![]() |
Meckabalsamträd |
||
|
|||
Synonymer | Meckabalsam, opobalsam, Gileadbalsam, syrisk balsam, Meckamyrra, afrikansk myrra, Somalimyrra, arabisk myrra, Jemenmyrra, medicinsk myrra | ||
Botaniska namn | Commiphora gileadensis (L.) = Commiphora opobalsamum (L.) Engl. = Balsamodendrum opobalsamum Kunth = Balsamodendrum gileadense Kunth = Amyris opobalsamum L. = Amyris gileadensis L. = Balsamodendrum ehrenbergianum O. Berg | ||
Engelska namn | Mecca balm, balm of Mecca, balm of Gilead, balm from Gilead, balsam of Gilead, treacle of Gilead, balsam of Judea, Mecca myrrh, opobalsamum, balsam tree | ||
Andra namn | Romanska språk Balsamum (latin), Balsamum judaicum (nylatin), bois de baume de Judé (franska) Andra språk Balsamon (grekiska), Mekkabalsam (tyska), arabialainen mirhami, gileadinpalsamipuu, gileadin palsami, mekkapalsami (finska) |
||
|
|||
Besläktade | Släktet
Commiphora (förr kallat Balsamodendron, Balsamodendrum)
omfattar ca 185 arter av buskar och träd. Myrra (Commiphora myrrha) - se där för andra. Opoponax, bisabolmyrra, honmyrra (Commiphora erythraea var.) |
||
Ej besläktade | Galbanum
(Ferula galbaniflua) - kallad syrisk harts. Citronört, Gileads balsam (Cedronella canariensis = Cedronella triphylla): Kanarieöarna. Myskdoftande ört som givits det mytomspunna namnet. Bladen används i potpurri. Balsampoppel (Populus balsamifera, P. candicans, P. gileadensis, P. nigra, P. tacamahacca och andra), eng. balsam poplar, scented poplar och andra namn: Norra halvklotet. Snabbväxande lövträd med mjuk vit ved, ofta mycket stora och ståtliga. Han- och honblommor sitter i hängen på olika träd, frukterna är kapslar med många små frön. Bladen sitter på långa skaft; knopparna av dessa, smärtstillande och rika på propolis, har använts mot bronkit (officinella i USA 1916-1965) och ingick i den brittiska kompositionen "Balm of Gilead". Säljs ibland idag som Gileadbalsamknoppar. Granar (arter av Abies och Tsuga): Nordamerika. Terpentin och eterisk terpentinolja av barrträd kallas i USA omväxlande Canada balm, Gilead balm och Mecka balm. Mastix (Pistacia lentiscus): Gav enligt en del det som kallades gileadbalsam. |
||
|
|||
Beskrivning |
• Träd: Högt, väl förgrenat
träd, enligt Plinius stort som ett myrtenträd,
men eftersom även grenarna luktar och därför skördas blir det
aldrig så stort som det skulle kunna bli. De ca 60 arterna är till förvillelse lika. Meckabalsamträdets grenar
bör alltså vara torniga. Alla arter
ger en vit till ljusgul mjölksaft både spontant
och när bark och grenar skadas. Den kallas opobalsamum, berättar Plinius, är vit och kommer droppvis som tjock olivolja. Senare hårdnar den och blir röd och henomskinlig. Han beskriver också tre olika meckabalsamträd: Ett buskigt träd med skräpigt utseende (bäst balsam), ett högväxt med mjuk bark (ganska bra balsam) och ett med bladverk som liknar hår, kallat "lätt-att-samla" (sämst bladverk). |
||
Odling och bruk | Skörd Balsam (sommar): Balsamen skördas under den varma årstiden genom att man gör skåror i bark och grenar, alltså som med andra myrrasorter. På 300-talet f. Kr. pågick insamlingen hela sommaren men gav mycket lite i utbyte; en man fick ihop kanske ett snäckskal balsam under en dag. På Plinius tid snittades träden tre gånger varje sommar: |
||
|
|||
Högst värderades hartstårarna, som var bäst innan busken satt frön. Därefter kom frön, bark och ved. • Kvistar: Kvistarna ("balsamträ") kan kokas ur. Nu mera säljs det mer kvistar än balsam, berättar Plinius omkring år 70. |
|||
Växtförhållanden Trädet finns inte vilt någonstans utan bara odlat och måste hela tiden vattnas, berättar Theofrastos. Utbredning Som de flesta myrror: Afrikas östkust (Somalia - Etiopien - Eritrea - Egypten). Arabiska halvöns västkust (Jemen - Saudiarabien - Jordanien). |
|||
Växtdroger och beredningar | Meckabalsam (balsam) | ||
|
|||
