåriga, sedan
släta. • Blad: Äggrunda spetsiga blad upp till 6 cm långa, som unga täckta av vit filt, sammetsmjuka på undersidan. • Blomma: På sommaren vita väldoftande klocklika blommor i nedhängande klasar från grenspetsarna. |
|
| Odling och bruk | Skörd • Mjölksaft: Mjölksaft sipprar ut när busken skadas. Växtförhållanden Trivs i svalka och fukt, särskilt i svala och fuktigt sommarklimat. Jorden ska vara fuktig och väldränerad. • Förökas med sticklingar på sommaren eller från frö på hösten. De måste förbehandlas, t. ex. sandpappras, läggas i blöt ett dygn eller kylas några veckor. Utbredning • Europa: Grekland, Italien, Frankrike, vanligen planterat. • Asien: Vilt i Syrien-Palestina. |
|
| Växtdroger och beredningar | •
Harts, oleoresin (Thus Judaeorum, Storax solidus, Styrax
calamitus verus, Styrax calamitus vulgaris) • Styrax resinoid (hartsolja) |
|
|
|
||
| Historia | Namnet • Styrax efter grekiska och latin styrax, storax = välluktande kåda, trädet som avger välluktande kåda. Arabiska assthirak är besläktat. Jämför hebreiska nataf = stakte, grekiska stakte = myrraolja, balsam. • Officinalis = officinell, efter latin officina = verkstad, tillverkningsställe, apotek, d.v.s ett officinellt apoteksläkemedel. Ursprung Inhemsk i södra och östra Medelhavsområdet och på arabiska halvön. Bibeln Detta träd ger Gamla Testamentets styrax och äldre tiders storax och styrax liquidis - ej att förväxla med ambraträdets liquidambar. En del menar också att det skulle vara styrax och inte frankincense som är rökelsen i "rökelse och myrra". Europa Säkrare är att hartsen är det som grekerna och romarna kallar styrax. Enligt Herodotos (400-talet f. Kr.) exporterades den till Kreta av fenicierna. Sedan berättar han, fulljugen som så ofta av handelsmännen, hur man får fram hartsen i Arabien och Indien genom att bränna trädet: |
|
|
||
På Kreta menar man tvärtom att busken har
sitt ursprung just på ön. Omkring år 100
berättar Plutarkos om den. Plinius hade några årtionden tidigare avgivit som sitt omdöme att den kretensiska hartsen var den sämsta. Den bästa kom från Syrien. Rom fick också harts från bland annat Cypern. Plinius berättar om förfalskningar genom iblandning av andra hartser, växtsafter, honung och bittermandel och varnar också för brun harts med vitt mögel. Bra styrax ska vara röd och klibbig. Under tidig medeltid verkar arabiska handelsmän ha spridit hartsen i Europa från Syrien, Sicilien och Cypern. |
||
|
|
||
|
• Litteratur:
Se t ex Botanica (2003), Corneliuson (2000), Gentz och Lindgren (1946), Jönsson (1910), Lindgren (1918),
Meyer (1952), Nielsen (1986), Plinius bok 12:LV (1968), Plutarkos volym 4: bok 12 Lysander (1959), Theofrastos (1916). Ty alla de rökelsebärande...: Herodotos (2000). |
||
|
|
||
|
© Shenet 1997 - 2013 |
||
|
|
||
