Raps

Skörd
• Frukt (höst): Både sommar- och vinterraps skördas på hösten medan plantorna ännu är rätt gröna. Stjälkarna skärs av med så mycket stubb kvar som möjligt på växtplatsen = torkar snabbare. Stråna får ligga kvar på åkern 1-2 veckor så att fröna eftermognar till fin färg. Därefter tröskas de av med tröskmaskin. Om fröna får ligga tillsammans i en stor hög i ett dygn bildas värme som ger ytterligare fin färg utan att vare sig frö eller olja skadas. Därefter är fröna svårlagrade och bör rensas och pressas så fort som möjligt.
Växtförhållanden
Raps kan förekomma vild i Sverige på kulturmark som åkrar, vägkanter, skräpmark och varhelst det finns mullrik lerjord med mycket kväve. I odling konkurreras den lätt ut av ogräs, drar till sig skadeinsekter som rapsbaggar och jordloppor och angrips av bomullsmögel. Den besprutas därför mycket kraftigt, så kraftigt att raps enligt svenska margarintillverkare är för giftig för att kunna kallpressas. Däremot klarar sig raps bra i växelbruk - vart femte eller sjätte år, efter baljväxter och säd, före korn och havre. För att hålla rapsbaggen i schack gäller det att inte ploga för snabbt efter skörd; det dödar en parasit som lägger ägg i rapsbaggens larver. Om genmanipulering av raps, se nedan.
• Förökas från frö:
1) Sommarraps (vårraps), sås i april: Den härdigaste.
2) Vinterraps (höstraps), sås på hösten: Står vintergrön under snön, kräver kyla för att utveckla blommor men klarar Nordens långa kalla vårar sämre. Ger mer olja men måste gödslas kraftigare.
Raps som biväxt
Blommorna ger stora mängde av både nektar och pollen som samlas av bin. Honungen blir ljus, nästan vit, ibland med oljig smak. Biodlare hyr gärna ut bisamhällen till rapsodlingar. Under 80-talets rapsoptimism räknade Svenska Biodlares Riksförbund ut att bin i fälten lönade sig också för rapsodlarna: Det ger kortare blomningstid (och därmed mindre risk för angrepp från rapsbaggen), tidigare och jämnare frömognad, 5 % större fröskörd och högre oljehalt i fröna. Honungsskördarna gick ner märkbart när rapsodlingarna minskade årtiondet därpå.
Utbredning
• Europa: Mest odlas i Tyskland och Frankrike.
• Sverige: Både vinter- och sommarraps odlas i Sverige.
• Amerika: Odlad i Kanada, USA.
• Asien: Odlad i Kina, Indien.
Handel
2004-2005 producerade Kina, Kanada och Indien mest rapsfrön. USA, Kanada och Australien var de största exportörerna och Kina, Japan och Italien de största importörerna.

