Mandelträd

Prunus amygdalus = Amygdalus communis L. = Prunus communis
1) Prunus amygdalus var. dulcis = Prunus amygdalus = Prunus dulcis = Prunus Dulcis (Miller) D.A. Webb var. dulcis = Prunus communis = Amygdalis communis = Amygdalis communis var. dulcis = Amygdalis dulcis = Amygdalis dulcis var. dulcis = Amygdalis amygdalis = Amygdalis amygdalis var. dulcis
2) Amygdalus communis var. fragilis = Amygdalis dulcis var. fragilis = Amygdalis amygdalis var. fragilis = Amygdalis communis var. dulcis subvar. fragilis
3) Prunus amygdalus var. amara = Prunus dulcis (Miller) D.A. Webb var. amara (D.C.) Buchheim = Amygdalus communis var. amara = Amygdalis dulcis var. amara = Amygdalis amygdalis var. amara

Romanska språk
Amygdala, amygdalus (latin), amande, almandier (franska), mandorla, mandorlo (italienska), almendro, almendra (spanska), amêndoéira, amêndoa (portugisiska)
1) Amande douce (franska), mandorla dolce (italienska), almendra dulce (spanska), amêndoa doce (portugisiska)
3) Amande amère (franska), mandorla amara (italienska), almendra amara (spanska), amêndoa amarga (portugisiska)
Nordiska språk
Mandel (danska), mandla (isländska), manteli (finska)
3) Bittermandel (danska), karvasmanteli (finska)
Asiatiska språk
Badem (turkiska), lawz, lawzah, lauz (arabiska), badam (farsi = persiska), shaked, etssjakéd (hebreiska), mandl (jiddish), paruppu (tamil), bian tao, xing ren (mandarin = kinesiska), amond (japanska)
1) Tath badem (turkiska), badam shirin (farsi = persiska), tian xing ren (mandarin = kinesiska), badama, vatada, netropomaphala (sanskrit), badam (hindi)
3) Aci badem (turkiska), lawz murr (arabiska), badam talakh (farsi = persiska),
Andra språk
Awent (fornegyptiska), amygdale, amygdalos (grekiska), amigdhaliá (nygrekiska), Mandelbaum (tyska), amandel (holländska), migdalo (esperanto), badem (bulgariska), mandle, mandlon obecná (tjeckiska), mindal (ryska)
1) Süssmandel (tyska), zoete amandel (holländska), dolca migdalo (experanto), sladkij mindal (ryska)
3) Bittermandel (tyska) bittere amandel (holländska), amara migdalo (esperanto), gorkij mindal (ryska)

Släktet Prunus omfattar hundratals buskar och träd med stenfrukter som aprikos, persika, mandel, plommon, körsbär och hägg.
• Aprikosträd som aprikos (Prunus armeniaca).
• Persikoträd som persika (Prunus persica).
• Plommonträd som plommon (Prunus domestica) med vita blommor och gula, röda eller blåsvarta frukter och krikon, tyskt slån (Prunus domestica ssp. instittia) med tornar och små lilasvarta frukter.
• Körsbärsträd som sötkörsbär, fågelbär (Prunus avium) med vita blommor och söta svartröda bär, vilt i Sverige.
• Häggar som hägg (Prunus padus) med vita blommor och små svarta frukter och lagerhägg, körsbärslager (Prunus laurocerasus), ständiggrön, med vita blommor och röda och sedan svarta bär.
• Slånbuskar som slånbär (Prunus spinosa), eng. blackthorn, med tornar, vita blommor och mörkblå bär, härdig upp till Dalarna - Gästrikland.

Beskrivning

Skörd
• Mandeln skördas i augusti-september. Man väntar inte på att frukterna ska släppa kärnorna utan slår ner dem med käppar i nät.
Växtförhållanden
Odlas i subtropiska områden - heta somrar och svala vintrar - på torr, lucker och kalkrik jord. Trädet är känsligt för frost, blommorna för blåst, men kan odlas på soliga skyddade ställen i södra Sverige, t. ex. som spaljéträd. I övriga landet får det odlas i kruka och tas in på vintern. Mörklila fläckar på frukterna är hagelskottsjuka som förstör mandeln. För att bära frukt måste två varieteter blomma samtidigt. Kraftig beskärning efter blomningen gör fruktskörden större.
• Förökas genom ympning eller från frö (mandeln).
Utbredning
• Europa: Förvildat i Medelhavsområdet. Odlat särskilt i Spanien, Italien. Grekland, Turkiet. Klarar sig i södra Sverige, bittermandeln bäst.
• Asien: Fortfarande vilt i Kaukasus, Afghanistan och österut. Odlat i Syrien, Iran.
• Afrika: Odlat i Marocko, Tunisien, Algeriet.
• Amerika: Odlat i USA.
Handel
På 1960-70-talen var Italien det största producentlandet, på 80-talet Spanien, därefter USA. Iran var dock länge det största exportlandet, från 80-talet USA.
Sveriges importkurva tål att tänka på: Under 60-70-tal importerade Sverige 4-5.000 ton mandel om året och var därmed faktiskt världens största importland. 1979 sjönk importen plötsligt till 24 ton och var sedan i ett årtionde endast 30-40 ton om året. 1988 ökade importen lika plötsligt till 332 ton, för att på 90-talet åter sjunka till några hundra ton. Gjordes det ingen marsipan i Sverige under 80-talet?

