Shenet

Växter Råvaror Recept Referens Sök Forum Kontakt Hem

Salvia


Hur kan man åldras om man har salvia i sin trädgård?
(Kinesiskt ordspråk, även tillskrivet Salernoskolan, Italien)

Synonymer Salvia, kryddsalvia, vanlig salvia, trädgårdssalvia, äkta salvia, tysk salvia, tysksalvia, saluia, salvi, luden salvia
Botaniska namn Salvia officinalis
Engelska namn Sage, common sage, garden sage, true sage, red sage, wild clary
Andra namn Romanska språk
Sauge, sauges, herbe sacrée (franska), thé de la Grèce (franska: grekiskt te), salvia (italienska), salvia, salvia real, salvia officinal, salvia del Moncayo, té infigena (spanska), salva (portugisiska), salvie (rumänska)
Nordiska språk
Salvie (danska), salvie, tesalvie (norska), salvia (isländska), salvia, rohtosalvia, ryytisalvia (finska)
Asiatiska språk
Shu wei ts'ao, shu wei cao (mandarin = kinesiska), louh meih chou (kantonkinesiska), sarubia, sezi (japanska), dana shakhs (hindi), aeliffacos, maramia, marimi, miraami (arabiska), mariam goli (farsi = persiska), marva (hebreiska), adacayi (turkiska)
Andra språk
Apousi (fornegyptiska), alisfakia, faskomilo (grekiska), aliisfakiá (nygrekiska), Salbei, Garten-Salbei, Echter Salbei, Edel-Salbei, Königs-Salbei, Scharlei, Sachsedenkraut (tyska), salie, tuinsalie, selve, selft (holländska), franse thee (holländska: franskt te ), zsálya (ungerska), salviya, chaj gradinski (bulgariska: trädgårdste), szalwia (polska), zsálya (ungerska), salfei, shalfei (ryska), salvio (esperanto)
Förväxlingsrisk • Luktsalvia, bondsalvia, balsamblad, svensk salvia, lukteblad, jungfru Marie mynta (Tanacetum balsamita): se Ej besläktade nedan.

Artvarianter

1) Mindre dalmatisk kryddsalvia (Salvia officinalis ssp. minor), eng. Dalmatian sage.
2) Större dalmatisk kryddsalvia (Salvia officinalis ssp. major), eng. Dalmatian sage.
3) Röd kryddsalvia (Salvia officinalis ssp. purpurea): Sydamerika. Upp till 3 m hög, upp till 10 cm långa blad. Finhåriga, mörklila eller rosa blommor. Ibland betraktad som en egen art.
4) Spansk kryddsalvia, smalbladig salvia (Salvia officinalis ssp. lavandulifolia): Ibland betraktad som en egen art.
Besläktade

 

Släktet Salvia omfattar ca 900 arter av örter och buskar med rörlika blommor. Doftande axplock:
• Chia (Salvia columbarie = Salvia hispanica), eng. chia: Sydamerika, Europa. Olja pressas ur fröna.

