Shenet

Växter Råvaror Recept Referens Sök Forum Kontakt Hem

Muskotträd


Jag måste ha saffran att färga pajerna med, muskotblomma och dadlar, nej det står inte med på listan, sju muskotnötter, några bitar ingefära, nej den får jag nog på köpet, fyra pund sviskon och lika mycket russin...
(William Shakespeare: En vintersaga, IV:3, 1608-1611)

Synonymer Muskatträd, muskath, muscatum
Botaniska namn Myristica fragrans Houtt. = Myristica aromata = Myrestica officinalis = Arillus myristicae
Engelska namn Nutmeg tree, muscade
Andra namn Romanska språk
Muscata (medeltidslatin), muscade (franska), moscato (italienska), moscade, moscada (spanska), moscada (portugisiska)
Nordiska språk
Muskat (danska), muskat (norska), múskat (isländska), muskotti (finska)
Asiatiska språk
Jou-tou-k'ou, dou kou shu, rou dou kou (mandarin = kinesiska), dauh kau syuh, yuhk dauh kau (kantonkinesiska), natumegu (japanska), chan thet, chan ban, luk chand (thai), zati, dza ti (tibetanska), basbasa (arabiska), hendi (farsi = persiska), muskat (hebreiska), mushkat (jiddisch), hindistancevizi (turkiska), jati (sanskrit), jaiphal, taifal, kathal (hindi), atipalam (tamil)
Andra språk
Muskatnussbaum (tyska), moschokarido (nygrekiska), muscaat, muskaat (holländska), muskato (esperanto)

Besläktade Släktet Myristica omfattar ca 175 arter av ständiggröna träd i Asien och Australien, flera med liknande användning.
Ej besläktade Luktsalvia (Tanacetum balsamita), eng. mace, coastmay: Bara en av flera växter som på engelska kallas mace.

Beskrivning

 

 

 

• Träd: 5-20 m högt. Stammen har grå slät bark.
• Blad: De glansiga, lansettformade bladen är 10 cm långa och gröna året om. De sitter parvis och är mörkare på ovansidan.
• Blomma (året om): 1 cm stora, ljusgula, väldoftande, klockformiga blommor samlade i klasar på skaft kommer mellan bladen året om. Hanblommor och honblommor sitter på olika träd.
• Frukt (året om): Bara honträden ger frukt. Mogna och halvmogna frukter utvecklas året runt. Frukten är en 5-9 cm lång kapsel som liknar en rödgul aprikos. Det köttiga skalet är träigt och surt men ätligt. Vid mognaden 6-9 månader efter blomningen springer kapseln upp i två halvor och visar ett hårt, gråbrunt fröskal med ett fröhylle (muskotblomman) som ett rött nät omkring sig. Innanför skalet finns fröet (muskotnöten) med marmorerad frövita.
Odling och bruk

 

Grenadas flagga
1967-1974

 

Grenadas flagga
1974-

Skörd
• Frö (muskotnöt): Trädet ger frukt från 7-10 års ålder tills de är 70-100 år. Ett träd kan ge 1.500-2.000 frukter årligen eller upp till fem kilo nötter och ett kilo muskotblomma. De nyutspruckna kapslarna plockas mycket försiktigt eftersom träden är ömtåliga. Det köttiga skalet tas bort. Fröet får torka ett par månader tills det börjar skramla - fröskalet släpper frövitan - och kan skalas. Frövitan doppas i kalk eller citronsyra mot insektsangepp; på den holländska tiden gjordes det för att hindra grobarhet om någon skulle få för sig att smuggla. Stora och runda nötter säljs som krydda, skadade eller insektsangripna (BWP: broken, wormy, punky) pressas på fett eller destilleras på eterisk olja.
• Fröhylle (muskotblomma): Fröhyllet lossas från fröskalet och torkas i ett halvår. Det bleknar från rött till gulorange; ju gulare färg desto bättre kvalitet.
Växtförhållanden
Trädet växer i tropiskt klimat och trivs i varma, mullrika och vattniga skogsmarker med skugga från andra träd. Det tål inte torka, frost, stark blåst eller föroreningar. Det är enkönat; man brukar plantera 1 hanträd per 20 honträd.
• Förökas från frö - förr förhindrat, så att odlingen inte skulle spridas, genom frövitornas doppning i kalk och dödsstraff på att föra ut frön från odlingarna - eller med sticklingar eller genom ympning.
Utbredning
• Asien: Trädet finns inte vilt. Odlas i Indonesien (Moluckerna, Sumatra), Sri Lanka - dessa två anses vara bäst - Indien, Nepal, Bhutan.
• Amerika: "Västindisk muskot" odlas framför allt på ön Grenada, som har muskotnöten som nationalsymbol.
Handel
Indonesien står för 75 % av världsproduktionen.
USA, England och Nederländerna importerar mest. Sverige importerar 40-50 ton nötter och blommor årligen, mest från Asien. Nötterna bör köpas hela, dels för mald muskot tappar lukt och smak mycket snabbt, dels för att de kan ha malts av skadade eller insektsangripna nötter som kan innehålla mögelgifter.

