|
|
|
 |
Mandelträd |
Måste det vara så,
så gör nu på detta sätt: tag av
landets bästa frukt i era säckar och för
det till mannen såsom skänk, lite balsam
och lite honung, dragantgummi och ladanum, pistagenötter
och mandlar.
(Gamla Testamentet: 1 Mosebok 43:11)
|
Synonymer |
1) Mandel, vanlig mandel, sötmandel,
mandol, mandolträ, mandael
2) Krakmandel, julmandel
3) Bittermandel |
Botaniska
namn |
Prunus amygdalus = Amygdalus communis L. = Prunus
communis
1) Prunus amygdalus var. dulcis = Prunus amygdalus
= Prunus dulcis = Prunus Dulcis (Miller) D.A. Webb var.
dulcis = Prunus communis = Amygdalis communis = Amygdalis
communis var. dulcis = Amygdalis dulcis = Amygdalis
dulcis var. dulcis = Amygdalis amygdalis = Amygdalis
amygdalis var. dulcis
2) Amygdalus communis var. fragilis = Amygdalis dulcis var. fragilis = Amygdalis amygdalis
var. fragilis = Amygdalis communis var. dulcis subvar.
fragilis
3) Prunus amygdalus var. amara = Prunus dulcis
(Miller) D.A. Webb var. amara (D.C.) Buchheim
= Amygdalus communis var. amara = Amygdalis dulcis var.
amara = Amygdalis amygdalis var. amara
|
Engelska
namn |
Almond
1) Sweet almond
2) Soft-shelled almond
3) Bitter almond |
Andra namn |
Romanska språk
Amygdala, amygdalus (latin), amande, almandier (franska),
mandorla, mandorlo (italienska), almendro, almendra (spanska),
amêndoéira, amêndoa (portugisiska)
1) Amande douce (franska), mandorla dolce (italienska),
almendra dulce (spanska), amêndoa doce (portugisiska)
3) Amande amère (franska), mandorla amara (italienska),
almendra amara (spanska), amêndoa amarga (portugisiska)
Nordiska språk
Mandel (danska), mandla (isländska), manteli (finska)
3) Bittermandel (danska), karvasmanteli (finska)
Asiatiska språk
Badem (turkiska), lawz, lawzah, lauz (arabiska), badam (farsi
= persiska), shaked, etssjakéd (hebreiska), mandl (jiddish), paruppu
(tamil), bian tao, xing ren (mandarin = kinesiska),
amond (japanska)
1) Tath badem (turkiska), badam shirin (farsi = persiska),
tian xing ren (mandarin = kinesiska), badama, vatada,
netropomaphala (sanskrit), badam (hindi)
3) Aci badem (turkiska), lawz murr (arabiska), badam
talakh (farsi = persiska),
Andra språk
Awent (fornegyptiska), amygdale, amygdalos (grekiska), amigdhaliá (nygrekiska), Mandelbaum (tyska),
amandel (holländska), migdalo (esperanto), badem
(bulgariska), mandle, mandlon obecná (tjeckiska),
mindal (ryska)
1) Süssmandel (tyska), zoete amandel (holländska),
dolca migdalo (experanto), sladkij mindal (ryska)
3) Bittermandel (tyska) bittere amandel (holländska),
amara migdalo (esperanto), gorkij mindal (ryska) |
|
Besläktade |
Släktet Prunus omfattar
hundratals buskar och träd med stenfrukter som aprikos, persika,
mandel, plommon, körsbär och
hägg.
Aprikosträd som aprikos
(Prunus armeniaca).
Persikoträd som persika
(Prunus persica).
Plommonträd som plommon (Prunus domestica)
med vita blommor och gula, röda eller blåsvarta
frukter och krikon, tyskt slån (Prunus domestica
ssp. instittia) med tornar och små lilasvarta
frukter.
Körsbärsträd som sötkörsbär,
fågelbär (Prunus avium) med vita blommor
och söta svartröda bär, vilt i Sverige.
Häggar som hägg (Prunus padus) med
vita blommor och små svarta frukter och lagerhägg,
körsbärslager (Prunus laurocerasus), ständiggrön,
med vita blommor och röda och sedan svarta bär.
Slånbuskar som slånbär (Prunus
spinosa), eng. blackthorn, med tornar, vita blommor
och mörkblå bär, härdig upp till
Dalarna - Gästrikland. |
|
Beskrivning

|
• Buske eller litet
träd, 4-10 m högt, i Sverige upp till 3 m, med
utbredda grenar och bred krona. Kal stam med mörkt rödaktig
bark och några få tornar. Veden är rödaktig. Söt- och bittermandel
ser likadana ut och växer tillsammans.