• Cyprisk salvia (Salvia cypria): Cypern. Ger eterisk olja.
• Grekisk salvia (Salvia triloba), eng. three lobed sage: Östra Europa och västra Asien. Använd under antiken. Ger spansk salviaolja med skarp citrus-eukalyptus-kamferlukt. Bladen ger det grekiska örteet faskomilo.
• Italiensk salvia (Salvia italica): Mest i Dalmatien (Jugoslavien-Italien). Vild form; hårig.
Muskatellsalvia (Salvia sclarea = Salvia viridis).
• Vit salvia (Salvia apiana), eng. white sage, holy sage: Nordamerikanska indianers favoritört för bortdrivning av onda andar och negativa energier. Torkade knippen säljs i new agebutiker. Ej att förväxla med vit malört, silvermalört (Artemisia ludoviciana), eng. cudweed sageworth, white sage, grey sage, gray sage, som används på samma sätt.
• Äpplesalvia (Salvia pomifera), eng. apple bearing sage: Den vanligaste i Grekland. Galläpplena på växten är en delikatess.
Antika salvior
• "Etiopisk salvia" (Salvia aethiopis): En av de salvior Dioskorides beskrev första århundradet; den Theofrastos beskrev som vild salvia på 300-talet f. Kr.
• "Rödtoppig salvia" (Salvia horminum), eng. red topped sage: Kan vara en av de salvior Dioskorides beskrev.
Salvior i Sverige
Fyra salvior växer vilt i Sverige men alla är sällsynta:
• Klibbsalvia (Salvia glutinosa L.), eng. sticky clary, Jupiter's distart: Klibbig växt med äggrunda tandade blad, ljusgula blommor (juli-oktober). Ger eterisk olja. Från Mellan- och Sydeuropa, i Sverige förvildad mest i Skåne.
• Kranssalvia (Salvia verticillata L.), whorled clary: Hjärtformade tandade blad, rödlila blommor (juli-augusti). Från Sydeuropa och Västasien, i Sverige sällsynt i Skåne, mer spridd förr - kom rosor och salivia.
• Stäppsalvia (Salvia nemorosa L.), eng. Balkan clary: Avlånga naggade blad, blålila blommor (juni-juli). Frön Öst- och Centraleuropa, i Sverige ofta odlad, mycket sällsynt vild i Skåne.
• Ängssalvia (Salvia pratensis)
: Äggrunda till avlånga blad, stora ljusblå eller vita blommor (juni-juli), på odlade sorter rödlila. Verkan lik kryddsalvias men svagare. Från Europa, Marocko, i Sverige ibland trädgårdsodlad, mycket sällsynt i söder, mer spridd förr.
Ej besläktade • Luktsalvia, salvia, bondsalvia, balsamblad, svensk salvia, lukteblad, jungfru Marie mynta (Tanacetum balsamita = Balsamita major = Chrysanthemum balsamita), eng. mace, coastmay, costmary. Vad man förr menade med salvia i Sverige men är inte besläktad. Upp till 150 cm hög, hårig, med skarp tandkrämslukt. Mjuka äggrunda till avlånga blad lika salvia, gula knappformade blommor (augusti-oktober) lika renfana. Bladen har använts som förkylningste och mot melankoli, örten i kyrkbuketter och klädkistor. Från Kaukasus.

Beskrivning

 

• Halvbuske - ört: Flerårig 50-75 cm hög halvbuske (Syd- och Mellaneruopa) eller ettårig upp till 60 cm hög ört (Nordeuropa). Ständiggrön. Fyrkantig, filthårig stjälk, nertill vedartad och upptill förgrenad; bredbladiga varieteter blir lättare vedartade. Hela växten luktar starkt friskt.
• Rot: Kraftig pålrot.
• Blad: Bladen på långa skaft är rätt tjocka, upp till 10 cm långa, spetsigt äggrunda och sitter i par motsatt varandra på skaft. De är lätt naggade i kanterna, rynkiga, grågröna och vitludna, på undersidan mjuka och skrynkliga med tydlig ådring. De finns otaliga både smalbladiga och bredbladiga varieteter och sorter, t. ex. med gula, rödaktiga, lila och brokiga blad.
• Blomma (juni-augusti): Andra året kommer små blålila, rosa eller vita blommor samlade i korta ax i de övre bladvecken. I Sverige hinner bara smalbladiga varieteter blomma.

Odling och bruk

 

Salvia officinalis 'Berggarten'
 

Salvia officinalis 'Purpurascens'

Skörd
• Blad (vår-höst): Toppskott och späda blad skördas vid torrt väder. Man kan börja redan på senvåren och sedan pocka allt eftersom fram till tidig höst. Smaken blir starkare och grövre med tiden. Lite stjälk lämnas kvar så att nya blad kan växa ut. Torkas luftigt, svalt och mörkt. Torkade blad håller doften mycket bra. Smalbladiga varieteter torkar snabbare och lättare än bredbladiga. Går också utmärkt att frysa.
Växtförhållanden
Salvia överlever milda nordiska vintrar men fryser bort under kallare om plantan inte täcks. Härdig upp till Dalarna - Gästrikland men buskar som lyckas övervintra blir lätt glesa och tappar doft med tiden. Klipp ner dem kraftigt på våren eller tukta dem rätt hårt efter blomningen, så bryter de nya skott och blir tätare och större året därpå. Den kan klara sig på lerjord men störst chans har den på lätt och kalkrik. Torr växtplats ger stark eller frän smak. Passar bra på balkong och bli en bra kantväxt. Bredbladiga salvior hinner inte blomma i Sverige, än mindre sätta frö.
• Förökas från frö som sås på våren och gror på ett par veckor eller med sticklingar tidigt på sommaren. De rotar sig lätt, t. ex. i fuktig sand under glas på skuggigt ställe.