Växtdroger och beredningar

• Frövita, muskotnöt (Nux moscata, Semen myristicae, Semina myristicae, Myristicae semen, Nux moschata): Svenska farmakopén upplaga 1-9 (1775-1908).
• Fröhylle, muskotblomma, macis (Myristicae arillus, Macis offic.): Svenska farmakopén före 1900-talet.
Muskotolja (olja)
Muskotnötsessens (eterisk olja)


Historia Namnet
Myristica efter grekiska myristikos = välluktande, hörande till smörjelse, lämpligt som salva, av myron = balsam, salva.
Fragrans = väldoftande, av latin fragrare = dofta.
• Fornsvenska muskoth hämtades före 1500-talet från medeltidslatinets muscata = myskliknande, av latin muscus = mysk.
Ursprung
Öarna Banda och Amboina (muskotöarna) i ögruppen Moluckerna i östra Indonesien - karta: Indonesien. Härifrån stammar alla dagens muskotträd; holländarna utrotade alla träd utom de som de själva odlade här.
Asien
Muskot hörde till de få växtdroger som importerades till Kina under den tid de äldsta farmakopétexterna kom till, 2000-talet f. Kr. men fortfarande på 300-talet visste man inte riktigt var den kom ifrån. I perserriket och på arabiska halvön var båda muskotkryddorna välbekanta århundradena f. Kr. och användes ofta i rökelse, ett bruk som européerna övertog. När Avicenna skrev om nöten och blomman på 1000-talet användes både nöten och blomman mycket i arabisk medicin.
Europa
Meningarna går isär om huruvida greker och romare hade tillgång till muskot. I så fall kom den antagligen med karavan via rökelserutten på arabiska halvön. Plinius i Rom runt år 70 hade hört talas om träder som gav två olika kryddor och antog att fröhyllet i så fall var rotbarken. Senare gissade andra på grenbark och blomma, varav vi fortfarande har benämningen muskotblomma. Linné visste dock besked: Detta var "fröets egen yttre mantel".
Det var sannerligen inte lätt att veta. Ingen i Europa hade sett trädet, bara de importerade drogerna av det. Ofta kallades nöten indisk nöt, eftersom den som många andra kryddor kom till Europa via Indien. Från 500-talet fördes muskotkryddorna av persiska och arabiska handlare från Indonesien till Östroms huvudstad Konstantinopel, dagens Istanbul, där handelsmän från Venedig tog över och spred dem vidare västerut i Europa. På 1100-talet verkar båda kryddorna ha varit kända om än dyra i större delen av Europa. I Rom 1191 brändes nötterna och andra kryddor på stadens gator i flera dagar inför Henrik VI:s kröning till tyskromersk kejsare.
Muskotöarna
Den arabiska kontrollen över handeln bröts 1512 när portugiserna hittade muskotträd på öarna Banda och Ambon i Moluckerna (kryddöarna). Efter ett och ett halvt århundrade drevs de bort av holländare som styrde öarna med järnhand i ytterligare ett sekel - se historien om kryddkrigen.
Nya odlingar
1770 bröts det holländska monopolet när några fransmän lyckades smuggla ut frön och plantor av muskot och kryddnejlika och började odla dem på Mauritius utanför Afrika och i Franska Guyana i Sydamerika. När engelsmännen erövrade Malacka 1785 blev det största krigsbytet de holländska odlingarna där man kunde hämta träd till brittiskkontrollerade områden som Ceylon, Penang och Singapore. 30 år senare när Holland fick tillbaka Malacka odlades både muskot och kryddnejlika i tre världsdelar. Anläggningarna i Västindien (St Vincent, Trinidad, Grenada) blev världsledande på några årtionden. De europeiska kolonialstaternas tvångsodlingar pågick fram till 1862.
Skandinavien
På 1100-talet var muskotkryddorna kända ännu uppe i det avlägsna Skandinavien. En tysk på resa i Sverige 1586 berättar dock om bönder i Blekinge och Småland som förstår
 