• Blad: De ljusgröna
bladen på skaft, upp till 12 cm långa,
lansettformade, tandade och glansiga, spricker ut efter blomningen.
• Blomma: Blommarna (februari-april),
3-5 cm stora, skära eller vita med lite taggade kanter, kommer direkt
på bar kvist utan skaft, parvis
eller i grupper om 5-6.
• Frukt (mars-april): Stenfrukten som följer är 3-6
cm lång och lite tillplattad med grågrönt och hårigt skal och segt och torrt fruktkött med besk smak ("som små
intorkade persikor"). Vid mognaden i juli torkar
det ihop till läderartat och öppnar
sig och släpper ut kärnan med hårt, rynkigt, ljusbrunt skal. Innanför finns det äggformade och tillplattade fröet (mandeln). Ibland finns två frön ("filippin"). Tre sorter kommer på trädvarieteter som är svåra att skilja åt: sötmandel, krakmandel med mjukare skal samt bittermandel. Spanska sötmandlar är vanligen
strimmiga, stora och breda, italienska mindre och rundare. |
|
Skörd
Mandeln skördas i augusti-september. Man väntar inte på att frukterna ska släppa kärnorna utan slår ner dem med käppar i nät.
Växtförhållanden
Odlas i subtropiska områden - heta somrar
och svala vintrar - på torr, lucker och kalkrik
jord. Trädet är känsligt för frost,
blommorna för blåst, men kan odlas på
soliga skyddade ställen i södra Sverige, t.
ex. som spaljéträd. I övriga landet
får det odlas i kruka och tas in på vintern.
Mörklila fläckar på frukterna är
hagelskottsjuka som förstör mandeln. För
att bära frukt måste två varieteter
blomma samtidigt. Kraftig
beskärning efter blomningen gör fruktskörden
större.
Förökas genom ympning eller från
frö (mandeln).
Utbredning
• Europa: Förvildat i Medelhavsområdet. Odlat särskilt i Spanien, Italien. Grekland, Turkiet. Klarar sig i södra Sverige, bittermandeln
bäst.
• Asien: Fortfarande vilt i Kaukasus, Afghanistan och österut. Odlat i Syrien, Iran.
• Afrika: Odlat i Marocko, Tunisien, Algeriet.
• Amerika: Odlat i USA.
Handel
På 1960-70-talen var Italien det största producentlandet, på 80-talet Spanien, därefter USA. Iran var dock länge det största exportlandet, från 80-talet USA.
Sveriges importkurva tål att tänka på: Under 60-70-tal importerade Sverige 4-5.000 ton mandel om året och var därmed faktiskt världens största importland. 1979 sjönk importen plötsligt till 24 ton och var sedan i ett årtionde endast 30-40 ton om året. 1988 ökade importen lika plötsligt till 332 ton, för att på 90-talet åter sjunka till några hundra ton. Gjordes det ingen marsipan i Sverige under 80-talet? |
|
 |
Frön (mandel) |
|
Sötmandel (Amygdalae dulces, Amygdala dulcia, Amygdala
dulcis, Semina amygdali dulcia, Semen amygdali dulce):
Svenska farmakopén upplaga 1-11 (1775-1946).
Bittermandel (Amygdalae amarae, Amygdala amara,
Semina amygdali amara, Semen amygdali amarum): Svenska farmakopén upplaga 1-11 (1775-1946).
• Mandelmjöl (mald mandel)
• Mandelolja (olja)
• Mandelkli (pressåterstod)
• Bittermandelolja (eterisk olja)
|
|
|
Namnet
Prunus = plommon, efter grekiska prounos, proumnos,
och latin prunus, båda med samma betydelse.
Amygdalus = likt mandelträd, efter grekiska
amygdalos och latin amygdalus, amygdala, båda med
betydelsen mandelträd. Ordet har antagligen hämtats
från något språk i Mindre Asien.
Härav mandol, mandel, i yngre fornsvenska
före 1500-talet, från medeltidslatin amandula
och tyska Mandel.
Ursprung
Västra Centralasien (Kaukasus, Persien, Turkestan,
Afghanistan), östra Medelhavsområdet och norra
Afrka.
Asien
Inte mandelträdet men mandlar hade man tillgång till tidigt i Egypten; de har t. ex. hittats i Tutanchamons grav från 1300-talet f. Kr, vid ungefär samma samma tid som gåvorna i det inledande citatet ovan skickades iväg till Egypten. Bland dem ingick också Arons blomstrande
stav som tros ha varit en mandelkvist.
Trädet odlades i Palestina vid denna tid och ansågs där komma från Persien.
I både islamisk och judisk tradition står
mandelträdetför för hoppfullhet. I Kina
symboliserar det våren.
