Shenet - Meckabalsamträd

Meckabalsamträd

Synonymer

Meckabalsam, opobalsam, Gileadbalsam, syrisk balsam, Meckamyrra, afrikansk myrra, Somalimyrra, arabisk myrra, Jemenmyrra, medicinsk myrra

Botaniska namn

Commiphora gileadensis (L.) = Commiphora opobalsamum (L.) Engl. = Balsamodendrum opobalsamum Kunth = Balsamodendrum gileadense Kunth = Amyris opobalsamum L. = Amyris gileadensis L. = Balsamodendrum ehrenbergianum O. Berg

Engelska namn

Mecca balm, balm of Mecca, balm of Gilead, balm from Gilead, balsam of Gilead, treacle of Gilead, balsam of Judea, Mecca myrrh, opobalsamum, balsam tree

Andra namn

Romanska språk
Balsamum (latin), Balsamum judaicum (nylatin), bois de baume de Judé (franska)
Andra språk
Balsamon (grekiska), Mekkabalsam (tyska), arabialainen mirhami, gileadinpalsamipuu, gileadin palsami, mekkapalsami (finska)

Besläktade

Släktet Commiphora (förr kallat Balsamodendron, Balsamodendrum) omfattar ca 185 arter av buskar och träd.
• Myrra (Commiphora myrrha) - se där för andra.
• Opoponax, bisabolmyrra, honmyrra (Commiphora erythraea var.)

Ej besläktade

• Galbanum (Ferula galbaniflua) - kallad syrisk harts.
• Citronört, Gileads balsam (Cedronella canariensis = Cedronella triphylla): Kanarieöarna. Myskdoftande ört som givits det mytomspunna namnet. Bladen används i potpurri.
• Balsampoppel (Populus balsamifera, P. candicans, P. gileadensis, P. nigra, P. tacamahacca och andra), eng. balsam poplar, scented poplar och andra namn: Norra halvklotet. Snabbväxande lövträd med mjuk vit ved, ofta mycket stora och ståtliga. Han- och honblommor sitter i hängen på olika träd, frukterna är kapslar med många små frön. Bladen sitter på långa skaft; knopparna av dessa, smärtstillande och rika på propolis, har använts mot bronkit (officinella i USA 1916-1965) och ingick i den brittiska kompositionen "Balm of Gilead". Säljs ibland idag som Gileadbalsamknoppar.
• Granar (arter av Abies och Tsuga): Nordamerika. Terpentin och eterisk terpentinolja av barrträd kallas i USA omväxlande Canada balm, Gilead balm och Mecka balm.
• Mastix (Pistacia lentiscus): Gav enligt en del det som kallades gileadbalsam.

Beskrivning

• Träd: Högt, väl förgrenat träd, enligt Plinius stort som ett myrtenträd, men eftersom även grenarna luktar och därför skördas blir det aldrig så stort som det skulle kunna bli. De ca 60 arterna är till förvillelse lika. Meckabalsamträdets grenar bör alltså vara torniga. Alla arter ger en vit till ljusgul mjölksaft både spontant och när bark och grenar skadas. Den kallas opobalsamum, berättar Plinius, är vit och kommer droppvis som tjock olivolja. Senare hårdnar den och blir röd och henomskinlig. Han beskriver också tre olika meckabalsamträd: Ett buskigt träd med skräpigt utseende (bäst balsam), ett högväxt med mjuk bark (ganska bra balsam) och ett med bladverk som liknar hår, kallat "lätt-att-samla" (sämst bladverk).
• Blad: De ständiggröna bladen påminner om ruta men är ljusare.
• Blomma: Antagligen som på myrra små, oansenliga och vita-gulaktiga.
• Frukt: Frukten liknar terpenträdets i storlek, form och färg, beskriver Theofrastos. Dioskorides råd är att välja en frukt som är gul, full, stor, tung och med sting och hetta i smaken. Fröna är ärtstora, rödgröna, feta och smakar gott.

Odling och bruk

Skörd
• Balsam (sommar): Balsamen skördas under den varma årstiden genom att man gör skåror i bark och grenar, alltså som med andra myrrasorter. På 300-talet f. Kr. pågick insamlingen hela sommaren men gav mycket lite i utbyte; en man fick ihop kanske ett snäckskal balsam under en dag. På Plinius tid snittades träden tre gånger varje sommar:

Trädet ristas med glas, stenar eller benknivar; det får inte beröras med järn, ty då dör det genast bort. Ur snitten, vilka inte får göras djupare än barken, framkväller i små tunna tårar en utomordentligt ljuvlig saft, som kallas opobalsamum.

