Shenet - Myskhjort

Myskhjort

Synonymer

Bisamhjort, orientalisk myskhjort, kinesisk myskhjort, tibetansk myskhjort

Zoologiska namn

Moschus moschiferus = Moscus mosciferu

Engelska namn

Musk deer

Andra namn

Romanska språk
Boeuf musqué (franska)
Asiatiska språk
Gudderi (medeltidstibetanska)
Andra språk
Biesamthier, Moschusochse (tyska)

Artvarianter

• Lokala underarter har utvecklats, föga kartlagda och svåra att skilja från varandra. Bäst mysk anses komma från den orientaliska (kinesiska, tibetanska) hjorten.

Ej besläktade

• Myskoxe (Ovibos moschatus): Arktiska miljöer på norra halvklotet. En liten flock finns i Härjedalen. Långhårig jätteoxe med böjda spetsiga horn, ett riktigt stenåldersdjur.
• Bisamråtta (Fiber zibethicus, Ondatra zibethicus), eng. musk-rat, muskrat, musquash: USA, Kanada, Ryssland, inplanterade i Europa i början av 1900-talet. Runt 50.000 finns i Sverige. Bäverlika djur i kaninstorlek.
• Ambrettebuske, myskkornsbuske (Abelmoschus moschatus).

Beskrivning

Partåigt hovdjur, rätt likt ett rådjur men utan horn och bra mycket mindre: 70-100 cm långt och 50-60 cm i mankhöjd (vid skuldrorna). Pälsen är gulbrun, gråbrun eller mörkbrun; på lårens insidor, buken, huvudet och halsen med vita eller gulaktiga teckningar. Hos vuxna hanar 7-8 cm långa hörntänder och på buken mellan navel och könsorgan den doftproducerande körtel som hjorten jagas för, 4-7 cm lång och 2-5 cm bred.
Jämför Marco Polos beskrivning från södra Kina på 1200-talet:

I detta land frambringas även den bästa och kostbaraste mysk. Det djur som man får den av är större än en get men liknar till sin byggnad en antilop. Dess fäll liknar getens, fötter och svans är som antilopens, men det har inga horn. Det har fyra utstående huggtänder, två i överkäken och två i underkäken, som är tre fingrar långa och i förhållande till sin längd smala och vita som elfenben. På det hela taget är det ett vackert djur.

Odling och bruk

Jakt
Marco Polo fortsätter:

Då det är fullmåne bildar sig nära djurets navel en blåsa eller bulnad full av stelnat blod, och de som fångar dessa djur passar på då det är månljust, drar av huden och torkar den sedan med sitt innehåll i solen. Man fångar stora mängder av dem och köttet anses gott.

• Myskpungar: Senvinter och vår har varit traditionell jaktsäsong för myskhjort. Djur av båda könen snarades, fångades i fällor eller sköts, trots att det bara är hanen som har den åtråvärda pungen. Pungen skars av, för vilket djuret måste dödas. I Tibet jagade man enligt Marco Polo med hundar, "stora som åsnor och starka nog att jaga alla slags vilda djur".
• Mysksekret: Idag är det vanligare att man tar vara på sekret under senvintern eller tidiga våren, ibland också på hösten. På djur som hålls i fångenskap kan det göras utan att de skadas. Den minst treårige hanen binds med ryggen mot ett bord och sekretet skrapas bort från pungen.
Levnadsförhållanden
Hjortarna är växtätare och lever ensamma, ibland i par, i bergiga rhododendronskogar nära snö på 1.500-4.000 m höjd. Numera hålls de ofta i fångenskap.
Utbredning
Hjorten finns endast i Asien: norra Indien, Tibet, södra Kina, på sina håll fridlyst.
Handel
Med reservation för att det är svårt att hitta aktuella uppgifter och att "myskbältet" varit politiskt oroligt under hela 1900-talet, kunde man runt år 1900 skönja tre huvudsakliga handelsområden:
• Kina: Handlade med mysk från Tibet (ansedd som den bästa), Kina, Vietnam, Korea. Ansågs generellt vara den bästa som nådde Europa.
• Indien: Handlade med mysk från norra Indien (ansedd som dålig), Nepal, Tibet. Med undantag för tibetansk inte ansedd som särskilt bra.
• Ryssland: Handlade med mysk från Ryssland (ansedd som den sämsta), Afghanistan, Iran, Kina. Runt år 1900 började en stor del av den ryska handeln gå över Japan.
Klassning enligt den internationella konventionen CITES om handel med utrotnngshotade arter:
CITES klass II - arter som kan hotas av utrotning i framtiden om inte handeln regleras idag:
• Alla arter av myskjort (Moschus spp.): Exportlicens krävs för handel. Enda exportören, åtminstone officiellt, verkar vara Ryssland, som 2005 tilläts en exportkvot på 60 kilo.
CITES klass I - på gränsen till utrotade arter; handel får i princip bedrivas bara för vetenskapliga ändamål:
• Alla arter av myskjort (Moschus spp.) i Afghanistan, Bhutan, Indien, Myanmar, Nepal, Pakistan.

Djurdroger och beredningar

• Mysk (sekret)
• Mysktinktur (alkoholutdrag)

Historia

Namnet
• Moschus kommer av senlatin muscus som i sin tur bygger på grekiska móskhos, moschos, alla med betydelsen mysk. Det går tillbaka på sanskrit muská och persiska musk, båda med betydelsen testikel, mus.
• Namnet myskdjur finns i svenskan sedan 1773, myskhjort (myskdjurets hanne) sedan 1861.
Ursprung
Hjorten tros ha sitt ursprung i Tibet och trakterna där omkring.
Tidigt djurskydd
Den orentaliska (kinesiska, tibetanska) myskhjort som anses ge den bästa mysken har jagats i årtusenden. I Tibet var teokratin ett effektivt skydd för stammen, som enligt Marco Polo på 1200-talet var så stor att "lukten därav är utbredd över hela landet". Lamornas periodvisa förbud mot jakt efterlevdes vanligen, om inte annat så för att straffet för överträdelse var att få händerna avhuggna och uppspikade på tempelporten.

• Litteratur: Se t ex Corneliuson (2000), Gattefossé (1993), Hellquist (1948), Lindgren (1918, 1946), Nationalencyklopedins ordbok (1995), Piesse (1857), Polo (1967).
• Nätpublikationer: Convention on International Trade with Endangered Species (CITES) (2005 04 28). Nationalencyklopedin (2005 12 14).

© Shenet 1997 - 2013
Adress: http://www.shenet.se/vaxter/myskhjort.html
Datum: 2019 03 24 - Uppdaterad: 2009 07 5
Cookieinfo