Grekland och Rom
Grekerna kom i kontakt med trädet under Alexander
den stores fälttåg på 300-talet f. Kr.
(hans naturskildrare Theofrastos skriver om det) och var
de första som odlade det i Europa. Som vanligt i
Grekland finns en mytologisk förvandlingshistoria;
här handlar den om en trakisk dottning Phyllis som
hängde sig när hon övergavs av Theseus.
Vips förvandlades hon till ett mandelträd.
Romarna importerade sin mandel från Grekland; både
Plinius och Ovidius skriver om dem. I Pompeji har bevarats mosaikbilder av trädet.
Europa
Mandelträd upptogs 812 i Capitulare, Karl
den stores förordning om vilka växter som skulle odlas på hans kungsgårdar i nuvarande Tyskland-Frankrike.
1765 infördes det till Mallorca och 1885 till Kalifornien
där det odlas sedan dess.
Trädet hölls ofta i 16-1700-talens europeiska orangerier. 1810 fanns t. ex. enligt bevarade protokoll både söt och bitter mandel i orangeriet på Gunnebo slott.
Mandel i maten
Maträtter med mandel finns beskrivna sedan 1200-talet.
Vid gravölet för den heliga Birgittas far 1328,
ett av de väldigaste kalasen i i svensk historia, satte
man i sig 90 pund mandlar för 51 öre, lika mycket som priset på 2-3 arbetshästar. Ett
par århundraden senare fanns mandel på lager i
Gustav Vasas kryddkammare i Stockholm; bara hans papegojor knaprade
i sig tio kilo om året, och sonen Erik XIV:s hov satte i sig nära 400 kilo under hans första regeringsår.
Vanligt enkelt folk använde kanske bittermandel som smaksättning i risgrynspudding
någon gång. Sötmandel fick man tillgång till först
på 1900-talet.
Importen av mandel ökade kraftig och snabbt kring sekekelskiftet 1900. Inköparna var svenska chokladfabriker som började
tillverka marsipan och mandelmassa själva istället för att köpa dem färdiga från Tyskland - Lübeck hade fram till den här tiden varit Europas marsipanmetropol.
Receptet på mandelmassa (honung, sötmandel och lite bittermandel) är känt sedan antiken. Socker började användas i Persien på 900-talet, en tillsats av glukossirap på 1900-talet. I Sverige var det fram till 2003 lag på att mandelmassa skulle innehålla minst 50 % mandel. Marsipan är en sötare variant med ca en tredjedel mandel. Bakmassa görs på aprikoskärnor.
Kristen tradition
I den kristna traditionen är mandelträdet helgat
åt jungfru Maria - som mandeln bildas utan att skada
skalet, så bar Maria Jesus. Mandeln används
också som en bild av prästen: sträng utåt,
mild inuti.
Element och kvaliteter
Astrologiskt styrd av Venus och därmed Oxen (elementet
jord, fast kvalitet) respektive Vågen (elementet
luft, ledande kvalitet).
Enligt elementläran är mandel mycket varm (Hildegard
av Bingen 1100-tal), het och torr i andra graden (svensk
läkebok ca 1500). |
|
Litteratur:
Se t ex Botanica (2003), Corneliuson (2000), Henrikson
(1972 vol. II), Fries (1904), Gentz och Lindgren (1946),
Hansson och Hansson (2002), Henrikson (1972; 2), von Hofsten och Bergkvist (1989), Hylander (1975), Impecta (2004), Jönsson
(1910), Jönsson och Simmons (1935), Keyland (1989),
Kilian (2007), Klemming läkebok 3 (1883-1886), Lagerqvist och
Nathorst-Böös (1997), Lindeberg (1982), Lindeberg
(1988), Lindgren (1918), Linell och Hylander (1955), Manniche (1999),
Meyer (1952), Nationalencyklopedins ordbok (1995), Nielsen
(1991), Nilsson (2008), Nordiska farmakopén (1961-1965), Nordström
(1940), Pharmacopea suecica I (1775), Schweigger och
Kammerer (1998), Stodola och Volák (2000), Strindberg
(1974), Svenska farmakopén VIII (1901), Swahn
(1996), Theofrastos (1916).
Nätpublikationer:
Gernot Katzer's spice pages (2005 03 30). Gustav Hess
GmbH (2005 09 09). Nationalencyklopedin (2005 12 14). FAO: Major food and agricultural commodities and producers (2008 04 26). FAO: Key statistics of food and agriculture external trade (2008 04 26). |
|
|
© Shenet 1997 - 2013
Adress: http://www.shenet.se/vaxter/mandeltrad.html
Datum: 2021 01 21 -
Uppdaterad: 2010 09 8
Cookieinfo
|
|