![]() |
Kvillajaträd |
|
|
||
Synonymer | Såpträd, såpbarksträd, quillaja, Panamaträd | |
Botaniska namn | Quillaja saponaria | |
Engelska namn | Soapbark tree, soap tree, quillaia, murillo, quillaja, cullay Panama bark tree, Panama wood tree, China bark tree | |
Andra namn | Romanska språk Quillaja (nylatin), quillaja (franska) Andra språk Quillaja (tyska), quillai (mapudungun i Sydamerika) |
|
|
||
Besläktade | Släktet Quillaja omfattar tre arter av ständiggröna buskar-träd från Sydamerika. | |
Ej besläktade | Såpnejlika (Saponaria officinalis): Använd på samma sätt. Se där för andra såpbarksväxter (dit kvillajaträdet hör), såprotsväxter (dit såpnejlikan hör) och såpbärsväxter. | |
|
||
Beskrivning | • Träd: Upp till 18 m högt. Mörk, tjock bark och
hängande grenar. • Blad: Tjocka, blanka, läderartade blad på korta skaft, avrundat äggformade, gröna året om. • Blomma (våren): Luktlösa, vita, rätt stora blommor med fem kronblad och purpur i mitten. • Frukt: Frökapseln öppnar sig i stjärnform och påminner om stjärnanis. |
|
Odling och bruk |
Skörd Bark: Innerbark skärs av i 10 cm tunna strimmor och pulveriseras. Växtförhållanden Trivs i halvskugga på fuktig men väldränerad jord. Kan formas till häck. Förökas från frö eller med sticklingar. Utbredning Amerika: Vild i Sydamerika, odlas i Kalifornien. |
|
Växtdroger och beredningar |
Innerbark (Cortex quillajae, Quillajae cortex): Svenska farmakopén upplaga 10 (1925), ev. även 11 (1946). Saponiner (extrakt) |
|
|
||
Historia | Namnet Quillaja = kvillajaträd, efter quillai = kvillajaträd, och quillai, quillcan = tvätta, på chilenska språket araukiska. Härav svenska kvillaja sedan 1800-talets slut. Benämningen panamabark kom av att barken forslades från Amerika till Europa över Panama. Saponaria = tvålig, löddrande, efter latin sapo = tvål. Ursprung Sydamerika - Chile, Bolivia, Peru. Gamla världen Trädets innerbark har använts länge i ursprungsländerna, i Europa sedan 1850-talet - den löddrar i vatten och kan användas till textiltvätt. |
|
|
||
Litteratur:
Se t ex Botanica (2003), Corneliuson (2000),Gentz och Lindgren (1946), Jönsson
(1910), Jönsson och Simmons (1935), Lindgren (1918), Linell och Hylander (1955), Meyer (1952), Nationalencyklopedins
ordbok (1995), Svenska farmakopén X (1925). |
||
|
||
© Shenet 1997 - 2013 |
||
|