Sandelträd

Romanska språk
Santalum (latin), sandel, bois de santal, santal blanc (franska), sandalo (italienska), santalo (spanska)
Nordiska språk
Sandeltrae (danska), sandeltre (norska)
Asiatiska språk
Chandand, candana, chandana, valgu (sanskrit), chandan, chandana (hindi), shandal, candal, candan (farsi = persiska), zandal, sandal (arabiska), byakudan (japanska), hsiang (mandarin = kinesiska: rökelse)
Andra språk
Santalon (grekiska), Santelbaum, Santalholz, Sandelholz, Sandalholz (tyska), sandel (holländska)

Släktet Santalum omfattar 9 arter från Asien och Australien, t. ex.:
• Australiskt sandelträd (Santalum spicatum)
• Sydaustraliskt sandelträd (Santalum preissianum): Ger eterisk olja.
• Västaustraliskt sandelträd (Santalum cygnorum): Ger en eterisk olja.

• Amyris, "falskt sandelträd", västindiskt sandelträd (Amyris balsamifera)
• Rött sandelträd (Pierocarpus santalinus)

Beskrivning

• Träd: 4-5 m högt men kan bli upp till 20. Stammen kan bli 30 cm i diameter. Barken blir med tiden grov och mörkbrun till rödbrun. Splintveden är vit och doftlös, den hårda och tunga kärnveden gul med ljus- och mörkröda ringar, med starkare sandeldoft ju mörkare den är.
• Rot: Trädet är halvapasit genom sugrötterna som tar näring från andra växters rötter; värdväxten dör till slut.
• Blad: Bladen som sitter motsatt varandra är bleka på undersidan, äggrunda, upp till 6 cm långa, läderartade och torra för känseln.
• Blomma (april-juni): Små, doftlösa blommor i samlingar, först gula, sedan mörkrosa till purpurröda.
• Frukt: Frukterna, 5-10 tillsammans i klasar på skaft, är svarta och körsbärsstora och innehåller ett frö. 

Skörd
• Ved, rot: Trädet grävs upp med rötterna och grenarna huggs av, eller så fälls trädet och de värdefulla rötterna grävs upp efteråt. Den doftande kärnveden börjar bildas först när trädet är tio år så innan dess är det meningslöst att avverka trädet för utvinning av eterisk olja. Idealet är att trädet inte fälls förrän det börjar visa ålderstecken vid 18-25 år. Allra helst ska man vänta till 50-60 då oljehalten är maximal.
I Indien lät man förr stammen ligga kvar några månader tills vitmyror ätit upp de luktlösa delarna bark och splintved. Snabbare och mer effektivt är att barka av trädet och ta till vara splintveden, som används till snickerier. Kvar blir doftande kärnved och starkt doftande rötter som huggs i 60-70 cm stora bitar och tas till uppsamlingsplatser där de vägs, ansas och kvalitetsklassas. Sågspånen säljs till tempel där den används som rökelse eller följer med i destilleringen av eterisk olja.
Växtförhållanden
Trädet trivs i gles skog med sol till halvskugga; det behöver skydd mot tropisk sol mitt på dagen. Det kan klänga på t. ex. palmer och bambu. Ju klippigare och torrare mark desto mer lukt sägs veden få. Jorden bör vara fuktig men väldränerad och trädet kan behöva vattnas regelbundet. I Norden kan det hållas i kruka som tas in på vintern eftersom det inte tål frost.
• Förökas från frö men man gör sig sällan den mödan.
Utbredning
Sandelträdet växer vilt lite varstans i Asien, t. ex. i Malaysia och på Taiwan. Enligt Piesse (1857) har trädet också haft stor utbredning i Kina, "men de ständiga offren till buddhorna har nästan utrotat växten från Himlens Rike". Det odlas allmänt i tropiska trakter men avhuggningen regleras sällan så arten är hotad överallt.
• Indien: Vilt i sydväst (delstaterna Karnataka, Kerala, Tamil Nadu) och på Sri Lanka.
• Indonesien: Vilt i östra Indonesien från Java till Timor; på Nya Guinea upptäcktes bestånd så sent som på 1990-talet. Om Timor sades på 1850-talet att det bara hade två exportprodukter: bivax och sandelträ.
• Australien: 20.000 hektar sandelträd har odlats upp sedan 1990-talet.