Salvia som biväxt
Gillad av bin och humlor - och ormar och grodor, så förr planterades den alltid ihop med vinruta (Ruta graveolens) som dessa djur inte tål. Salviahonung är en kroatisk specialitet.
Odling inomhus
Utmärkt på en solig fönsterbräda - en planta från livsmedelsbutiken kan sättas i jord sedan den skördats på det mesta av bladen. Salvia är också lätt att så: Lägg fröna på vanlig krukväxtjord och duscha försiktigt. Ibland ges rådet att lägga ett tunt lager såjord över, men vanligen brukar betonas att fröna inte ska täckas med jord eller tryckas ner djupt utan bara strös på och tryckas fast.
Utbredning
• Europa: Vild i Medelhavsområdet, mest typiskt i Makedononien och Dalmatien (Kroatien). Kroatien och Jugoslavien har en betydande export (dalmatisk saliva = varieteterna minor och major) liksom Spanien (spansk salvia = varieteten lavandufolia) och mycket av salvian från båda länderna kommer från vilda bestånd. Många andra arter, varieteter och sorter odlas i södra och mellersta Europa - Italien, Frankrike, Grekland, Turkiet, Ryssland och England.
• Sverige: Yrkesmässig odling förekommer.
• Amerika: Många arter, varieteter och sorter odlas särskilt i Kalifornien
.

Växtdroger och beredningar • Ört (Herba salviae) 
• Blad (Folium salviae, Folia salviae, Salviae folium, Salviae folia, Salviae officinalis folia): Svenska farmakopén upplaga 1-9 (1775-1908).
• Blom (Flores salvia): Svenska medicinaltaxan 1699.
• Frö (Semen salvia)
Salviainfusion (vattenutdrag)
Salviatinktur (alkoholutdrag)
Salviaessens (eterisk olja)

