Shenet

Växter Råvaror Recept Referens Sök Forum Kontakt Hem

Pomeransträd


Själv pomeranser jag föga anser.
Vad bjuder oss uppriktigt Afrika?
Vad visa kan Amerika? Vad allt Europa?
Jag trotsar öppet allihopa.
Men Skandinavien - det är alladar!
Blott Sverige svenska krusbär har.
(Ur C.J.L. Almqvist: Om svenska rim, 1838)

Synonymer Seviillaapelsin, pomeransträd, bitterapelsin, bitterpomerans, bitterorange, orange, bigarad
Botaniska namn Citrus aurantium L. = Citrus aurantium ssp. aurantium = Citrus x aurantium = Citrus aurantium amara = Citrus aurantium var. amara = Citrus aurantium ssp. amara = Citrus vulgaris = Citrus bigaradia Duham. = Citrus amara
Engelska namn Bitter orange tree, sour orange tree, Sevil orange, Seville orange tree, Seville bitter orange tree, sour orange tree, sour orange bigaradie, orange bigarade, bigarade tree, bigarid tree, neroli bigarade
Andra namn Romanska språk
Poma aurantium (nylatin), oranger amère, oranger amar, oranger, bigaradier, bigarde, arbre d'orangette (franska), naranja, naranja amarga, naranja agria, bigarde (spanska), arancia, arancio amaro, arancio forte (italienska)
Nordiska språk
Pomerans (danska), pomerand, bitterapelsin (norska), beiskjuappelsína (isländska), hapanappelsiini, pomeranssipuu (finska)
Asiatiska språk
Naranga (sanskrit), naranj, narenj (farsi = persiska), naranj (arabiska), tapuz marir, hushhash (hebreiska), suan cheng (kantonkinesiska), daidai, kikoku, kijitu, sawa-orenji, bita-orenji (japanska), bong, dai dai hoa (vietnamesiska), narandam, narandai, narattai (tamil)
Andra språk
Pomeranzenbaum, Pomeranze, Orangebaum, Bitteroangebaum (tyska), bittere sinaasappel, oranjeappel (holländska), neratzia (nygrekiska), bigarad, pomeranets (ryska), bigarado (esperanto)

Artvarianter • Se under apelsin för ytterligare arter av Citrus.
• Klementin (Citrus deliciosa): Kärnfri hybrid mellan pomerans och mandarin, skapad 1902 och döpt efter sin upphovsman, algeriske prästen Pierre Clément. 

Beskrivning
Pomeransfrukt
• Träd: 5-13 m högt. Grenarna har smala tornar i bladvecken.
• Blad: De läderartade bladen på skaft med breda vingar är 7-10 cm långa, spetsigt äggformade, småsågade i kanterna och gröna året om.
• Blomma (mars-maj): Stora och väldoftande med fem vita, tjocka kronblad.
• Frukt: Frukten faller ofta av redan omogen ("pomeransblomknopp") när den är ärt- eller körsbärsstor. Den är då rund eller rundat äggformig, knottrig eller skrynklig och till färgen mörkgrå, grönsvart, grönbrun eller mörkbrun, med gråvita ärr efter skaft och stift vid basen och i spetsen. Smaken är bitter och lukten "egenartad", som det sägs i farmakopéerna. Mogen frukt är rund och lite tillplattad i ändarna, i storlek mitt emellan klementin och apelsin. Fruktköttet är saftigt men beskt och surt. Som andra citrusfrukter är pomeransen ett bär delat i rum (klyftor, här 10-12) skyddat av ett vitt, mjukt innerskal (albedo) och ett läderartat ytterskal (flavedo). Pomeransens är knottrigt och lite mörkare orange än på apelsin.

