|
|
|
 |
Potatis |
Potatisen, som icke innehåller en enda gnista
livgivande ämne förrän den förvandlats
till brännvin.
(Ch. Em. Hagdahl: Kokkonsten som
vetenskap och konst, 1896)
|
Synonymer |
Potatis, potät, pantoffel,
kartuffel, kartoffel, tartuffel, jordpäron, jordäpplen,
potater, nolor |
Botaniska
namn |
Solanum
tuberosum |
Engelska
namn |
Potato
plant, potato of America (Storbritannien), Irish potato
(USA) |
Andra namn |
Romanska språk
Pomme de terre, cartoufle, truffe, patate (franska), tartuffoli,
patata (italienska), turma de tierra, papa, patata (spanska),
batata, batafeira (portugisiska)
Nordiska språk
Potet (norska), kartoffel (danska), peruna (finska)
Andra språk
Kartoffel, kartoffelpflanze, Erdapfel, Erdbirne (tyska),
pieper, aardappel (holländska), praties (irländska)
|
|
Artvarianter |
Det
finns ca 5.000 potatissorter varav omkring 150 odlas i
Sverige.
'Magnum Bonum' var länge den mest sålda
matpotatisen i Sverige men visade sig ha hög solaninhalt och säljs
nästan inte alls idag.
'Bintje' och 'King Edward', odlade i Sverige sedan 40-talet respektive 50-talet, är dagens mest sålda matpotatisar.
'Asterix': Fast potatissort utvecklad i Holland
för chipsindustrin som behöver lagringstålig
potatis med jämn stärkelsehalt. Har på
senare år också blivit vanlig som matpotatis.
|
Besläktade |
Släktet Solanum omfattar
över 1.400 arter från hela världen varav
8 av potatis. |
Ej besläktade |
Sötpotatis, batata (Ipomoea batatas) eng. sweet potato:
Centralamerika. Klättrande ört med blå
till lila blommor och vita eller orange rotknölar.
|
|
Beskrivning |
• Ört: Flerårig. Upp till 1 m hög.
Upprätt
saftig stjälk som förgrenar
sig. Hela växten är lätt luden.
• Rot: I spetsarna
på de underjordiska rotutlöparna bildas knöliga
stamknölar (potatisar) som kan bli stora som äpplen,
till formen runda, ovala eller fingerformade; till färgen
vita, gula, röda eller lila. Potatisarna är
det enda på växten som inte är giftigt
av solanin men de blir det också om de utsätts
för ljus så att de blir gröna.
• Blad: De mörkgröna bladen, upp till 40 cm långa,
sitter i par mittemot varandra längs grenarna.
• Blomma (juni-juli): Stjärnformiga blommor sitter i stjälktoppen några
och några tillsammans i nickande flockar, till färgen vita, rosalila eller mörklila
och med en klargul ståndare utstickande i mitten.
• Frukt: Frukten är ett gulgrönt klotrunt bär, lik
en liten tomat. |
Odling och bruk |
|
|
|
 |
|
Skörd
• Färskpotatis skördas på försommaren. Denna delikatess är färsk även historiskt sett; de första såldes i Skåne sommaren 1898.
• Sommar- och höstsorter skördas sommar-höst (september). Tidiga potatissorter skördas 2-3 dagar efter det att bladen börjar vissna, berättar Jonas Alströmers son Johan 1777.
• Höst- och vintersorter skördas så sent som möjligt på
hösten efter blastens
nedvissning (Johan Alströmer: när "asken fällt sina löv och svalan sökt skydd för vintern"). Det som äts
mest i Sverige.
Man får ungefär fem gånger
så mycket som man satt. Nyupptagen potatis bör ligga en halv dag, men inte mer, i solen för att göra skalet starkt.
Redan ett par dagars ljus gör knölarna gröna av
klorofyll, fläckvis
om ljuset kommer till under odlingen, jämnt över
hela knölen om den får ljus under lagringen.
