![]() |
Stjärnanisträd |
||||
|
|||||
Synonymer | Kinesisk stjärnanis, ostindisk stjärnanis, äkta stjärnanis | ||||
Botaniska namn | Illicium verum Hook. fil. = Illicium anisatum = Badanifera | ||||
Engelska namn | Star anise, badiane, badian, illicium, Badian anise, Chinese anise, Indian anise, true star anise, damor | ||||
Andra namn
|
Romanska språk Anisum badium, anisum stellatum (nylatin), anis étoilé, anis de la Chine, badiane de Chine (franska), anice stellato (italienska), anis estrelado (portugisiska) Nordiska språk Stjerneanis (danska), stjerneanis (norska), stjörnuanis (isländska), tähtianis (finska) Asiatiska språk Cin anasonu (turkiska), badiyan (farsi = persiska), badayan, anasphal (hindi), anisu (tamil), dok chan (thai), ba jiao, ba jiao hui xiang (mandarin = kinesiska), suta-anisu, daiuikyo, hakkaku (kryddan; japanska), shikimi (trädet; japanska) Andra språk Sternanis, Badian (tyska), steranijs (hollänska), anason zvezdociden (bulgariska), badyán (tjeckiska), ilicio, stelanizo (esperanto), badyan, zvezdchatyj anis (ryska) |
||||
|
|||||
Besläktade | Släktet
Illicium omfattar ca 40 arter av ständiggröna
buskar och småträd från Asien och Amerika.
Räknades förr till släktet Magnolia p.g.a.
blommornas likheter. Japansk stjärnanis, Sikkimstjärnanis, giftig stjärnanis (Illisum religosum = Illicium lanceolatum = Illicum anisatum = Illicium religiosum), jap. shikimi noki: Art med mindre frukter, ljusare frön och doft mer åt kardemumma. Har använts mycket till förfalskning av stjärnanis men är giftig i större mängd. Själve Thunberg tog fel under sin Japanresa på 1700-talet. Barken har använts till rökelse. |
||||
Ej besläktade | Anisört (Pimpinella anisum) | ||||
|
|||||
Beskrivning | • Buske - träd: 4-18
m hög. • Blad: Avlånga läderartade blad, gröna året om. • Blomma (vår, sommar): Vita, gula, gulgröna, rosa, röda eller violetta blommor med 15-20 kronblad och gul mitt, med märklig doft, kommer ibland två gånger om året. • Frukt: Frukterna är matt rödbruna eller bruna baljkapslar som sitter samlade 6-12 i stjärnform. I varje kapsel finns ett äggformat och lite tillplattat frö, 6-8 mm långt, med hårt, glansigt och rödbrun till gulbrunt skal. |
||||
|
Skörd |
||||
Växtdroger och beredningar |
Frö (Anisum stellatum, Illici anisati Capsulae, Fructus
anisi stellati, Anisi stellati fructus): Svenska farmakopén upplaga 1-10 (1775-1925), ev. även i den elfte och sista (1946). Bark • Stjärnanisessens (eterisk olja) • Anetol (isolerat ämne) |
||||
|
|||||
Historia Stjärnanis (Illicium verum)
|
Namnet |
||||
|
|||||
Japanerna översåg
med Thunbergs tjat och räknar honom idag
som den japanska botanikens fader. Europa Första gången stjärnanisfrön nådde Europa (1588) var det via Filippinerna. När de började importeras ett århundrade senare gick de landvägen över Moskva via Sibirien eftersom det inte fanns någon stadig sjöfart mellan Kina och Europa. Större import via Indien kom i gång i slutet av 1700-talet. Den ökade efterfrågan när anisettelikör började tillverkas storskaligt i slutet av 1800-talet ledde snart till ett så "ohejdat förfalskningsjobberi" med giftig japansk shikimmi att likörfabrikerna måste övergå till vanlig europeisk anis vid sekelskiftet. Idag används stjärnanis mest som ett billigt alternativ till vanlig anis. |
|||||
|
|||||
Litteratur:
Se t ex Botanica (2003), Corneliuson (2000), Gentz och
Lindgren (1946), Jönsson (1910), Jönsson och
Simmons (1935), Lindgren (1918), Lundberg (1960), Meyer
(1952), Neuendorf (1991), Neuendorf (2009), Pharmacopea suecica I (1775),
Svenska farmakopén VIII (1901), Svenska farmakopén IX (1908), Svenska farmakopén X (1925), Thunberg (1980). Nätpublikationer: Gernot Katzer's spice pages (2005 03 29). |
|||||
|
|||||
© Shenet 1997 - 2013 |
|||||
|