Högst värderades hartstårarna, som var bäst innan busken satt frön. Därefter kom frön, bark och ved.
• Kvistar: Kvistarna ("balsamträ") kan kokas ur. Nu mera säljs det mer kvistar än balsam, berättar Plinius omkring år 70.

Växtförhållanden
Trädet finns inte vilt någonstans utan bara odlat och måste hela tiden vattnas, berättar Theofrastos.
Utbredning
Som de flesta myrror:
• Afrikas östkust (Somalia - Etiopien - Eritrea - Egypten).
• Arabiska halvöns västkust (Jemen - Saudiarabien - Jordanien).

Växtdroger och beredningar

• Meckabalsam (balsam)

Historia

Namnet
• Commiphora = gummibärande, av latin cummii = gummi, och phorus = bärande. Den första leden kommer av gammalegyptiska kmj-t = gummi, en egyptisk akacia som användes till balsamering. Härav också koptiska kemai och grekiska kommi, båda med samma betydelse gummi.
• Opobalsamum = som balsam, av grekiska opos, opion = mjölksaft, sekret, balsanon = balsamträd, balsam, och bálsamon = balsam, smörjelse. Ordet har semitiskt ursprung, antagligen feniciskt, och är besläktat med hebreiska besem, boshem, bossem och arabiska basam = kåda, väldoft, krydda, meckabalsamträd, meckabalsam.
• Beteckningarna gileadbalsam och meckabalsam är geografiska: Trädet odlades under forntiden i Gilead i dagens Jordanien. Mecka i dagens Saudiarabien var utförselort för balsamen.
Ursprung
Trädet är antagligen ursprungligt kring södra delen av Röda havet - på den afrikanska sidan Somalia, på den arabiska Jemen.
Gilead i Syriendalen
Från länderna kring Röda havet togs meckabalsamträdet tidigt norrut till dagens Jordanien, landskapet Gilead öster om Jordanfloden (enligt myten var det en av drottningens av Saba gåvor från Jemen till kung Salomo i Judéen vid besöket omkring 950 f. Kr). En del forskare betvivlar dock att denna "gileadbalsam" skulle vara meckabalsam och menar att gileadbalsamen kan ha varit hartsen av mastixträdet.
Följande episod i Gamla Testamentet utspelade sig någon gång 1600-2000 f. Kr:

När de då lyfte upp sina ögon, fick de se ett tåg av ismaeliter komma från Gilead, och deras kameler var lastade med dragantgummi, balsam och ladanum; de var på väg med detta ned till Egypten

Att ismaeliterna kom från Gilead låter bestickande eftersom meckabalsam också kallats gileadbalsam, men behöver inte betyda mer än att de passerat Gilead på vägen. Några årtionden senare när bröderna ska besöka Jakob i Egypten tar de med sig samma saker som gåvor, vilket tyder på att de kan ha varit sällsyntheter i Egypten och gångbara försäljningsartiklar där. Det har också gissats på att balsamen de reste med skulle ha varit styrax (Styrax officinalis) eller flytande styrax (Liquidambar orientalis).
Långt senare, på 300-talet f. Kr, ska Alexander den store ha stött på små odlingar av meckabalsam i trakten av Gilead, av hans botaniker Theofrastos kallad Syriendalen. Endast två små odlingar fanns kvar, den ena om ca 16.000 kvadratmeter, ett par dryga fotbollsplaner, den andra ännu mindre. Den större odlingen gav 18 liter meckabalsam om året, den mindre 3 liter.
Judéen
Förr växte det bara i ett par kungliga trädgårdar i Judéen norr om Döda havet, berättar Plinius omkring år 70, men för ett par årtionden sedan sedan fördes träd i triumftåg och ställdes ut i Rom som krigsbyte därifrån. Området var ännu på Jesu tid en fruktsam trakt. Ett tag var det formellt egyptiskt, sedan Kleopatra 36 f. Kr. fått större delen av Mellanöstern inklusive "den balsamproducerande delen av Judéen" i present av Markus Antonius. "Detta retade romarna", konstaterar Plutarkos. Ännu mer retade det judarna som gjorde sitt bästa för att utrota träden. Nu odlas det av staden Roms myndigheter och täcker hela bergssluttningar, berättar Plinius.
Jeriko och Jerusalem
Ungefär samtidigt som Plinius satt i Rom och skrev intog romarna Jerusalem. Träd fanns då kvar i de kungliga trädgårdarna i Jerusalem och Jeriko några mil därifrån men frodades inte precis. Skörden var bara tre liter balsam per sommar. Fem år efter Jerusalems besegring såldes sticklingar i Rom för 800.000 sesertier, i runda slängar 25 miljoner kronor. Inget är känt om några överlevande träd i Rom. Dagens forskare betvivlar Dioskorides uppgift om att han dett trädet i Egypten första århundradet. Trakterna kring den forna romerska tullstationen Jeriko på dagens Västbank blev sandöken efter imperiets fall.
Egypten
Sedan odlingarna upphört i Judéen fortsattes de i liten skala i Egypten under beskydd av växlande islamska dynastier. I Europa berättades om och om igen under 1000-1500-talen om muromgärdade och bevakade odlingar:

