Shenet

Växter Råvaror Recept Referens Sök Forum Kontakt Hem

Rölleka


Synonymer Röllika, vanlig röllika, rölökor, karibacka, rödlätta, sårläka, läkeblomma, timmermansblomma, soldatört, tusenrosor, tusengren, stengräs,  jordhumla, jordhumle, backhumla, backhumle, galentara, galentåra, nesegräs, näsegräs, näsgräs, näsägres, stengräs, ölgräs, snöört, bråssor, pestilensblomma, farmorstobak, karribacka, renfana, milleolium, achillea
Botaniska namn Achillea millefolium L. = Achillea millefolium ssp. millefolium
Engelska namn Yarrow, common yarrow, milfoil, nosebleed, thousand leaf, thousand seal, devil's nettle, sneezeworth, bloodwort, old man's pepper, knight's milfol, herbe militans, sanguinary, soldier's woundwort, carpenter's weed, staunchgrass
Andra namn Romanska språk
Achillea, millefolia, millefolium (latin), millefolium, herba militaris (medeltidslatin), achillée millefeuille, millefeuille, achillée, l' herbe aux charpentier (franska), millefoglio (italienska), milenrama, milefólio, flor de la pluma, milhojas (spanska),
Nordiska språk
Røllike, aldmindelig røllike, rölika (danska), ryllik, røllik (norska), vallhumall, jordhumall (isländska), siankärsämö, mändäpä satalehtinen, kärsämö, liankärsä-heinä (svintryne; finska)
Asiatiska språk
Gandana (sanskrit)
Andra språk
Wiesen-Schafgarbe, Gemeine Schafgarbe, Schafrippe, Feldgarbe,  Achilleskraut, Jungfrauenkraut, Katzenkeaut, Grundheil (tyska)

Artvarianter • Vanlig rölleka, vanlig röllika (Achillea millefolium ssp. millefolium).
• Fjällrölleka, fjällröllika, luddröllika, nordlig rölleka (Achillea millefolium ssp. sudetica).
• Plymröllika (Achillea millefolium ssp. lanulosa): Ovanlig.
Besläktade Släktet Achillea omfattar ca 85 arter.
• Myskrölleka (Achillea moschata), eng. musk yarrow, iva: Mellaneuropa, inte i Sverige. Ger blågrön ivaolja.
• Nysört (Achillea ptarmica), eng. sneezewort, bastard pellitory: Lite nordligare i Europa. Mörkgröna, enkla sågade blad, stora vita blomkorgar. Liknande användning. Antika författares achillea kan avse både nysört och rölleka. Möjligen den rölleka som använts till I Ching.
• Praktrölleka (Achillea filipendulina): Kaukasus. Upp till 120 cm hög, med stora gula blomkvastar. Eternellväxt.
Ej besläktade • Renfana (Chrysanthemum vulgare): I markerna lär man inte ta fel på de två, men väl i svenska örtaböcker från 13-1500-tal där rölleka ibland kallas renfana.

Beskrivning • Ört: Flerårig. 15-100 cm hög. Upprätt, icke förgrenad stjälk, hårig, styv, seg och svårplockad.
• Rot: Krypande jordstam.
• Blad: De håriga bladen som är strödda längs stjälken är dubbelt och ibland tredubbelt parflikiga, d.v.s. flikar sig i småblad som i sin tur flikar sig på samma sätt.
• Blomma (juni-oktober): Mycket små vita eller rosa blommor i platta kvastar i grenvecken och i stjälkens topp. Odlade sorter kan vara röda.
• Frukt: Frukten, en tillplattad nöt, är upp till 2 mm lång med liten vinge.
Odling och bruk Skörd
• Blad (sommar-höst): Bladen insamlas vid torrt väder.
• Blomma (juni-oktober): Blommorna plockas fullt utslagna vid torrt väder. De behåller färgen bra torkade. Vikten minskar till en fjärdedel vid torkningen.
Växtförhållanden
Tål sol, värme och kyla och torr och mager jord - den kommer från stäpptrakter. I Sverige finns den på öppna soliga ställen med torr, sandig, hård och nertrampad mark: vägkanter, klipphällar, betesmarker, ängsmarker. Kommer tillbaka starkare på våren om plantan klipps ner till vintern. Sprider sig lätt med hjälp av den krypande jordstammen. Besvärligt ogräs när den växer på fel ställe, t. ex. i gräsmattor.
• Förökas med sticklingar på försommaren eller genom delning på hösten.
Rölleka som biväxt

Blommorna ger ingen nektar men lite pollen som samlas av bin.
Utbredning
Allmän i hela Europa, norra och mellersta Asien, östra Nordamerika.
• Sverige: Allmän upp till fjällen. Linné i svenska floran 1755: "Växer allmänt på åkerrenar, massvis norr om Jönköping."
Växtdroger och beredningar • Blomma (Millefolium, Millefolii flores, Flores millefoli, Flos millefolii, Millefolii flos): I lokala farmakopéer innan Sverige fick en nationell 1775. Svenska farmakopén upplaga 1-7 (1775-1869), 10 (1925). En av de droger Medicinalstyrelsen uppmuntrade allmänheten att samla in till apoteken under andra världskriget.  
• Ört (Herba millefolii, Millefolii herba): I lokala farmakopéer innan Sverige fick en nationell 1775.
Röllekainfusion (vattenutdrag)
Röllekatinktur (alkoholutdrag)
Röllekaessens (eterisk olja)
Chamazulen (isolerat ämne)

