Shenet

Växter Råvaror Recept Referens Sök Forum Kontakt Hem

Mejram


Synonymer Äkta mejram, merijam, merjan
Botaniska namn Origanum majorana L. = Origanum hortensis = Majorana hortensis Mönch.
Engelska namn Marjoram, sweet marjoram, garden marjoram, knotted marjoram
Andra namn

Romanska språk
Origanum, amaracum, amaracus (latin), mezurana (senlatin), majorana (medeltidslatin), marjolaine, marjolaine douce (franska), oregano, maggiorana, persa (italienska), almáraco, mejorana (spanska), manjerona (portugisiska)
Nordiska språk
Merian (danska), merian (norska), marjoram, kryddmaera (isländska), meirami (finska)
Asiatiska språk
Ma yue lan hua, lu-ts'ao (mandarin = kinesiska), mah yeuk laahn faa (kantonkinesiska), majoramu (japanska), mirzam josh (hindi), marjamie, marjamach, mardaqush, marzanjush (arabiska), mardaqôs, bardaqôs (egyptisk arabiska), avishan, mirzanjush (farsi = persiska), mercankös (turkiska), mayoran (hebreiska)
Andra språk
Sopho, sampsuchon, sampsuchum (fornegyptiska: guden Sobeks ört), amarakos, amarakon (grekiska), mezurana, mezourana, matzourana (nygrekiska), Majoran, Majoram, Wurstkraut, Mairan, Maigram (tyska), marjolein (holländska), majoran (ryska), majorano (esperanto)


Besläktade

För släktet kungsmyntor accepteras Origanum (ca 18 arter) och Majorana (ca 20 arter) som synonymer, alltså inalles ca 40 arter.
Kungsmynta, oregano (Origanum vulgare) - se där för andra.

Ej besläktade Spansk mejram (Thymus mastichina). 

Beskrivning • Ört - halvbuske: Ettårig, 20-50 cm hög ört i Sverige. Flerårig, 50 cm eller högre halvbuske i Medelhavsområdet. Upprätt, fyrkantig, vit- eller gråluden stjälk som stöter i brunt eller rött, rikt förgrenad och ihopgyttrad. Hela växten luktar starkt kryddigt när den vidrörs.
• Rot: Rötterna har vågräta utlöpare.
• Blad: Ovala till runda blad, 1-3 cm långa, grågröna och ludna, sitter längs grenarna motsatt varandra i par på korta skaft.
• Blomma (juli-september): I grentoppar och övre bladveck mycket små blommor utan skaft, vita, ibland lila eller purpurfärgade, samlade i små runda blomknippen som i sin tur är samlade i ax.
• Frukt: Frukten består av fyra släta nötter.
Odling och bruk

Skörd
• Hel ört: Plantan skärs av vid torrt väder strax innan blomknopparna öppnar sig; skott som är på väg att blomma ska plockas av allt eftersom. Hängs på tork i knippen på torr, mörk och luftig plats. Behåller lukt och smak bra och länge så länge torktemperaturen inte går över 38°. Också bra att frysa.
Växtförhållanden
Mejram anses vara lättodlad. Den vill ha sol, värme och vindskydd och välgödslad men gärna sandig jord
med högt pH-värde, varken torr eller blöt. Örten klarar sig genom ett par frostnätter men inte över vintern; den odlas som ettårig. Fröna hinner sällan mogna i Sverige. Pssar bra på balkong.
• Förökas från frö, som gror långsamt. Bäst är att så i växthus eller på fönsterbänken tidigt på våren och plantera ut på soligt ställe i juni. Plantan kan också förökas genom rotdelning vår eller höst.

Odling inomhus
Trivs utmärkt på solig fönsterbräda. Kan börja skördas tre månader efter sådd.
Utbredning
• Europa: Vild i Medelhavsområdet men ännu mer odlad; mycket exporteras från Sydeuropa.
• Sverige: Klarar sig upp till Lappland; odlas lite som ettårig.
• Asien: Vild från Västasien bort till Iniden.
• Afrika: Vild och odlad i Egypten som också exporterar mycket.

Handel
Sverige importerar mejram från Sydeuropa och Egypten.

Växtdroger och beredningar • Ört (Herba majoranae): Svenska farmakopén upplaga 1-5 (1775-1817).
Mejramessens (eterisk olja)

Historia Namnet
Origanum efter grekiska origanos, origanon och latin origanum = mejram. Kärnan i det grekiska namnet är oros = berg, och ganos = sken, glädje, stolthet.
Majorana = som mejram, är efter sengrekiska mezourana, senlatin mezurana, medeltidslatin majorana, arabiska marjamie, marjamach, alla med betydelsen mejram. Ordet tros gå tillbaka till hindi. Härav mejram, i svenskan sedan 1538.
Ursprung
Ursprunglig i Turkiet till Indien, norra Afrika, kanske också i länderna norr om Medelhavet.
Egypten
Mejram var en de tidiga inhemska örter som användes till balsamering innan man började importera mer exotiska växter och ämnen. Idag odlas den storskaligt. Den egyptiska sorten kallades sampsucum; härav enligt Dioskorides (runt år 65) namnet sampsuchinon på den egyptiska parfymsalva som blev mycket populär och känd. Men enligt Theofrastos på 300-talet f. Kr. fanns inte ett uns mejram i salvan:
 