Innan staden Missir, som de kristna kallar Kairo, finns det en trädgård där det växer balsam. Den växer ingen annanstans än där och i Indien, och kungasultanen har stora inkomster av denna balsam

berättade t. ex. en i dessa trakter tillfångatagen bayersk soldat kring år 1400. Inte heller han hade sett trädet utan gjorde som alla andra, återberättade vad han hört och läst.
De egyptiska odlingarna krympte obönhörligt eftersom träden var svårodlade och området ständigt utsatt för krig. Försök på 1500-talet att plantera in nya arabiska plantor misslyckades. 1571 gav katolska kyrkan upp och ersatte meckabalsam i smörjelseoljan med den nya och lättåtkomligare perubalsamen från Amerika. I Egypten ska det sista meckabalsamträdet ha dött vid en översvämning av Nilen 1615 och därefter upphör den europeiska handeln med meckabalsam.

Jemen - karta
Linné ville se trädet före sin död och gav uppgiften att leta reda på det åt eleven Peter Forsskål, som skulle delta som botaniker i den kungliga danska Orientexpeditionen till Jemen 1761-1767. Forsskåls första hopp tändes i Egypten:

Man sade mig, att i en trädgård utom staden var att se det verkliga Meccabalsam-trädet. Icke en stund dröjde jag, att söka upp det raraste bland alla träd. Jag fann där ett tomt ställe efter ett utgånget träd; kanske aldrig det rätta.

I Jemen på arabiska halvön hittar han verkligen trädet, ett enda som står i full blom på en bergshöjd.

Nu känner jag genus Opobalsami; trädet är i Jemen. Men folket vet här ej att samla balsam därav

skriver han i brev till Linné och bifogar en blommande kvist. Allt sker i lönndom eftersom de danska finansiärerna förbehållit sig rätten till allt material från expeditionen. Ett år senare kan en överlycklig Linné öppna försändelsen i Uppsala; då är Forsskål död sedan nio månader.

• Litteratur: Se t ex Botanica (2003), Corneliuson (2000), Gentz och Lindgren (1946), Hellquist (1948), Henrikson (1990), Jönsson (1910), Jönsson och Simmons (1935), Kennett (1976), Klynne och Klynne (2003), Lindgren (1918), Manniche (1999), Meyer (1952), Miller (1969), Nielsen (1986), Pharmacopea suecica (1775), Plinius bok 12:LIV (1968), Plutarkos bok 21 Antony (1959 volym 9), Theofrastos bok 9 (1916). När de lyfte upp sina ögon: Gamla Testamentet: 1 Mosebok 37:25. Balsamodling i Kairo: Schiltberger (2005). Forsskål: Hansen (2000).
• Nätpublikationer: Gernot Katzer's spice pages (2005 03 29). Nationalencyklopedin (2005 12 14). Linné on line: Scented sap (2006 08 12). Henriette's plant info: Commiphora gileadensis (L.) (2006 08 12).

© Shenet 1997 - 2013
Adress: http://www.shenet.se/vaxter/meckabalsam.html
Datum: 2019 03 23 - Uppdaterad: 2009 12 9
Cookieinfo