Namnet
• Brassica var romarnas namn på kål i alla former, använt t. ex. av Cato på 100-talet. Det har gissats en del på ordets ursprung, t. ex. att det skulle ha avletts av keltiska brassic = kål.
• Napus = som rova, efter grekiska napy = senap och (från 100 f. Kr.) latin napus = rova.
• Svenska namnet raps har hämtats från tyska Raps med samma betydelse. Ursprunget är latin rapa = rova, använt sedan åtminstone Catos tid.
Ursprung
Europa, särskilt de västra kussttrakterna.
Europeisk odling
De första odlingarna började antagligen i förhistorisk tid i området kring Nordsjön och Östersjön. Särskilt vinterformerna av raps och rybs har odlats mycket för "rovolja" som har använts som lysolja, men odlingarna minskade när fotogen och elektricitet kom i bruk.
Svensk odling
"Raps sås till oljepressning", meddelar Linné kort och gott i svenska floran 1755. Det är den enda oljeväxt som odlats i någon större omfattning i Sverige. Lite rybs - som man inte skilde från raps, båda gav rovolja - och lite vitsenap har också odlats, alla tre för att ge lysolja och smörjolja. Provodlingar av raps för matolja på 1860-80-talen föll på skadeangrepp. Särskilda stöd gavs till odling och förädling av oljeväxter under världskrigen men resultatet var magert.
Svensk rapsodling 1900-tal
Industrin som behövde erukasyra till smörjolja hade beklagat sig redan när de gamla sorterna försvann. Svenska växtförädlares lösning blev att ersätta de gamla rapssorterna med en ny förädlad vitsenap. 1989 var de klara: En vitsenap med aldrig tidigare skådad hög oljehalt varav 55 % erukasyra, som de gamla rapssorterna. Tyvärr visade det sig att odling inte bar sig ekonomiskt.
I början av 1970-talet utvecklades på annat håll nya rapssorter ("canola") utan giftig erukasyra, som lett till stora och svåra förgiftningar när folk råkat äta oljan. I Sverige ledde det till att rapsolja lanserades som den nya matoljan och att nästan bara den nya sorten odlades under 80-talet. Optimismen var stor bland odlarna till mitten av 90-talet, då EU drog in prisstödet till rapsodling sedan USA anmält det som konkurrensvridande. I ett slag blev rapsodling olönsam och oljeproduktionen minskade till mindre än en tredjedel 1990-2000 och odlingsarealen för både höstraps och vårraps halverades 1995-2000.
Svensk rapsodling 2000-tal
Efter millennieskiftets bottennoteringar tog det några år för rapsodlarna att hämta sig men 2009 var odlingsarealen till och med högre än i mitten av 90-talet. Den nya rapsen odlas inte för att bli matolja utan till lysolja som förr, nu kallat biobränsle och odlat med energigrödestöd. Vitsenapen har inte setts till.
Rapa rovor?
Till modern mytologi må väl räknas det amerikanska undvikandet av det engelska ordet rape = raps (av latin rapa = rova). För att undvika alla tänkbara och otänkbara missförstånd om våldtäkt säger man numera canola oavsett rapssort.
GMO-raps
• GMO-raps i livsmedel: Sju GMO-sorter har godkänts för användning i livsmedel inom EU.Ingen är godkänd för odling i Sverige, så när svenska odlare sommaren 2000 av misstag fick genmanipulerat utsäde från Kanada beordrades de av Jordbruksverket att bränna odlingarna. Våren 2005 godkände samma myndighet provodling i fem år av GMO-raps i Skåne och Västergötland för att få fram raps med hög oljehalt. Rapsolja används mycket av livsmedelsindustrin, t. ex. i margarin, färdigmat, friterad mat, potatischips och andra snacks. I Kanada har man ha hittat DNA från genförändrad raps i honung.
• GMO-raps i djurfoder: En GMO-sort är godkänd för användning i djurfoder inom EU.
• Odling av GMO-raps: Ingen GMO-raps odlas kommersiellt inom EU. I Sverige pågår försöksodlingar.
GMO - genmodifierade organismer
Soja, majs, ris och bomull är de grödor som genmanipuleras mest, särskilt i USA och Kina. I Europa är en enda GMO-gröda godkänd för kommersiell odling, en insektsresistent majs. I Sverige förekommer ingen kommersiell GMO-odling men det försöksodlas genmodifierad majs, potatis och raps.
Genmanipulering började i USA på 1960-talet med att man hittade en naturlig mutation av majs med dubbel halt aminosyror som stod emot ovanligt många insekter och ogräs. Man förde in genen från jordbakterien Bt (Bacillus thuringiensis) i plantors arvsmassa, där den alstrar ett ämne som dödar ett 50-tal oönskade fjärilsarter och deras larver. För sent har det visat sig att den tar död på en del önskade också. Behovet av bekämpningsmedel har inte heller minskat; tvärtom enligt Greenpeace. Sedan GMO-sojan 'Round-Up Ready', genmanipulerad för att tåla bekämpningsmedlet Round-Up, började odlas i USA på 1990-talet har användningen av Round-Up ökat med 250 % på tio år och sju ogräsarter har utvecklat resistens mot medlet i odlingar av soja, majs och bomull.
EU-regler om GMO
• Odling och import: Alla GMO-organismer som ska användas eller säljas inom EU måste godkännas.
• Märkning: Alla livsmedel som består av, innehåller eller har framställts av GMO-råvara ska märkas "består av / innehåller / framställd av genetiskt modifierad ..." och kunna spåras. Undantag som inte behöver märkas är där 0,9 % eller mindre av råvaran, eller enzymer, vitaminer eller aminosyror, består av GMO-organismer. Märkning av typen "GMO-fri" är inte tillåtet. Kött, mjölk och ägg från djur som utfodrats med GMO-foder behöver inte märkas och inte heller textilier av GMO-grödor. I USA behöver ingar produkter märkas om att de innehåller genmodifierad råvara.
• Testning: Livsmedel och djurfoder som importeras till EU måste testas och analyseras för GMO.

© Shenet 1997 - 2013
Adress: http://www.shenet.se/vaxter/raps.html
Datum: 2020 07 10 - Uppdaterad: 2010 10 25
Cookieinfo