Historia


Salvia (Salvia officinalis)
(Köhlers Medizinal-Pflanzen; 1887)
Namnet
Salvia = salvia, efter latin salvus = frälst, helbrägda, sund, frisk, och salvare = bota, hela. Härav lågtyska salvie och fornsvenska salvia före 1500-talet.
Officinalis = officinell, efter latin officina = verkstad, tillverkningsställe, apotek, alltså ett officinellt apoteksläkemedel.
Ursprung
Medelhavets kuster (Spanien, Nordafrika), grekiska fastlandet (Makedonien), Dalmatien (bergstrakterna Italien-Jugoslavien).
Grekland och Rom
Det första omnämnandet är i sumerisk kilskrift från nuvarande Irak 4000 f. Kr.
Alla antika författare nämner salvia, t. ex. Theofrastos (300-talet f. Kr.), Dioskorides (år 78) och Galenos (100-talet). Den användes framför allt som doftämne, läkemedel och magiskt medel. Grekerna helgade den åt Zeus och även romarna betraktade den som helig. Skörden krävde stort ceremoniel, t. ex. fick inte järnredskap användas. Arterna är många och svåra att identifiera idag. Romarnas salvia som växte i Italien var antagligen våra dagars och det var genom romarnas försorg den blev spridd till Mellaneuropa.
Europa
812 listades salvia i Capitulare, Karl den stores förordning om vilka växter som skulle odlas på hans kungsgårdar i nuvarande Tyskland-Frankrike. Det ansågs allmänt att salvia hade kraft att förlänga livet; det inledande kinesiska ordspråket - Hur kan man åldras om man har salvia i sin trädgård? - har även tillskrivits flera européer. Benedektinermunkar spred den i Centraleuopa genom sin rörlighet mellan klostren. Under 1000-1100-talen användes den mycket flitigt som läkemedel av den arabiskpåverkade Salernoskolan i Italien och mitten av 1100-talet beskrevs den som läkeväxt av Hildegard av Bingen i Tyskland. 1365 planterades den för Karl V vid Louvren. På 1600-talet var den en vanlig trädgårdsväxt i England.
Sverige
De äldsta arkeologiska fynden av salvia är medeltida från det danska Lund, där det fanns en hel hoper kloster med munkar som säkert kände till örten väl. Den har odlats sedan åtminstone 1400-talet. 1598 planterades den i trädgårdarna på Vasasonen hertig Karls residens Nyköpingshus. På 1700-talet togs den upp som läkeväxt i Linnés Materia Medica.
Salvia som mat och medicin
Salvia med sin starka och egna smak har använts rätt lite i matlagning; i Norden antagligen sedan 1200-talet. Bäst passar den i robusta saker som kött och korv. Främst har salvia varit en läkeört, i benediktinerklostren betraktad närmast som ett universalmedel. Under 1900-talet började det forskas en hel del på den som medicinalväxt.
Gammal magisk salvia
Salvian har haft stort rykte som trolldoms- och kärleksört, också i Sverige. Häxor kunde få vattensamlingar att torka ut bara genom att kasta en salviakvist i dem och tjuvar kunde ta sig in i låsta rum med hjälp av örten. Där salvia frodas kring knuten råder mannen i huset och välstånd samlas. För män som vill försäkra sig om en kvinnas eviga kärlek: Stick tre hål genom ett salviablad, träd ett hårstrå från dig själv och ett från den kvinna du åtrår genom dem, gräv ner bladet under hennes tröskel. Djävulsk blandning: Blanda salviablad med ormblod, låt jäsa, smörj in på någons bröst. Offret kommer att sova i 15 dagar och sedan vakna upp utan att minnas något av vad som hänt.
Ny magisk salvia
Moderna magiker håller fast vid det gamla rådet att hänga upp en salviakvist för hälsa och fysisk styrka. Ett annat tips från samma håll som håller traditionen levande är att smula sönder örten när månen är i nedan och strö den i eld vid nästa fullmåne. En tankebild ska då visa sig som avslöjar en manlig energi eller manstyp man behöver. Mest använd av dagens magiker är dock nordamerikansk vit salvia (Salvia apiana) som används för att rena rum från dåliga energier.
Kristen tradition
I medeltida kristet måleri användes salviaört som symbol för jungfru Maria. Den ingick ofta i kyrkbuketten och salviabladen användes som bokmärke i Bibel och psalmbok. I dessa fall handlade det lika ofta om den helt obesläktade luktsalvian, även kallad jungfru Marie mynta (ovan).
Element och kvaliteter
Astologiskt styrd av Jupiter och därmed Skytten (elementet eld, rörlig kvalitet) respektive Fiskarna (elementet vatten, rörlig kvalitet) (Culpeper).
Enligt elementläran varm och torr (Hildegard av Bingen), Arvid Månsson nöjer sig med att kalla den varm.

Litteratur: Se t ex Bergmark (1983), Botanica (2003), Corneliuson (2000), Culpeper (1976), Fries (1904), Gentz och Lindgren (1946), Green (1976), Hansson och Hansson (2002), Heino (2001), Hellquist (1948), von Hofsten och Bergkvist (1989), Hylander (1975), Impecta (2004), Juneby (1977), Juneby (1999), Klemming läkebok 3, 6 (1883-1886), Lindeberg (1982), Lindeberg (1988), Lindgren (1918), Linell och Hylander (1955), Lucas (1978), Lundberg (1960), Manniche (2006), Meyer (1952), Mossberg och Stenberg (1992), Månsson (1987), Nationalencyklopedins ordbok (1995), Neuendorf (1991), Neuendorf (2009), Nielsen (1991), Pharmacopea suecica I (1775), Podlech (1989), Schweigger och Kammerer (1998), Seymour (1980), Stary och Jirásek (1975), Stevenson (1979), Stodola och Volák (2000), Strindberg (1974), Swahn (1996), Svenska farmakopén VIII (1901), Svenska farmakopén IX (1908), Theofrastos bok 6 (1916).
Nätpublikationer: Gernot Katzer's spice pages (2006 02 14). Den virtuella floran (2006 11 12).

© Shenet 1997 - 2013
Adress: http://www.shenet.se/vaxter/salvia.html
Datum: 2018 09 21 - Uppdaterad: 2010 06 30
Cookieinfo
Made with a Mac