All sådan potatis måste kastas. Klorofyllet är inte giftigt men fungerar som signal om att det också har bildats giftiga alkaloider.
Växtförhållanden
Kan hittas förvildad på jordhögar och
avfallsplatser; bäst trivs den i ganska sur,
d.v.s. kalkfri, jord. Plantan tål inte frost utan fryser under
vintern i Sverige. Konstgödsel ökar skördarna snabbt, lätt och billigt men för mycket gödsel befrämjar blast och blommor mer än knölar. Ogräs måste hållas undan tills blasten vuxit sig stor nog att skugga ihjäl det själv; utan kemikalier betyder det rensning varannan vecka. Potatis är den gröda som besprutas mest i Sverige, inte bara mot ogräs utan också mot insekter, brunröta och bladmögel och till sist med medel som får blasten att vissna ner före skörd. Mest besprutas de två vanligaste matpotatisarna Bintje och King Edward, som också är de som lättast får bladmögel.
Förökas från frö bara när
sorter ska korsas (inomhus i februari, därefter förkultivering som tomater). För att få samma sort
måste plantan förökas vegetativt, d.v.s.
hela eller delar av potatisar sätts i jord. Endast potatis
som vuxit på hög höjd, som den
ursprungliga i Amerika, är så pass
härdig mot insektsburna sjukdomar att den duger
som sättpotatis. Odlar man själv på
hög höjd kan man sätta egen potatis i
ett par tre år; därefter bör man köpa
ny sättpotatis. I Sverige
sätts potatisen omkring mitten av maj, eller som Alströmers son Johan skriver 1777, inte förrän "vitsippan blommar och staren återkommit". Var man rädd för frost kunde man vänta tills "asken slagit ut sina löv och göken har galt". Traditionell sättdag har varit Peregrinus-dagen 16 maj eller Potentia 19
maj - p.g.a. ljudlikheten med "jordpärer"och "potäter" - och med månen
i nedan; potatis gror ju neråt...
Odling inomhus
Vill man ha tidig färskpotatis måste den förgros
inomhus innan den sätts. (Lägg potatisen ljust i rumstemperatur. Nya skott går ut från knopparna, "ögonen", på några veckor.) Lägg i plasthink med 10 cm jord under och 10 cm över. Hinken kan stå inomhus tills
blasten kommer upp efter en dryg vecka. Därefter får man ta in den
nattetid tills frostrisken är över. Fyll på med ny jord vartefter blasten växer upp. Någon gång 5-10 veckor efter sättning kan man skörda.
Utbredning
Europa: I århundraden var den amerikanska potatisen en typiskt europeisk gröda. Ännu på 1980-talet kom tre fjärdedelar av världens potatis från Europa. Världens största odlare var sedan åtminstone början av 60-talet Sovjetunionen. Omkring sekelskiftet 2000 var det Kina medan Ryssland och Ukraina odlade mest i Europa.
• Asien: Kina och Indien odlar mest och Indien planerar att dubbla sin skörd på några år.
Handel
Potatis var på 1980-talet den fjärde största
grödan efter vete, majs och ris, i början av 2000-talet den tredje. Nästan hälften
blir boskapsfoder. Av den potatis som äts av människor
skiljer man på:
Matpotatis som äts som den är: En dålig handelsvara på grund av sin ömtålighet. Nästan inget exporteras och importeras - en fördel för fattiga länder, som därmed kan odla för eget behov utan att hotas av import. 2005 producerade Kina mest i världen, dubbelt så mycket som tvåan Ryssland och tre gånger så mycket som trean Indien. I stort sett bara europeiska länder exporterar och importerar. I Sverige har konsumtionen
halverats på 45 år från
nära 90 kilo per person och år (1960) till ca 45 kilo (2005). Mest äts Bintje och King Edward som utgör 25 % av den odlade potatisen i Sverige.
