![]() |
Kryddpepparträd |
|
|
||
Synonymer | Äkta kryddpeppar, piment, pimento, pimentpeppar, peppar, jamaicapeppar | |
Botaniska namn |
Pimenta dioica Pimenta officinalis = Eugenia pimenta |
|
Engelska namn | Allspice, pimenta, pimento, pimente, Jamaica pepper, English pepper, myrtle pepper, newspice, clove pepper | |
Andra namn | Romanska språk Piment, piment des Anglais, piment des Anglaises, poivre des Anglais, piment Jamaique, poivre de la Jamaique, oivre aromatique, poivre giroflé, toute-épice, quatre-épices (franska), pimento, pimienta de Chiapa, pepe di Giamaica (italienska), pimienta, pimienta de Jamaica, pimienta gorda, pimienta dulce (spanska), pimenta, pimenta de Jamaica (portugisiska) Nordiska språk Allehaande, allehande (danska), allehånde (norska), allrahanda (isländska), maustepippuri (finska) Asiatiska språk Bahar, bhar hub wa na'im (arabiska), yenibahar (turkiska), pilpel angli (hebreiska), kabab chini (hindi), duo xiang guo, yu gui zi, bai wei hu jiao (mandarin = kinesiska), hyakumikosho, orsupaisu (japanska) Andra språk Piment, Nelkenpfeffer, Jamaika-Pfeffer, Allgewürz, Englisches Gewürz, Neugewürz (tyska), Jamaica peper (holländska), bakhar (bulgariska), piment (kroatiska), jamajsky pepi (tjeckiska), pimento (esperanto), perets dushistyj, perets gvozdichnyj, pimenta dvudomiya, yamajskij perets (ryska) |
|
|
||
Besläktade | Släktet
Pimenta omfattar fem arter av ständiggröna träd
från tropiska Amerika. Kryddpepparträdet liknar
mycket Bayträd, falsk kryddpeppar (Pimenta acris = Pimenta racemosa) |
|
Ej besläktade | Piment och pimento är egentligen
namn på kryddan, inte växten. Det finns många
liknande namn att förväxla med, t. ex. det gamla
pigmenta som förr avsåg både kryddpeppar,
ingefära och kanel,
engelska allspice som används om många kryddväxter och olika ord för peppar som kunde betyda allt möjligt
som var starkt. • Balsamblad (Chrysanthemum balsamita = Balsamita vulgaris), eng. allspice. Ölkrydda. Peppar (Piper nigrum) som ger svartpeppar, vitpeppar, grönpeppar. Se där om många andra pepparsorter. Kryddnejlika (Syzygium aromaticum): Räknades liksom kryddpeppar förr till släktet Eugenia. Tabascopiment (Eugenia tabasco): Mexiko, Mellanamerika. Lite större frukter som ibland får ersätta kryddpeppar. Myrten (Myrtus offinalis): Linné placerade kryddpepparträden i släktet Myrtus. Brasiliansk piment (Calyptranhes aromatica): Sydamerika. Vild pimento (Amonis jamarcensis), eng. wild pimento: Jamaica. Eterisk olja destilleras ur bladen. Vild kryddpeppar (Laurus benzoin), eng. wild allspice, spice bush: Nordamerika, Kanada. |
|
|
||
Beskrivning | • Träd: 5-19 m högt. Slank
stam med mjuk och glatt bark, ljusgrå eller brungrå, rikt förgrenad. • Blad: De kryddoftande bladen sitter motsatta i par och är lansettformade, 10-15 cm långa, blanka och läderartade med tydliga nerver på undersidan. • Blomma (maj-juli): I grenspetsarna kommer mycket små, vitgröna och krusigt trådlika, starkt doftande blommor samlade i ganska stora klasar på skaft - påminner lite om fläder. Varje träd har blommor av båda könen men endast ett av könen är fertilt på varje träd. • Frukt (juli-september): Två månader efter blommorna bildas runda eller äggformade saftiga frukter (bär), en halv cm i diameter. De omges av ett vårtigt skal som först är grönt, som moget mörkbrunt till lilasvart. Inuti finns ett eller två glansiga frön av ett enbärs storlek med fyra små foderblad i toppen (kryddpepparn), grönbrunt som omoget, rödbrunt till vinrött som moget. Många doft- och smakvarieteter finns. |
|
Odling och bruk |
Skörd |
|
Växtdroger och beredningar | Kryddpepparkorn (Fructus
pimentae): Svenska farmakopén upplaga 1-6 (1775-1845). • Kryddpepparessens (eterisk olja) |
|
|
||
Historia | Namnet |
|
|
||
Litteratur:
Se t ex Botanica (2003), Corneliuson (2000), Gentz och
Lindgren (1946), Green (1976), von Hofsten och Bergkvist (1989), Jönsson
(1910), Jönsson och Simmons (1935), Keyland (1989),
Lindgren (1918), Linell och Hylander (1955), Meyer (1952),
Nationalencyklopedins ordbok (1995), Neuendorf (1991), Neuendorf (2009),
Pharmacopea suecica (1775), Stevenson (1979), Swahn (1996). Nätpublikationer: Gernot Katzer's spice pages (2005 03 29). FAO: Major food and agricultural commodities and producers (2008 04 25). FAO: Key statistics of food and agriculture external trade (2008 04 25). |
||
|
||
© Shenet 1997 - 2013 |
||
|