Historia

 

Bilder ur Nordens flora
(1917-1926)
Namnet
Achillea = rölleka, nysört under antiken. Det kan komma från grekiska achilla = sjukdom, men troligare är att det syftar på Akilles, som enligt myten läkte sina och vännernas sår med rölleka under Trojas belägring.
Millefolium = rölleka, tusenbladig, efter grekiska myriophyllon = en vattenväxt.
• Ryllika, röllika, fanns i fornsvenskan före 1500-talet, hämtat från lågtyskans namn på växten rölleke. Det är bildat till role = liten rulle, syftande på bladens hoprullade form.
Ursprung
Ursprunglig i Europa, Sibirien, Kaukasus, norra Iran, eventuellt pclså Nordamerika.
Tidig användning
Använd i Kina ett par årtusenden f. Kr, tidigt också i Amerika.
Grekland och Rom
Huruvida rölleka användes av de hippokratiska läkarna i Grekland (400-talet f. K. och framåt) finns olika uppgifter om - rimligtvis ja, eftersom örten förekommer mycket tidigt i grekisk mytologi som läkeväxt. Plinius och Dioskorides (runt år 70) benämnde den soldatört - de romerska legionerna, som Dioskorides själv följt med i fält, hade den i packningen. Antikens rölleka må ha varit en eller flera andra arter än våra dagars, men någon rölleka fortsatte soldater att använda på detta sätt i 1.500 år.
Akilles rölleka
Akilles var hjälten i trojanska kriget som Homeros berättar om i Iliaden. Han ska ha lärt sig örtmedicin av kentauren Chiron och kunde sedan läka kamraternas sår. Om det var en rölleka och i så fall vilken tvistas det om. Själv var han osårbar sedan hans mor gett honom det berömda doppet där hon missade hälen som blev hans svaga punkt. Det var i denna Akilleshäl Paris så småningom träffade honom.
Spådom
Kineser, greker, romare, germaner, slaver - alla har ansett röllekan helig och full av trollkraft. 50 röllekastjälkar används när man rådfrågar det kinesiska oraklet I Ching på det traditionella sättet. Hos kelterna var växten helig och deras druider använde stjälkarna till att spå väder.
Europa
I Danmark har man hittat en 3.000 år gammal grav där en kvinna fått med sig rölleka. Hildegard av Bingen nämner den som en av de läkeväxter som användes i tysk folkmedicin på 1100-talet. I mitten av 1400-talet användes den i hela Europa. Den finns också med i 14-1500-talens svenska läkeböcker.
Linnés rölleka
"Särskilt av dalkarlarna i Lima socken läggs växten under jäsningen på ölet ("cerevicia") för att öka dettas rusverkan", berättar Linné i Svenska floran 1755 - härav namn på örten som backhumle och jordhumle. "Färska örten, sönderstött mellan stenar, läggs av allmogen på sår, som därigenom snabbt blir läkta", berättar Linné vidare, som också tar upp den i sin Materia Medica. In på 1700-talet ansågs att vitblommande röllekor passade kvinnor medan de rosa varieteterna lämpade sig bäst för män.
Kristen tradition
Det franska namnet Josefsört kommer av sägnen om att Jesus ska ha gett rölleka till sin far när han hade skadat sig i arbetet. Ovanligt nog verkar röllekan inte ha använts som andra starkt luktande örter för att skrämma bort onda väsen men det finns en uppgift om att kristna använt örten vid djävulsutdrivning.
Element och kvaliteter
Astrologiskt styrd av Venus och därmed Oxen (elementet jord, fast kvalitet) respektive Vågen (elementet luft, ledande kvalitet) (Culpeper).
Enligt elementläran något varm och torr (Hildegard av Bingen), torr (Culpeper), enligt andra sval och torr.
Kinesiskt element: Trä, i viss mån metall.
Ayurveda klassificerar örten som kylande, uttorkande och sammandragande; den ökar vata och minskar pitta och kapha.

Litteratur: Se t ex Bergmark (1983), Bondeson (1982), Botanica (2003), Corneliuson (2000), Culpeper (1976), Gentz och Lindgren (1946), Heino (2001), Hellquist (1948), Hewe (1984), Juneby (1977), Juneby (1999), Impecta (2004), Kirkevold och Gjessing (2004), Klemming läkebok 3,6 (1883-1886), Lindeberg (1982), Lindeberg (1988), Lindgren (1918), Linné (1971), Linné (1986), Ljungqvist (2007), Meyer (1952), Mossberg och Stenberg (1992), Nationalencyklopedins ordbok (1995), Nielsen (1991), Nylén och Olsson (1982), Pharmacopea suecica I (1775), Podlech (1989), Schweigger och Kammerer (1998), Stary och Jirásek (1975), Stevenson (1979), Stodola och Volák (2000), Svenska farmakopén X (1925).
Nätpublikationer: Svensk kulturväxtdatabas (SKUD) (2005 04 27). Bilder ur Nordens flora (2005 10 23). Den virtuella floran (2006 09 26).

© Shenet 1997 - 2013
Adress: http://www.shenet.se/vaxter/rolleka.html
Datum: 2018 09 23 - Uppdaterad: 2010 06 28
Cookieinfo
Made with a Mac