Industripotatis som bearbetas industriellt till
stärkelse (hälften av den svenska industripotatisen),
alkohol, pommes frites, chips etc. .
|
Växtdroger och beredningar |
Rotknöl, potatis
• Potatismjöl (stärkelse)
• Alkohol (destillat)
|
|
Historia
|
Namnet
Solanum efter latin sol = sol.
Tuberosum = knölrik, knölig,
av latin tuber = knöl.
Namnet potatis, i svenskan sedan 1725, har
hämtats från engelska (potatoe) och spanska (patata) som fått det från haitiska språk. I Peru på 1500-talet betydde batata alla slags underjordiska knölar inklusive sötpotatis (Ipomoea batatas). I svenskan skiljde man på
1700-talet på potatis (vitblommig) och
tartuffel (lilablommig). Namnet nolor ör efter Alströmers
gård Nolhaga utanför Alingsås. Själv
kallade han grödan "potatoes eller jordpäron"
i en skrift 1727.
Ursprung
Enligt moderna DNA-analyser stammar all potatis från
en enda sort i södra Peru.
Amerika
Kolumbus hittade potatis på Kuba 1492. 1526 stötte européer på den i Peru, där man har samlat vilda sorter i 8.000 och odlat i 7.000. I
inkakulturen där potatis var stapelföda dyrkades den som tillhörig skaparguden
jaguaren.
Irland
Det tidigaste belägget för europeisk odling är från Irland
1566. Irland är det europeiska land där
potatisen betytt mest för folkhushållningen och irländarna är
efter österuropéer fortfarande de största
potatisätarna. Desto hemskare blev följderna
när odlingarna drabbades av bladmögel 1845-1851.
All potatis i landet, skördad som oskördad,
ruttnade. Massvält följde. Befolkningen decimerades med en fjärdedel. 12-13 %
dog och lika många emigrerade till Amerika.
Europa
Till England togs potatisen liksom tobaken från den
nygrundade kolonin Virginia av sir Walter Raleigh 1556. I Spanien fanns den odlad 1584, i Italien året därpå, i Holland 1591.
Från det första fyndet i Amerika 1492 tog det alltså ett århundrade
innan man prövade på att odla potatisen på europeisk mark och då bara som kuriös prydnadsväxt. Som livsmedel slog den inte igenom alls - och inte att
undra på. När sir Walter Raleighs nyhet presenterades
vid Elizabeth I:s hov var det blasten som serverades, stuvad med socker
och kanel.
Europeiska bönder såg i århundraden knölen som ett djävulens påfund. Redan att växten var ny och okänd gjorde den misstänkt. I Skottland vägrade folk äta den
eftersom den inte nämndes i Bibeln. Att den var besläktad med häxörter som belladonna, spikklubba och bolmört (familjen Solanaceae) gjorde inte saken bättre.
Tyskland
I Tyskland odlades potatis första gången 1621 men något livsmedel blev den inte. I Preussen 1756 introducerades
den med vapenmakt: Bönderna vaktades av dragoner medan
de tvingades sätta det som de betraktade som svinföda.
Frankrike
I Frankrike gick det med list.
Ett par år efter den preussiska potatissättningen
kom en fransk apotekare Parmentier hem från
tysk krigsfångenskap. Under hela tiden som fånge
hade han levt på potatis och nu kom han hem till
ett svältande Frankrike. Av Ludvig XVI tjatade han
till sig en åker och kungliga vakter att vakta den med. Runt odlingen sattes upp anslag som hotade potatistjuvar med stränga
straff. Naturligtvis stal bönderna allt de kom åt
och snart spred sig odlingen i landet. Det
franska hovet hade i motsats till det engelska serverats rätt del av växten,
tillagad som pommes de terre en robe de chambre (skalpotatis) och tog den genast till sig. Potatisblommor
blev en populär prydnad i tidens peruker.