Förstklassig mejramparfym, sägs det, görs av alla de bästa kryddorna utom mejram: det är faktiskt den enda kryddan som parfymörer inte använder i parfym, så benämningen är felaktig.
  Mejram hörde till guden Osiris (död och pånyttfödelse). Enligt både Dioskorides och Plinius i Rom första århundradet kallades örten sopho eller sampsucum, krokodilguden Sobeks ört, men inget fornegyptiskt namn på örten har kunnat identifieras i skrift.
Greklandoch Rom
Grekerna använde inte bara vår vanliga mejram (amarakos, amarakon) utan många sorters (origanos, origanon: bergens fröjd). Släktskapen är komplicerade. Se kungsmynta (Origanum vulgare) för passande metamorfos.
Antikens mejramkransar

Både greker och romare var förtjusta i kransar vid högtidligheter och fest. I Rom hörde mejram till äktenskapets gudinna Juno och kransar av örten förknippades med bröllop, äktenskap, huslig lycka och - eftersom endast ärbara romarinnor fick bära mejramkrans vid bröllopet - heder. Mejram ersattes ett par århundraden e. Kr. av Venus-örterna myrten (för kärlek) eller rosmarin (minne och trohet) som används i brudkronor i Europa än idag.
Europa
Mejramörten spreds västerut från turkiska halvön och Mellanöstern av korsriddare och arabiska handelsmän och senare norrut av benedektinermunkar. Erasmus av Rotterdam på 1500-talet påstod bestämt:
 
Sålunda talar mejramen: "Håll dig borta från mig, svin! Min doft är icke för dig". Om ock denna ört har ljuvlig doft, kan den icke av svin fördragas...
  På 1400-talet nådde örten Sverige och 1598 såddes den i trädgårdarna vid Vasasonen hertig Karls residens Nyköpingshus, på 1700-talet odlades den allmänt i Europa, även i Sverige.
Mejram som mat
Mejram har använts som krydda sedan antiken. Romarna hade den i mat, olivolja och vin, i Norden har den kryddat framför allt inälvsmat, korv och soppa. Smaken har beskrivits som "en kraftigare och sötare timjan" och de kan ersätta varandra. I norra Sverige ska det vara mejram i ärtsoppan, medan timjan föredras i söder. I Asien är den matkrydda bara i Japan.
Mejram som medicin
Antikens romare använde mejram som läkemedel; den ansågs t. ex. vara bra vid kolik. I Norden har den använts mot bland annat åksjuka och nervös huvudvärk. 1647 tipsade Ebba Brahe sin dotter som led av svindel: Dra upp lite torr mejram i näsan en eller ett par gånger om dagen. Bra var också att några gånger ta en svart höna, riva itu henne med fjädrarna på och binda varm om huvudet. I modern västerländsk magi förknippas mejram med djupgående förändringar, varför det anses bra att bränna den som rökelse t. ex. när något eller någon dör.
Element och kvaliteter
Astrologiskt styrd av Merkurius och därmed Tvillingarna (elementet luft, rörlig kvalitet) respektive Jungfrun (elementet jord, rörlig kvalitet), och också av Väduren (elementet eld, ledande kvalitet) respektive Skorpionen (elementet eld, fast kvalitet) (Culpeper). Nutida astrologer brukar hänföra mejram till Jupiter och därmed Skytten (elementet eld, rörlig kvalitet) respektive Fiskarna (elementet vatten, rörlig kvalitet).
Enligt elementläran varm och torr.
Kinesiskt element: Jord, i viss mån Eld.

Litteratur: Se t ex Botanica (2003), Corneliuson (2000), Culpeper (1976), Gentz och Lindgren (1946), Green (1976), Hewe (1984), Grimberg volym 4 (1922), Hansson och Hansson (2002), von Hofsten och Bergkvist (1989), Impecta (2004), Jönsson (1910), Jönsson och Simmons (1935), Keyland (1989), Lindeberg (1982), Lindeberg (1988), Lindgren (1918), Linell och Hylander (1955), Lundberg (1960), Manniche (1999), Manniche (2006), Meyer (1952), Nationalencyklopedins ordbok (1995), Neuendorf (1991), Neuendorf (2009), Nielsen (1991), Pharmacopea suecica I (1775), Podlech (1989), Seymour (1980), Stevenson (1979), Stodola och Volák (2000), Swahn (1996), Theofrastos bok 6 (1916).
• Citat: Sålunda talar mejramen...: Stevenson (1979) som citerar Convivium Religiosum från 1522.
Nätpublikationer: Gernot Katzer's spice pages (2005 03 30). Den virtuella floran (2006 11 13).


© Shenet 1997 - 2013
Adress: http://www.shenet.se/vaxter/mejram.html
Datum: 2018 09 19 - Uppdaterad: 2010 09 13
Cookieinfo
Made with a Mac