 |
       
Historia Örtkännare |
|
|
|
||
| • Örtkännare
f. Kr. - Qi Bo, Papyrus Ebers, Herodotos, Hippokrates,
Theofrastos • Örtkännare e. Kr. - Plinius, Dioskorides, Galenos, Avicenna, Hildegard, Marco Polo, Paracelsus, Li shi zhen, Arvid Månsson, Culpeper, Linné, Klemming • Snabb medicinhistoria |
||
| Avskrifter av avskrifter | Inga forntida eller antika verk
finns kvar i original av författarens hand. Vad som
finns är avskrifter av avskrifter
av avskrifter. • Läkemedelsförteckningar började sammanställas på 1100-talet. Den första tryckta som gäller för att vara en farmakopé utkom på 1500-talet i Florens. I Sverige räknas Pharmacopeia Holmiensis, Stockholmsfarmakopén, från 1686 som den första. 1775 kom den första nationella, 1901 den första upplagan på svenska språket. • De första europeiska böckerna om växter som läkemedel trycktes i slutet av 1400-talet. Från runt 1500 började de innehålla också botaniska beskrivningar. 15- och 1600-talen flödar över av botanisk-medicinska verk, särskilt tyska. |
|
| Översättningar av översättningar | Tidiga arbeten är
också översättningar
av översättningar av översättningar.
Arbeten av grekiska och romerska författare finns
t. ex. kvar till stor del tack vare araber som samlade
dem under sina erövringar i Europa och Nordafrika
under tidig medeltid. En vanlig översättningsväg
var klassisk grekiska eller latin - syriska
- arabiska - medeltidslatin - folkspråk som franska och engelska. Linnés
svenska flora översattes från latin till svenska
först 1986. • För farmakopéer, översatta antika texter och örtaböcker - se litteraturen. • En del finns också publicerat elektroniskt - följ länkarna. |
|
|
|
||
|
© Shenet 1997 - 2010 |
||
|
|
||