Europa tur & retur
För europeiska nybyggare i Amerika betydde potatoes långt in på 1800-talet sötpotatis (Ipomoea batatas). Det vi menar med potatis
nämns i amerikanska texter först 1719, då
skotska och irländska immigranter hade den med sig
från hemländerna. Därav märkligheten
att potatis länge kallades "amerikansk" i England och "irländsk" i USA.
Sverige
Redan 1658 planterade Olof Rudbeck d.ä.
"peruviansk nattskatta" i sin nygrundade botaniska
trädgård i Uppsala men inte heller här
var någon intresserad av den annat än som trädgårdskuriosa.
Den potatis Jonas Alströmer började odla utanför
Alingsås 1723 eller 1724 kom inte från Uppsala utan var fransk. Att han alls började odla den ska ha berott på att hans holländska arbetare var vana vid potatis hemifrån och krävde den på bordet. Alströmers texter om grödan var anspråkslösa; de publicerades 1727 och 1733 som bihang i ett par böcker om fårskötsel. Hans propaganda för potatis som livsmedel hade ingen effekt. Linné
på Västgötaresa 1746 såg den
ingen annanstans än i Alingsåstrakten och
i Skåne tre år senare bara på några herrgårdar.
Vid det laget hade potatis sipprat in i landet med hemvändande soldater i ett århundrade utan att göra något väsen av sig. Intresset väcktes först 1748, då Eva Eekeblad redogjorde för experiment som
visade att pengar kunde sparas genom att göra potatismjöl, perukpuder och brännvin av knölen. På dessa nationalekonomiskt intressanta rön blev fru Eva den första
kvinnliga ledamoten i Kungliga Vetenskapsakademien. Redan året därpå gav Kommerskollegium ut propagandaskriften
"Underrättelse om jordpärons plantering,
nytta och bruk" och påpekade särskilt - förutom
det där med brännvinet och pudret -
att knölen kunde användas i bröd under missväxtår.
Samma budskap spreds i almanackor och genom landshövdingar,
länsmän och sockenpräster.
Församlingsprästen och någon soldat hemkommen från Tyskland var vanligen de första på en ort att odla grödan.
Linnés potatis
Men det gick trögt, trots att myndigheterna delade ut gratis sättpotatis och belönade odlare med premier. I några år fick den rykte som undergörande medicin, framför allt
afrodisiakum, men som livsmedel ansågs den vara värdelös. Den smakade inget
- man åt den osaltad - och potatismjölet gick inte att
baka med. Linné hörde till motståndarna
men ändrade sig. På sin skånska resa 1749
beklagar han sig över tjänstefolk
som inte kan förmås
att äta potatis - "icke allenast här på
orten utan snart sagt över hela Skåne",
ja, i hela landet, och detta fast de inget begrep
om vare sig dietik eller botanik utan bara gick efter
lukt och smak. Till slut fick han kasta "en ansenlig
hop" god vinterpotatis till svinen men inte ens de åt den.
1800-talets potatis
Alströmer var först med att odla potatis som mat men det var inte han som fick svenskarna att äta potatis utan den mycket svåra missväxten
1771-1773, femtio år efter Alströmer. Brännvinet stimulerade odlingen. 1800 när husbehovsbränningen blev fri började det bli vanligt med potatisbrännvin, dittills illa omtyckt. Potatis odlades i liten skala i alla svenska landskap. 1823 års landshövdigerapport i Dalarna berättar att potatis odlades till mat i gårdstäppor och på överblivna jordplättar. Bara på större egendomar odlades den på hela åkerfält och då till brännvin. Det var antagligen rätt typiskt för hela landet. 1860 när husbehovsbränningen
åter förbjöds väntade man sig
att odlingen skulle minska. Istället slog
potatis igenom på allvar som mat och ersatte rovan, den grönsak
som svenskarna ätit mest av i århundraden. Det dröjde dock till 1800-talets slut innan potatis blivit en allmänt odlad gröda i Sverige. Den första noteringen om att den hittats förvildad gjordes 1838 i en skånsk flora.