Odling och bruk

 
b
Pomeransfrukt

Skörd
• Blomma (mars-maj): Skördas nyutslagen men inte helt utslagen. Helst ska sedan allt utom själva kronbladen rensas bort. Ett träd kan ge ända upp till 30 kilo blommor årligen.
• Blad och kvistar (sommar): Rensas från träden tidigt på sommaren; omogen frukt åker också med (för dagens petitgrainolja).
• Frukt: Togs förr till vara omogen nedfallen på marken (till äldre tiders petitgrainolja). Idag skördas den endast från träden, fullvuxen men inte helt mogen (till dagens pomeransolja och till marmelad). Fruktskalen tas till vara efter juicetillverkning eller skalas maskinellt. Vid framställning av pomeransolja ska idealt bara den doftande rödgula delen (flavedo) användas, inte den beska vita (albedo).
Växtförhållanden
Pomeransträd kräver lucker, väldränerad och lätt alkalisk lerjord, vindskydd och direkt sol. Regelbunden gödsling behövs, särskilt mycket kväve och kalium för att frukten ska bli bra. Det hör till de mer lättodlade citrusträden; inte lika känsligt för virus och skadedjur som andra och klarar också kyla bättre.
Förökas genom ympning (okulering). Känsliga citrusträd som citron, apelsin och grapefrukt ympas ofta på stammar av pomerans.
Odling inomhus
• Sådd: Peta ner några färska kärnor ett par cm djupt i såjord. Citrusfrukter i asiatiska butiker har ofta mycket kärnor. Pomerans brukar ta sig bra, särskilt med kärnor från KRAV-odlad frukt. Rötterna växer snabbt och djupt så så i en 10-12 cm djup kruka. Genomvattna och sätt plast med lufthål över. Ställ ljust och varmt och låt inte torka ut. De första små bladen kommer efter en vecka - ett par månader. När plantorna är 6-10 cm höga flyttas de över till var sin lite större kruka med krukväxtjord blandad med lerjord och grovt grus eller lecakulor i botten. Sköter man dem rätt kan de utan särskilt stor arbetsinsats frodas i årtionden.
• Skötsel: Placera ljust, vattna regelbundet och duscha ibland. När plantan nått 20 cm höjd bör den toppas för att inte bli för ranglig och spretig. Vinter: Plantan kan ibland tappa alla bladen men hämtar sig oftast om man fortsätter att vattna sparsamt och ser till att växtplatsen är ljus. Vår: Trädet växer snabbt; plantera om i större kruka och byt jord varje vår de första åren. Skär bort nya skott för att hålla plantan tät. Sommar: Gödsla en gång i veckan; det finns specialnäring för citrusväxter. Plantan mår bra av att stå utomhus på soligt och fritt ställe.
• Blommor och frukt: Det kan ta över tio år innan de första blommorna kommer och hurdan frukten blir kan man aldrig vara riktigt säker på med frösådd citrus. Man måste pollinera blommorna själv: Använd en liten pensel till att föra över frömjöl från en blommas ståndare till en annans pistill.
Utbredning
Pomeransträdet finns vilt, halvvilt och odlat för frukten och som parkträd i nästan hela världen:
• Asien: Kina och övriga Sydostasien, Israel.
• Europa: Spanien (de största europeiska odlingarna finns runt Sevilla), Frankrike (pomeransträdet var den första parfymväxten som odlades i Grasse på 1500-talet och en av de få som fortfarande finns i odling där), Portugal, Italien.
• Afrika: Egypten, Tunisien, Algeriet, Marocko.
• Amerika: Paraguay, USA.
Handel
Till Sverige importeras lite pomeransfrukter i januari-mars, mest från Spanien och Italien.

Växtdroger och beredningar • Blad (Folium aurantii, Folia aurantii).
• Blomma färsk (Flores naphae, Aurantium flores recentes, Flos aurantii): Svenska farmakopén upplaga 1-4 (1775-1790).
• Blomma insaltad (Flores naphae, Flores naphae saliti, Aurantium flores saliti): Svenska farmakopén upplaga 5-6 (1817-1845).
• Omogen frukt, pomeransknopp, pomeransblomknopp (Poma aurantii, Flores aurantii, Aurantii flos, Fructuum Aurantii immaturum, Fructus aurantii, Fructus Aurantii immaturus): Svenska farmakopén upplaga 1-10 (1775-1925), ev. även i den elfte och sista (1946).

