 |
Kokospalm |
|||
|
|
||||
| Botaniska namn | Cocos nucifera L. | |||
| Engelska namn | Coconut palm, coconut tree, cocoanut tree | |||
| Andra namn | Romanska språk Cocotier, coco (franska), coco (spanska), cocco (italienska), coca (portugisiska) Nordiska språk Kokos (danska), kókosh (isländska), kookos (finska) Asiatiska språk Ke ke ye zi, ye zi (mandarin = kinesiska), ho ho yeh ji, yeh ji (kantonkinesiska), koko (japanska), nari-kela (sanskrit), narial (hindi), nyior (malaysiska), tengai (tamil), jooz al-hind (arabiska), nargil (farsi = persiska), kokus (hebreiska), kokos (jiddisch) Andra språk Nargilios (grekiska), kokko (nygrekiska), Kokospalme, Kokos, Kokus (tyska), kokkos (holländska), kokos (bulgariska), kokos (ryska), kokoso (esperanto) |
|||
|
|
||||
| Besläktade |
Släktet Cocos omfattade förr rätt många
tropiska palmer men idag räknas endast kokospalmen
dit. Under det gamla namnet kan man ev. hitta: • Krukväxtkokos (Cocos weddeliana): Långsamväxande miniatyrpalm som säljs som krukväxt. |
|||
| Ej besläktade |
• Oljepalm (Elaeis guineensis)
• Vaxpalm (Copernica cerifera) • Kakaoträd (Theobroma cacao), eng. cocoa |
|||
|
|
||||
|
• Träd: 20-30
m högt. Fullt utvecklad palm vid 25 års ålder,
i sin fulla livskraft vid 50-60 och kan bli över
100 gammal. Stammen är böjd i båge, nedtill är
den upp till 60 cm i diameter och full av bladärr
så att man kan klättra upp längs den.
I dagens plantager odlas kortstammiga sorter som är
lätta att skörda. • Blad: I toppen en samling av upp till 20 blad som kan bli 6 m långa. • Blomma: Gulvita blommor kommer fjärde eller femte året i meterlånga hylsor som öppnar sig så att blomkolven (palmhjärta, palmkål) springer ut och visar blommorna: - Hanblommor överst på grenarna. - Honblommor nederst på grenarna. • Frukt: Några få honblommor utvecklar stenfrukter. De kommer från åttonde året, väger 2-3 kilo, sitter 10-20 tillsammans och mognar under hela året. Nötens form varierar: avlång, rund eller trekantig. Ytterskalet är klätt med grova fibrer som egentligen är omvandlat fruktkött. Ytterskalet är mycket hårt och tjockt, först gröngult och sedan gult, brunt eller brungrönt. Innanför ytterskalet finns ett 1 cm tjockt innerskal som omger kokosmjölken, som är flytande innan den stelnar till frövita (kopra) vid mognaden. Den mjölk som fortfarande flyter i mogen frukt smakar vanligen fränt. |
|||
| Odling och bruk |
Skörd |
|||
|
||||
| Växtdroger och beredningar | • Frövita • Kokosfett (fett) |
|||
|
|
||||
| Historia | Namnet • Cocos av grekiska kokkos = nöt, sädeskorn, frö, kermesbär, som blev portugisiska coca och spanska coco, båda med betydelsen kokosnöt. Det har också gissats att det spanska namnet kan gå tillbaka på spanska coco = grimas, troll, syftande på nötens tre "ögon". Härav kokosnöt, i svenskan sedan 1675, och kokospalm sedan 1787. • Nucifera = nötbärande, efter latin nux = nöt, och ferre = bära. Ursprung Omtvistat - Sydostasien, Söderhavet eller Indonesiens övärld. Det har diskuterats mycket om palmen är ursprunglig också på den amerikanska kontinenten - en del mycket nära släktingar finns bara där - eller om det var med spanjorerna trädet kom dit. Klart är i alla fall att nöten överlever åtminstone en månad i havsvatten och sprids lätt med havsströmmar. Odling i Asien Trädet beskrevs första gången för européer på 500-talet av en resenär från Alexandria. På 1200-talet berättar Marco Polo från Sumatra: |
|||
|
||||
|
På 1740-talet började portugiser och holländare
odla palmen i kolonierna i Sydostasien men det dröjde ända till 1820-talet
innan de första nötterna kom till England. Kokos till allt Ett gammalt talesätt i Söderhavet är att den som planterar en kokospalm planterar inte bara mat och dryck utan också kärl och kläder, bostad och arv till barnen. Bland swahili i Östafrika planterar man en kokos när ett barn är sju dagar gammalt och lär det sedan att den är barnets "navel". På Fidji börjar man inte äta en nöt utan att först ha frågat "Får jag äta dig, herre?" Wanikafolket i Östafrika likställer fällandet av en kokospalm med modermord - den föder ju människorna på samma sätt som en moder sitt barn. Allt på träden kommer till användning: • Roten flätas till korgar och tuggas ibland ungefär som betel, • stammens ved ger virke (porkupinträ), • stammens sav jäses till palmvin (toddy), destilleras till arrak och kokas till palmsocker, • späda bladknoppar äts som grönsak, • de stora bladen - en fredssymbol i växtländerna - blir mattor, grovt tyg, solskydd, tak; brända blad ger pottaska, • blomkolvarna (palmhjärta) äts som grönsak, • det tjocka och hårda skalet på kokosnötterna - ett par i veckan - blir kärl och bestick, • skalhåren ger lätta och fukttåliga fibrer (handelns coir) som blir mattor, rep och borsthår, • frövitan (kopra) rivs till kokosflingor, pressas på kokosfett och resterna blir kreatursfoder, • den klara kokosmjölken i nöten dricks. |
|||
|
|
||||
|
• Litteratur:
Se t ex Botanica (2003), Corneliuson (2000), Gentz och Lindgren (1946), von Hofsten
och Bergkvist (1989), Jönsson (1910), Jönsson
och Simmons (1935), Lindgren (1918), Linell och
Hylander (1955), Ljungqvist (2007), Meyer (1952), Miller (1969), Nationalencyklopedins
ordbok (1995), Nordisk familjebok 14 (1911), Polo (1951), Tillhagen (1995). • Nätpublikationer: Felter och Lloyd: King's American Dispensatory (1898, 1900) (2003 12 22). Gernot Katzer's spice pages (2005 03 30). Gustav Hess GmbH (2005 09 09). FAO: Major food and agricultural commodities and producers (2008 04 26). FAO: Key statistics of food and agriculture external trade (2008 04 26). |
||||
|
|
||||
|
© Shenet 1997 - 2013 |
||||
|
|
||||