Cajsa Wargs kokbok innehöll inget om potatis när den kom ut första gången 1755. Först årtionden efter Wargs död publicerades de första recepten, enligt en del i nionde upplagan 1790, enligt andra i elfte upplagan 1800. 1802 utkom en svensk kokbok
helt tillägnad potatis. Det gjorde förstås ingen skillnad för det stora flertalet. Till att börja med åt man den oskalad; först efter jul när skalet blivit riktigt grovt började man skala. Det vanliga var att äta den ensam doppad i salt och mosad på bröd. Så här gick det till i Skåne på 1840-talet:
|
|
Gammalt folk mindes ännu
den tid, när potatisen började bli känd
i bondens hus. I början fick barn och tjänare
varje söndagsmorgon två eller tre varma
potatis till sin brödskiva. Sedan blev detta
en vardagskost. Potatisen betraktades som sovel
och hjälpte tillika med kaffedrycken att
bland kvinnorna avskaffa bruket att till frukost
äta bröd fuktat med brännvin. |
|
|
1900-talets potatis
Från andra världskriget fram till 1994 var det lag på att svenska bönder skulle
odla en viss areal potatis, dels för att garantera den direkta
livsmedelsförsörjningen, dels för att potatis behövdes som
råvara till sprit. Först på 1990-talet blev det alltså tillåtet att tillverka vodka och brännvin
av vete. Så tillverkas det mesta idag.
1959 reglerades kvalitetskontrollen i lag. Potatis fick
säljas som kvalitetspotatis bara om den uppfyllde
kraven på "Extra prima" eller "Prima"
som ställts upp av potatisbranschens företag SMAK
(Svensk Matpotatiskontroll).
Dagens kvaliteter kallas klass 1 (det mesta) och klass
2.
Mest potatis odlades i Sverige runt år 1900, på tre gånger så stor yta som idag, matpotatis på tio gånger så stor. Minskningen beror både på minskad konsumtion - sedan 1960 har den mer än halverats - och på att småodlingar försvunnit och de
kvarvarande stora blivit mer effektiva, t. ex. med hjälp av handelsgödsel. Under 2000-talets första årtionde minskade odlingsarealen för matpotatis med en tredjedel men arealen för industripotatis (stärkelse, alkohol, chips) förändrades inte.
Potatis i fickan
Till Europa kom potatisen för sent för att
inspirera till någon folklore att tala om. Tricket att bota reumatism genom att gå med en rå potatis i fickan är överförd - förr fungerade valnöt, muskotnöt eller en tiggd eller stulen hästkastanj på samma sätt. Potatis figurerar också i den kanske mest klassiska av alla klintebergare, den om invandrarfamiljen som bryter upp parketten för att odla potatis.
GMO-potatis
GMO-potatis i livsmedel: Ett par GMO-sorter har godkänts för användning i livsmedel inom EU. Det mesta används industrin till sådant som papper, potatischips och potatisstärkelse, t. ex. "modifierad stärkelse" som finns i de flesta industritillverkade livsmedel. Den genmodifierade stärkelsesorten Amflora godkändes 2010 för kommersiell odling inom EU. I Sverige började den odlas i Norbotten och Skaraborg. Redan i september samma år hade den spritt sig till andra odlingar i Norrbotten. Jordbruksverket fattade beslut om att alla skördar från besmittade och misstänkt besmittade fält skulle förstöras och anmälde BASF-koncernen som äger odlingarna för misstänkt brott mot Miljöbalken.
GMO-potatis i djurfoder: Inget företag har ansökt om att få använda GMO-bomull i djurfoder inom EU.
• Odling av GMO-potatis: Ingen GMO-potatis odlas kommersiellt inom EU. I Sverige försöksodlas det.
GMO - genmodifierade organismer
Soja, majs, ris och bomull är de grödor som genmanipuleras mest, särskilt
i USA och Kina. I Sverige odlas inga GMO-grödor kommersiellt men genmodifierad majs, potatis och raps försöksodlas.