Namnet
• Prunus = plommon, efter grekiska prounos, proumnos, och latin prunus, båda med samma betydelse.
• Amygdalus = likt mandelträd, efter grekiska amygdalos och latin amygdalus, amygdala, båda med betydelsen mandelträd. Ordet har antagligen hämtats från något språk i Mindre Asien.
• Härav mandol, mandel, i yngre fornsvenska före 1500-talet, från medeltidslatin amandula och tyska Mandel.
Ursprung
Västra Centralasien (Kaukasus, Persien, Turkestan, Afghanistan), östra Medelhavsområdet och norra Afrka.
Asien
Inte mandelträdet men mandlar hade man tillgång till tidigt i Egypten; de har t. ex. hittats i Tutanchamons grav från 1300-talet f. Kr, vid ungefär samma samma tid som gåvorna i det inledande citatet ovan skickades iväg till Egypten. Bland dem ingick också Arons blomstrande stav som tros ha varit en mandelkvist. Trädet odlades i Palestina vid denna tid och ansågs där komma från Persien.
I både islamisk och judisk tradition står mandelträdetför för hoppfullhet. I Kina symboliserar det våren.
Grekland och Rom
Grekerna kom i kontakt med trädet under Alexander den stores fälttåg på 300-talet f. Kr. (hans naturskildrare Theofrastos skriver om det) och var de första som odlade det i Europa. Som vanligt i Grekland finns en mytologisk förvandlingshistoria; här handlar den om en trakisk dottning Phyllis som hängde sig när hon övergavs av Theseus. Vips förvandlades hon till ett mandelträd.
Romarna importerade sin mandel från Grekland; både Plinius och Ovidius skriver om dem. I Pompeji har bevarats mosaikbilder av trädet.
Europa
Mandelträd upptogs 812 i Capitulare, Karl den stores förordning om vilka växter som skulle odlas på hans kungsgårdar i nuvarande Tyskland-Frankrike. 1765 infördes det till Mallorca och 1885 till Kalifornien där det odlas sedan dess.
Trädet hölls ofta i 16-1700-talens europeiska orangerier. 1810 fanns t. ex. enligt bevarade protokoll både söt och bitter mandel i orangeriet på Gunnebo slott.
Mandel i maten
Maträtter med mandel finns beskrivna sedan 1200-talet. Vid gravölet för den heliga Birgittas far 1328, ett av de väldigaste kalasen i i svensk historia, satte man i sig 90 pund mandlar för 51 öre, lika mycket som priset på 2-3 arbetshästar. Ett par århundraden senare fanns mandel på lager i Gustav Vasas kryddkammare i Stockholm; bara hans papegojor knaprade i sig tio kilo om året, och sonen Erik XIV:s hov satte i sig nära 400 kilo under hans första regeringsår. Vanligt enkelt folk använde kanske bittermandel som smaksättning i risgrynspudding någon gång. Sötmandel fick man tillgång till först på 1900-talet.
Importen av mandel ökade kraftig och snabbt kring sekekelskiftet 1900. Inköparna var svenska chokladfabriker som började tillverka marsipan och mandelmassa själva istället för att köpa dem färdiga från Tyskland - Lübeck hade fram till den här tiden varit Europas marsipanmetropol. Receptet på mandelmassa (honung, sötmandel och lite bittermandel) är känt sedan antiken. Socker började användas i Persien på 900-talet, en tillsats av glukossirap på 1900-talet. I Sverige var det fram till 2003 lag på att mandelmassa skulle innehålla minst 50 % mandel. Marsipan är en sötare variant med ca en tredjedel mandel. Bakmassa görs på aprikoskärnor.
Kristen tradition
I den kristna traditionen är mandelträdet helgat åt jungfru Maria - som mandeln bildas utan att skada skalet, så bar Maria Jesus. Mandeln används också som en bild av prästen: sträng utåt, mild inuti.
Element och kvaliteter
Astrologiskt styrd av Venus och därmed Oxen (elementet jord, fast kvalitet) respektive Vågen (elementet luft, ledande kvalitet).
Enligt elementläran är mandel mycket varm (Hildegard av Bingen 1100-tal), het och torr i andra graden (svensk läkebok ca 1500).

© Shenet 1997 - 2013
Adress: http://www.shenet.se/vaxter/mandeltrad.html
Datum: 2019 01 16 - Uppdaterad: 2010 09 8
Cookieinfo