• Mogen frukt (Aurantium: poma matura, Aurantium fructus maturus recens, Fructus aurantii): Svenska farmakopén upplaga 1 (1775), 5 (1817).
• Fruktskal (Aurantii pericarpium, Pericarpium aurantii, Cortex aurantii)
• Fruktskal (Aurantii cortex, Aurantii cortex fructus, Cortex fructum aurantii, Cortex Aurantii fructus, Cortex Arurantii fructus expulpus, Aurantii pericarpium, Pericarpium aurantii, Cortex Aurantii amara): Svenska farmakopén upplaga 1-7 (1775-1869).
• Fruktskal: ytterskalet flavedo, utan innerskalet albedo (Flavedo aurantii, Flavedo aurantii amara, Pericarpium aurantii): Svenska farmakopén upplaga 1-8 (1775-1901).
Pomeranstinktur
(alkoholutdrag)
Orangeblomsvatten (aromatiskt vatten)
Citrusdofter (parfym)
Pomeransessens (eterisk olja)
Petitgrain (eterisk olja)
Neroli (eterisk olja)
Orangeblom absolut (absolut)
Farnesol (isolerat ämne)

Historia

 


Pomerans (Citrus aurantium)
(Köhlers Medizinal-Pflanzen; 1887)

Namnet
Citrus är latin = citronträd, cedratträd. Ordets rot är sanskrit ked-, något som luktar eller ryker, som via Egypten kom in i grekiskan, där kedros (latin: cedrus) kunde avse alla möjliga träd som användes i rökelse, särskilt cedrar och thujor. Efter Alexander den stores fälttåg på 300-talet f. Kr. fick kitrea betydelsen cedratträd, och kitron, kitrion cedratfrukt (latin: citron). Det var alltså upplagt för förväxlingar mellan cedrat och ceder - det antogs snart att cedraterna kom från något slags mediskt cederträd och som började kallas cedrus medica. Till detta kom att grekiska persikon melon = persiskt äpple vanligen avsåg citron men också kunde användas om persika.
När sedan citronträdet dök upp i Medelhavsområdet vid vår tideräknings början sammanblandades den med cedraten; gemensamt kallades de citrus.
Aurantium är senlatin = citrusfrukt, från persiska nareng, som blev arabiska narang, bysantiska nerantzion, provensalska auranja, alla med betydelsen citrusfrukt, närmare bestämt den söta apelsinen och den bittra pomeransen. Det yttersta ursprunget tros vara sanskrit nagaranga = elefanternas älsklingsfrukt.
• Pomerans, i svenskan sedan 1540, hämtades från tyskan som lånat italienska pomarancia = pomerans. Detta namn hade bildats av en form av aurantium enligt föregående plus pomo = äpple, av latin pomum = trädfrukt, äpple.
• Orange: Pomeransen förblev "orange" i Europa tills "sötorangen" apelsin infördes, då pomeransen blev "bitterorange".
Ursprung
Himalaya i "Bortre Indien" (södra Kina, Indien), antagligen också Sydostasien (Indokina) som en hybrid mellan mandarin (Citrus reticulata) och pompelmus (Citrus maxima).
Grekland och Rom
Pomeransträdet har odlats i Indien sedan forntid. Där stötte grekerna på det under Alexanders fälttåg på 300-talet f. Kr. men föredrog att ta hem och odla cedraten. Romarna kom i kontakt med trädet på arabiska halvön under första århundradet och spred det till Palestina och Nordafrika, men odlade det i Rom bara som exklusiv trädgårdsväxt, som i stort sett försvann när riket föll samman på 500-talet.
Europa
Pomeransodlingen rörde sig västerut i takt med de turkiska erövringarna på medeltiden: Först till Nordafrika, sedan till Spanien på 800-talet (därav namnet Sevillaapelsin) och Sicilien på 900-talet. Till Italien och Frankrike kom det i en andra våg på 1200-talet sedan korsfararna återupptäckt trädet i Palestina. Ungefär samtidigt introducerade arabiska läkare trädets olika droger som läkemedel i Europa och på 1300-talet var handeln med frukten etablerad i Spanien och norra Italien med Genua som centrum.