Genmanipulering började i USA på 1960-talet med att man hittade en naturlig mutation av majs med
dubbel halt aminosyror som stod emot ovanligt många insekter och ogräs. Man förde in genen från jordbakterien Bt (Bacillus
thuringiensis) i plantors arvsmassa, där den
alstrar ett ämne som dödar ett 50-tal oönskade
fjärilsarter och deras larver. För sent har det visat sig att den tar död på en del önskade
också. Behovet av bekämpningsmedel har inte heller minskat; tvärtom enligt Greenpeace. Sedan GMO-sojan
'Round-Up Ready', genmanipulerad för att tåla bekämpningsmedlet
Round-Up, började odlas i USA på 1990-talet har
användningen av Round-Up ökat med 250 % på tio år och sju ogräsarter har utvecklat resistens mot medlet i odlingar av soja, majs och bomull.
EU-regler om GMO
Odling och import: Alla GMO-organismer som ska användas eller säljas inom EU måste godkännas.
Märkning: Alla livsmedel som består av, innehåller eller
har framställts av GMO-råvara ska märkas "består av / innehåller / framställd
av genetiskt modifierad ..." och kunna spåras. Undantag som inte behöver
märkas är där 0,9 % eller mindre av råvaran, eller enzymer, vitaminer eller aminosyror, består av GMO-organismer. Märkning av typen "GMO-fri" är inte tillåtet. Kött, mjölk och ägg
från djur som utfodrats med GMO-foder behöver
inte märkas och inte heller textilier av GMO-grödor. I USA behöver ingar produkter
med genmodifierad råvara märkas.
Testning: Livsmedel och djurfoder som importeras till EU måste testas och analyseras för GMO.
|
|
Litteratur:
Se t ex Botanica (2003), Corneliuson (2000), Ejdestam (1976), Frisch volym 3 (1979), Gentz och
Lindgren (1946), Grimberg volym 5 (1922), Haggard (1946), Hallbert (1981), von Hofsten och Bergkvist
(1989), Ingers (1948), Jönsson och Simmons (1935),
Kennett (1976), Keyland (1989), Lindgren (1918), Linell
och Hylander (1955), Meyer (1952), Nationalencyklopedins
ordbok (1995), Norlind (1925), Schön (1996), Seymour
(1980), Strindberg (1974).
Artiklar: S Linné: Potatisens härstamning:
ha våra potatissorter ursprung i Bolivias bergland?
(Nordisk Familjeboks Månadskrönika, december
1938). Robert E Rhoades: The incredible potato (National
Geographic, May 1982). Renée Valeri: Matlagande
kvinnor: Carolina Weltzin och andra (Gastronomisk kalender
1999: Gastronomiska Akademiens årsbok; Stockholm:
Prisma, 1998). Åke Truedsson: Lyckas med din tidiga
potatis (Allt om trädgård 2001:6). Anders Berg: Potatis - rena knölfödan
(Göteborgs-Posten 2004 09 13). Potatisens ursprung
slutligen fastställt (Forskning & Framsteg
2006:1). Lars Gunnar Wolmesjö: Historisk knöl blir åter räddaren i nöden för världens hungrande (Göteborgs-Posten 2008 04 22). Maria Nöjd: Svårt slippa GMO i maten (Råd & rön 3:2008). Lotta Brinck: Från nyttig knöl till GI-värsting (Råd & rön 5:2008).
Nätpublikationer:
Livsmedelssverige: Statistik: Direktkonsumtion av vissa
livsmedel (2005 09 28). Den virtuella floran (2006 09
26). FAO: Major food and agricultural commodities and producers (2008 04 25). FAO: Key statistics of food and agriculture external trade (2008 04 25). Jordbruksverkets statistikdatabas (2010 09 09). |
|
|
© Shenet 1997 - 2013
Adress: http://www.shenet.se/vaxter/potatis.html
Datum: 2021 02 28 -
Uppdaterad: 2010 12 21
Cookieinfo
|
|