att begära av en gäst muskot, kanel, nejlikor, ingefära och dylikt, men att få något av dem även för penningar händer ej ofta.
  Det exotiska trädet kunde förekomma i 16-1700-talens europeiska orangerier. 1810 fanns det enligt bevarade protokoll i orangeriet på Gunnebo slott.
Muskot som mat
Från 1200-talet finns svenska beskrivningar av maträtter med muskot. 1340 fanns nötterna i kung Magnus Erikssons hushåll och i mitten av 1500-talet både nöt och blomma i Gustav Vasas kryddkammare. Muskot förekommer ofta och rikligt i Cajsa Wargs berömda kokbok "Hjelpreda i hushållningen för unga fruentimber" 1755. I svensk allmogekost har det varit vanligt bara i rätt moderna rätter som potatismos (nöten) och makaroner (blomman). Mald muskot förekommer rätt ofta i indiska curryblandningar och också i den starka franska kryddblandningen quatre herbes (fyra kryddor) tillsammans med vitpeppar, ingefära och kryddnejlika,
Muskotens 10 dygder
När Arvid Månsson skriver om muskot på 1600-talet är den så ovanlig att han klumpar ihop den med kryddnejlika. Från antika författare, arabiska läkare och tyska örtaböcker inhämtar han 10 dygder hos muskot: Nöten stärker huvud som är förstört av för mycket dryck och okyskhet, driver bort fukt ur huvudet och stillar kvinnfolks tider, d.v.s. minskar menstruationsblödning. I blandningar med annat är hon bra mot blodsot (dysenteri), stärker hjärtat, hjälper till att pissa, styrker minnet och är gott till löslivat barn (diarré?). Blomman i blandningar med annat styrker hjärtat och värmer magen.
Muskotnöt i fickan
Ett av de märkligaste folkmedicinska botemedlen är att gå omkring med en muskotnöt i var byxficka. När nötterna blir blankslitna och mister kraften byter man ut dem eller skrapar dem med en kniv. Detta fantastiska botemedel beskrevs första gången på 1100-talet av Hildegard av Bingen. Enligt abedissan skulle man stoppa nöten på sig på nyårsdagen, och så länge man sedan hade den på sig kunde man trilla hur högt och hårt som helst utan att skada sig. Dessutom var man skyddad mot slaganfall, hemorrojder, scharlakansfeber och mjältböld. Sådan kraft verkar de inte ha idag men det finns folk som svär på att det botat dem från ischias och reumatisk värk. En huskur från Norge är att en muskotnöt i sängen kan göra slut på vadkramper. Detsamma berättas om kastanjer, potatis och valnötter.
Muskotnöt i pipan
Muskotnöt i piptobaken lär förr ha varit ett berusningsmedel bland sjömän. På 50-talet spreds ryktet om nötens hallucinogena effekter men den slog aldrig igenom. Stora doser muskot smärtstillar, lugnar, förslöar, ger delirium, hallucinationer och medvetslöshet, och innan dess torr mun, epilepsiliknande kramper och långvarigt, mycket svårt illamående med kräkningar. De vanligaste bestående skadorna är kronisk överkänslighet för muskot och att levern förstörs. Nöten innehåller tre olika ämnen med giftverkan. Den hallucinogena effekten kommer av myristicin och elemicin som omvandlas till amfetaminderivat i kroppen. Haken är att innehållet i nötterna och den eteriska oljan varierar så kraftigt att det är nästan omöjligt att dosera. Förgiftande dos för vuxna är någonstans över 5 gram (en halv nöt) medan 8-10 gram (2-5 nötter) anses vara dödligt. Två nötter har dödat en 8-åring.
Element och kvaliteter Astrologiskt styrd av Jupiter och därmed Skytten (elementet eld, rörlig kvalitet) respektive Fiskarna (elementet vatten, rörlig kvalitet).
Enligt elementläran är muskot mycket varm (Hildegard av Bingen 1100-ta), torrr och het (arabiska läkare runt år 1000, Arvid Månsson 1600-tal). En svensk läkebok från ca 1500 beskriver den å andra sidan som våt och het.
Ayurveda klassificerar muskot som varm; växtdrogen är neutral gentemot pitta och ökar kapha och vata.

Litteratur: Se t ex Botanica (2003), Corneliuson (2000), Gentz och Lindgren (1946), Green (1976), Hansson och Hansson (2002), von Hofsten och Bergkvist (1989), Juneby (1999), Jönsson (1910), Jönsson och Simmons (1935), Keay (2006), Kennett (1976), Klemming läkebok 3, 6 (1883-1886), Lindgren (1918), Linell och Hylander (1955), Meyer (1952), Miller (1969), Milton (1999), Månsson (1987), Nationalencyklopedins ordbok (1995), Neuendorf (1991), Neuendorf (2009), Pharmaca Composita (1896), Pharmacopea suecica (1775), Rehnberg (1963), Schweigger och Kammerer (1998), Strindberg (1974), Svenska farmakopén VIII (1901), Swahn (1 (996),Valnet (1992), Wicklund (1990), Wicklund (1998).
• Artiklar: Renée Valeri: Matlagande kvinnor: Carolina Weltzin och andra (Gastronomisk kalender 1999: Gastronomiska Akademiens årsbok; Stockholm: Prisma, 1998).
Nätpublikationer: Gernot Katzer's spice pages (2005 04 29). FAO: Major food and agricultural commodities and producers (2008 04 25). FAO: Key statistics of food and agriculture external trade (2008 04 25).

© Shenet 1997 - 2013
Adress: http://www.shenet.se/vaxter/muskot.html
Datum: 2018 07 23 - Uppdaterad: 2010 08 31
Cookieinfo
Made with a Mac