Historia | Namnet Commiphora = gummibärande, av latin cummii = gummi, och phorus = bärande. Den första leden kommer av gammalegyptiska kmj-t = gummi, en egyptisk akacia som användes till balsamering. Härav också koptiska kemai och grekiska kommi, båda med samma betydelse gummi. Opobalsamum = som balsam, av grekiska opos, opion = mjölksaft, sekret, balsanon = balsamträd, balsam, och bálsamon = balsam, smörjelse. Ordet har semitiskt ursprung, antagligen feniciskt, och är besläktat med hebreiska besem, boshem, bossem och arabiska basam = kåda, väldoft, krydda, meckabalsamträd, meckabalsam. Beteckningarna gileadbalsam och meckabalsam är geografiska: Trädet odlades under forntiden i Gilead i dagens Jordanien. Mecka i dagens Saudiarabien var utförselort för balsamen. Ursprung Trädet är antagligen ursprungligt kring södra delen av Röda havet - på den afrikanska sidan Somalia, på den arabiska Jemen. Gilead i Syriendalen Från länderna kring Röda havet togs meckabalsamträdet tidigt norrut till dagens Jordanien, landskapet Gilead öster om Jordanfloden (enligt myten var det en av drottningens av Saba gåvor från Jemen till kung Salomo i Judéen vid besöket omkring 950 f. Kr). En del forskare betvivlar dock att denna "gileadbalsam" skulle vara meckabalsam och menar att gileadbalsamen kan ha varit hartsen av mastixträdet. Följande episod i Gamla Testamentet utspelade sig någon gång 1600-2000 f. Kr: |
||
|
|||
Att ismaeliterna kom från
Gilead låter bestickande eftersom meckabalsam också
kallats gileadbalsam, men behöver inte betyda mer
än att de passerat Gilead på vägen. Några
årtionden senare när bröderna ska besöka
Jakob i Egypten tar de med sig samma saker som gåvor,
vilket tyder på att de kan ha varit sällsyntheter
i Egypten och gångbara försäljningsartiklar
där. Det har också gissats på att balsamen
de reste med skulle ha varit styrax (Styrax
officinalis) eller flytande styrax (Liquidambar
orientalis). |
|||
|
|||
berättade
t. ex. en i dessa trakter tillfångatagen bayersk
soldat kring år 1400. Inte heller han hade sett
trädet utan gjorde som alla andra, återberättade
vad han hört och läst. De egyptiska odlingarna krympte obönhörligt eftersom träden var svårodlade och området ständigt utsatt för krig. Försök på 1500-talet att plantera in nya arabiska plantor misslyckades. 1571 gav katolska kyrkan upp och ersatte meckabalsam i smörjelseoljan med den nya och lättåtkomligare perubalsamen från Amerika. I Egypten ska det sista meckabalsamträdet ha dött vid en översvämning av Nilen 1615 och därefter upphör den europeiska handeln med meckabalsam. |
|||
Jemen - karta Linné ville se trädet före sin död och gav uppgiften att leta reda på det åt eleven Peter Forsskål, som skulle delta som botaniker i den kungliga danska Orientexpeditionen till Jemen 1761-1767. Forsskåls första hopp tändes i Egypten: |
|||
|
|||
I Jemen på arabiska halvön hittar han verkligen trädet, ett enda som står i full blom på en bergshöjd. | |||
|
|||
skriver han i brev till Linné och bifogar en blommande kvist. Allt sker i lönndom eftersom de danska finansiärerna förbehållit sig rätten till allt material från expeditionen. Ett år senare kan en överlycklig Linné öppna försändelsen i Uppsala; då är Forsskål död sedan nio månader. |
|||
|
|||
Litteratur:
Se t ex Botanica (2003), Corneliuson (2000), Gentz och
Lindgren (1946), Hellquist (1948), Henrikson (1990),
Jönsson (1910), Jönsson och Simmons (1935),
Kennett (1976), Klynne och Klynne (2003), Lindgren (1918),
Manniche (1999), Meyer (1952), Miller (1969), Nielsen (1986), Pharmacopea
suecica (1775), Plinius bok 12:LIV (1968), Plutarkos bok 21 Antony (1959
volym 9), Theofrastos bok 9 (1916). När
de lyfte upp sina ögon: Gamla Testamentet: 1 Mosebok
37:25. Balsamodling i Kairo: Schiltberger (2005). Forsskål:
Hansen (2000). Nätpublikationer: Gernot Katzer's spice pages (2005 03 29). Nationalencyklopedin (2005 12 14). Linné on line: Scented sap (2006 08 12). Henriette's plant info: Commiphora gileadensis (L.) (2006 08 12). |
|||
|
|||
© Shenet 1997 - 2013 |
|||
|