Under 16-1700-talen blev pomerans en av favoriterna i de europeiska orangerierna, så populärt att de ofta blev kallade pomeranshus.. 1810 fanns det enligt bevarade protokoll i orangeriet på Gunnebo slott.
Orange girl
vill man inte kallas i England hur mycket man än gillar pomerans. Där har man ännu i gott minne de orange girls som gick runt på Londons teatrar och "sålde pomeranser" och sig själva.
Svensk import
Pomeransfrukter hörde till de kryddor som hölls i lager i Gustav Vasas kryddkammare. Att små barnmagar kan fara illa av för mycket pomeranser visste han - "så ska du inte låta ge dem därutav allt för mycket i sänder", förmanade han hustrun i ett brev på 1540-talet. Syltade pomeransskal lär också ha varit en av Karl XII:s svagheter. 1727 när införsel av utländsk frukt förbjöds, undantogs citrusfrukterna pomerans, cedrat, citron och apelsin. Mycket annat kunde ersättas med inhemska varor men knappast citrusfrukter.
Japan
Det japanska ordet för pomerans, daidai, betyder "från generation till generation". Vid nyår pryder man husens utsida med pomeranser, ormbunksblad (växt som blir gammal) och en hummer (böjd rygg som minner om ålderdom och långt liv). 
Pomerans som mat
Det sura och bittra fruktköttet är näst intill oätligt men av det och skalet gör man den klassiska beska Sevilla-marmeladen, en engelsk favorit. Skalet har använts i bakverk och bröd, i Sverige t. ex. i helgmat som äpplekaka och julbröd. Deras bitterhet har utnyttjats som magmedicin när man dragit ut dem i spritdrycker, t. ex. snaps, glögg och likörer som Cointreau och Curacao.
Kristen tradition
I medeltidens Europa var citrusfrukter exklusiviteter och användes i bildspråket för att symbolisera kunglighet. De förknippades också med Palestina och blev därför symboler för kristen fromhet. Man avbildade t. ex. gärna Maria med dem. De betecknade också trogen kärlek. Pomeransblommorna ingår traditionellt i italienska brudbuketter, de små omogna frukterna har man gjort radband av.
Element och kvaliteter
Astrologiskt styrs trädet av solen och därmed Lejonet (elementet eld, fast kvalitet).
Enligt elementläran svalt, i fukthänseende neutralt.
Kinesiskt element: Eld, i viss mån trä. Egenskapen gäller trädet och alla dess produkter, t. ex. de olika eteriska oljorna.

Litteratur: Se t ex Botanica (2003), Corneliuson (2000), Culpeper (1976), Gentz och Lindgren (1946), Henrikson volym II (1972), Hansson och Hansson (2002), von Hofsten och Bergkvist (1989), Hylander (1975), Juneby (1999), Jönsson (1910), Keyland (1989), Lindgren (1918), Linell och Hylander (1955), Meyer (1952), Möller (1997), Nationalencyklopedins ordbok (1995), Neuendorf (1991), Neuendorf (2009), Nordström (1940), Pharmacopea suecica I (1775), Podlech (1989), Reynolds (1996), Strindberg (1974), Svenska farmakopén VIII (1901), Svenska farmakopén IX (1908), Svenska farmakopén X (1925), Valnet (1992).
• Artiklar: Eva Rönnblom: Vacker rumsväxt av klyftigt inköp (Allt om trädgård 2002:12).
Nätpublikationer: Gernot Katzer's spice pages (2005 04 29).

© Shenet 1997 - 2013
Adress: http://www.shenet.se/vaxter/pomerans.html
Datum: 2018 07 16 - Uppdaterad: 2010 06 29
Cookieinfo
Made with a Mac