Bruket av veden som rökelsematerial spred sig med buddhismen till Kina och vidare till Japan. Där är zenmunkarnas rökning och tvättning av manteln med sandelträ och doftande aloeved belagd till 1200-talet. De detaljerade instruktionerna följs än idag, liksom sandelträ fortfarande är den främsta rökelsen inom alla former av buddhism, symboliserande bindningarnas förbannelse. Flisat sandelträ hör också till de doftämnen som strös på härden under den japanska teceremonin.
Kristen tradition
Det tidigaste omnämnandet av sandelträ som nådde Europa är från Gamla Testamentets berättelse om drottningen av Saba på 900-talet f. Kr; man är idag rätt ense om att "almugträ" är sandelträ. Det hörde till de kostbara gåvor som drottningen tog med sig till kung Salomo på sin diplomatiska handelsresa - mer under parfymhistoria. Dagens forskare tror att Saba är dagens Jemen, men enligt etiopisk legend är det Etiopien, och drottningens besök en stor händelse i landets historia. Mötet mellan drottningen och kungen ledde nämligen till födelsen av sonen David, den förste av de etiopiska konungarna som gick under namnet Lejonet av Juda.
Muslimsk tradition
En tidig uppgift om sandelträ är från Persien: år 636 fanns sandelträ, ambra, mysk och borneokamfer i en av de sista persiska kungarnas palats i Babylon. På 1300-talet rekommenderades doftblandningen sandelrä och aloeved av historieskrivaren Ibn Khaldun som ett medel mot pest. Idag hör sandelträ (med ambra, mysk, jasmin och myrrra) till de heliga dofterna inom vissa riktningar av islam; stora mängder går åt särskilt i slutet av Ramadan. Och när man (läs: män) kommer till himlen, välkomnas man av hurier, vällustiga damer helt och hållet gjorda av sandelträ - eller om det är mysk; de vise är inte eniga.
Att den islamske sultanen Tipu av Mysore 1792 deklarerade sandelträdet som "kungligt" var en seger i förhandlingsspelet med den engelska kolonialmakten. Hans far hade 1770 tvingats in i en överenskommelse om att all nedhuggning i Mysore skulle stå under East India Companys kontroll. Tipu ägnade sedan resten av sitt liv åt att bekämpa det engelska väldet och däri ingick att återta makten över sandelträhanteringen. Han föll i strid 1799 varefter engelsmännen kunde insätta fogligare hinduiska härskare i Mysore.
Europeisk import
Flisad ved importerades på 100-talet till romarriket där den användes som rökelse. Antagligen kom den från Indonesien, eventuellt också från Indien via Ceylon, dagens Sri Lanka, som på den tiden var omlastnings- och handelscentrum för det mesta som skeppades från Asien till Europa.
I Europa hade man länge dålig kläm på skillnaderna mellan de olika sorternas sandelträ. In på 1600-talet kunde "sandel" betyda både gul kärnved (ofta gammal, luktlös och overksam) och vit splintved (luktlös redan från början) från äkta sandelträd och dessutom ved från rött sandelträd. Förvirringen bidrog till att vedens urgamla status som universalmedel sjönk i Europa.
Indisk export
Växtcentrum i sydvästra Indien är ett område med 20 mils radie omkring Karnatakas huvudstad Bangalore. Handelscentrum har alltid har varit Mysore, "sandelträstaden" 10 mil söder därom. Oljeframställningen däremot har koncentrerats till Kannauj, "orientens Grasse" i norra Indien. Länge kom 85 % av all ved som skulle destilleras från Mysore medan Indonesien fram till 1970-talet var världens största exportör av ved. Till slut fanns knappt några träd kvar i Indonesien och 1978-1979 förbjöds all export tvärt. Även i Indien fanns anledning till oro. Vedtillgången hade börjat minska märkbart redan på 30-talet och under de fyrtio åren 1950-1990 halverades produktionen från 4.000 till 2.000 ton ved om året.
Indonesiens exportstopp gjorde det plötsligt mycket mer lönsamt att exportera ved än eterisk olja. Saudiarabien och andra muslimska länder importerade det mesta och betalade bra. Teoretiskt kontrollerades trädens avverkning av The State Forest Department of the Government of Mysore. Alla träd på både allmän och privat mark var statlig egendom och fick huggas ner först när de var 30 år gamla. Bönder hade mer besvär än nytta av dem och kom att hata dem på samma sätt som den skyddade eken blev avskydd i Sverige. I praktiken möjliggjorde korruption och politiskt rävspel en hänsynslös skövling och en svart marknad.
Regeringens ingipanden gjorde bara ont värre. Både 1992 år exportförbud och 1996 års system med exportkvoter och statliga auktoner inspirerade till smuggling. Den största människojakten i Indiens historia inleddes 1993 på smugglarledaren Veerapan, som börjat med elefantbetar men övergått till det mer lönsamma sandelträet på 80-talet. Hans verksamhet fick ett abrupt slut hösten 2004 då han sköts ihjäl av en jättelik polisstyrka. Trots att en miljon rupies satts på hans huvud hade ingen velat eller vågat hjälpa till. Många på landsbygden var beroende av sandelträ och tjänade oerhört mycket mer på att skicka veden till exportsmugglare istället för till destillerier. Senare betalade smugglarna dubbelt så mycket som myndigheterna för veden. Den som själv ville exportera fick vänta i två år på en exportlicens. Polisen i Karnataka beräknade på 90-talet att 75 % av delstatens sandelträexport var smuggelgods.
Följderna var två: Trädbeståndet skövlades och priserna steg. 2009 fanns 5 % kvar av sandelträskogarna från omkring 1990. Priserna som stigit under hela 1900-talet gick fullkomligt i taket i slutet av århundradet. 1900 kostade ett ton ved 365 rupies, 1933 1.000 rupies, 1965 6.000 rupies, 1990 78.000-160.000 rupies för att i början av 2000-talet skjuta upp till astronomiska tal på ett par år.
Australisk export
I Australien såg man möjligheterna och började anlägga sandelträodlingar i början av 1990-talet. Där fanns redan ett utbyggt och fungerande kontrollsystem för skogsbruk genom Forest Products Commission och en lagstiftning som från början gällt ausraliskt sandelträ, The Sandalwwod Act från 1929. Bara 1 % av beståndet fick exporteras och för varje fällt träd måste ett dussin nya sås. Idag odlas indiskt sandelträd på 20.000 hektar i västra Australien och årsskörden är 2.000 ton (2008-2009) som exporteras till halva det indiska priset. Om några år räknar man emed att börja exportera ved till Indien.
Element och kvaliteter
Astologiskt styrt av Uranus och därmed Vattumannen (elementet luft, fast kvalitet).
Enligt elementläran svalt och fuktigt.
Kinesiskt element: Trä, i viss mån vatten; ibland hänfört till jord.
Ayurveda klassificerar sandelträ som kylande, fuktgivande och sammandragande; det minskar vata och pitta och är neutralt gentemot kapha.

© Shenet 1997 - 2013
Adress: http://www.shenet.se/vaxter/sandeltra.html
Datum: 2019 11 20 - Uppdaterad: 2010 06 28
Cookieinfo