Shenet

Växter Råvaror Recept Referens Sök Forum Kontakt Hem

Klippros


Synonymer Klippros, cistros, cistus
1) Labdanumklippros, ladanumklippros, hartsklippros, labdanumcistros, ladanumcistros, hartscistros,
2) Grå klippros, grå cistros
3) Kretaklippros, kretensisk klippros, kretacistros, kretensisk cistros
4) Cyprisk klippros, cyprisk cistros
Botaniska namn 1) Cistus ladaniferus = Cistus ladanifer
2) Cistus incanus = Cistus villosus = Cistus polymorphus
3) Cistus creticus = Cistus incanus ssp. creticus = Cistus incanus creticus
4) Cistus cyprius
Engelska namn Labdanum, ladani, lapdanum, rock rose, European rock rose, rockose, cistus, ciste, cyste, amber, ambreine 
1) Labdanum rockrose
2) Grey rockrose
3) Pink rockrose, Cretan ros
4) Cyprian rockrose
Andra namn Romanska språk
Cisthos (latin), ciste (franska), cisto (italienska)
Andra språk
Kisthós, kistós, kistharos (grekiska), kistós, ladhaniá (nygrekiska), Cistrose, Zistrose (tyska)
3) Kretischen Zistrose (tyska)

Besläktade Släktet Cistus omfattar ca 20 arter av buskar från Medelhavsområdet, många med underarter, varieteter och former som går in i varandra.
• Sammetscistros (Cistus albidus): Västra Medelhavsområdet. Upp till 2,4 m hög buske. Lilarosa blommor med gul mitt.
• Smalbladig cistros (Cistus monspeliensis): Längs hela norra Medelhavskusten, Marocko, Tunisien, Kanarieöarna.
• Småblommig cistros (Cistus parvifolius): På steniga Medelhavskuster.

• Dvärgcistros (Cistus salviifolius): Medelhavsområdet till Kaukasus. Doftande men inte klibbig; anses ge en sämre olja.
Vita blommor med gul mitt.
• Bredbladig cistros (Cistus symphytifolius): Vanlig i tallskog på Kanarieöarna. Doftande.
Ej besläktade • Costus (Saussurea lappa = Saussurea costus = Saussurea lappa = Saussurea auriculata = Aplotaxis auriculata = Aplotaxis lappa), eng. costus, Aucklandia costus: Ört från Indien och Kina med doftande rot, under antiken kallad lignum dulce = söt ved, som ger en eterisk olja med hållbar trä- och violdoft. Importerades i väldiga mängder till Grekland och Rom. Theofrastos nämner den som doftämne i sin essä om grekisk parfymtillverkning. En del anser den vara Bibelns cassia.

Beskrivning
f
1) Labdanumklippros (Cistus ladaniferus)
1) Hartsklippros
• Buske: Upp till 3 m hög, den största av cistusarterna. Harts sipprar ut ur kvistarna och kan täcka hela busken.
• Blad: Smala, ständiggröna, mörkgröna, på undersidan klibbiga och med droppar av harts.
• Blomma (mars-juni): Vita med gul-rödbrun mitt, ibland med ett brunt märke på varje kronblad, 5 tunna och skrynkliga kronblad, upp till 10 cm i diameter; varar bara en dag.
2) Grå klippros
• Buske: Upp till 150 cm hög. Harts sipprar ut ur kvistarna och kan täcka hela busken.
• Blad: Ovala, 5 cm långa, ständiggröna, grågröna, skrynkliga och ludna. Klibbiga av harts särskilt på undersidan.
• Blomma (mars-juni): Rosa eller purpurfärgade med gul mitt, 5 tunna och skrynkliga kronblad, 5 cm i diameter; varar bara en dag.
3) Kretaklippros
• Buske: Upp till 1 m hög. Mycket lik grå klippros, som den ibland räknas som underart till. Harts sipprar ut ur kvistarna och kan täcka hela busken.
• Blad: Smala, ständiggröna, mörkgröna, klibbiga av harts särskilt på undersidan.
• Blomma (mars-juni): Rosa med gul mitt, 5 tunna och skrynkliga kronblad, 4-6 cm, ensamma eller 2-3 tillsammans; varar bara en dag.
Odling och bruk
s
3) Kretaklippros (Cistus creticus)

Skörd
Harts (maj-augusti): Hartsen skördas när buskarna, och insamlarna, svettas som mest. Metoderna har förbryllat i årtusenden - se nedan.
Växtförhållanden

Lättodlade på torr och stenig mark i värme och sol och har inget emot salta havsvindar. I trädgård passar de i stenpartier. Blir lätt glesa och rangliga så topparna bör beskäras eller så kapar man huvudgrenarna med en tredjedel efter blomningen.
En helt specialiserad parasitväxt (Cytinus hypocistis = under cistus) lever enbart på olika klipprosors rötter. Växten saknar klorofyll och använder klipprosorna för att uppta kolsyra ur luften. Under jorden liknar den mest svampmycel. Man märker den vid blomning då den skickar upp 5-10 gula små blommor som påminner om taklök. Klipprosen verkar inte ta skada.
• Förökas med sticklingar eller frön; självsår sig lätt.
1) Hartsklippros:
Härdigaste sorten; kan odlas i England på skyddade ställen. Tål beskärning dåligt.
Utbredning
Flera arter, underarter och varieteter växer vilt i överflöd på soliga och torra marker i södra Europa. Mest använda:
1) Hartsklippros: Västra Medelhavsområdet, där den också trädgårdsodlas. Den art parfymindustrins labdanum hämtas från, framför allt i Spanien.
2) Grå klippros: Centrala och östra Medelhavsområdet, Sardinien, Korsika.

3) Kretacistros: Den mest använda i östra Medelhavsområdet, t. ex. på Kreta.

Växtdroger och beredningar • Hel växt
• Blad
• Labdanum (balsam)
Labdanum- och cistrosessens (eteriska oljor)
Labdanum och cistros absolut (absoluter)

Historia Namnet
Cistus efter grekiska kisthos, kistos, kistharos, och latin cisthos, alla med betydelsen cistros, klippros.
Ladaniferus
efter latin ladanum = hartsig, klibbig. Ordets ursprung är grekiska ladanon, ledanon, hebreiska loth, assyriska ladunu, arabiska ladan, alla med betydelsen hartsigt sekret.
Incanus = helt grå, efter latin canus = grå, askgrå.
• Villosus = torvig, lurvig, efter latin villus = ragg, päls.
Polymorphus = mångformig, efter grekiska polys = många, mycket, och morphe = gestalt.
Creticus och cyprius syftar förstås på Kreta och Cypern.
Ursprung
Medelhavsområdet från Spanien österut till Mellanöstern, särskilt Kreta, Cypern, Rhodos..
Klipprosens land
Grekerna ska ha koloniserat Cypern söder om Turkiet enbart för klipprosen som växte på macchian där. En sådan busköken, klipprosornas land Kisthene, färdades Perseus igenom på sin väg till gorgonen Medusa.

Hartsen labdanum
(fornegyptiska ibr, engelska l
abdanum gum, labdanum resin, labdanum oleoresin, Spanish labdanum, cistus gum, cistus resin)
Labdanum är en naturlig balsam (oleoresin) med ovanligt mycket vaxämnen. Färsk är den en mjuk mörkbrun massa som kan innehålla upp till 20 % vatten, pressad eller torkad är den fast utan att vara skör.
Det äldsta omnämnandet är från Gamla Testamentet. När Jakobs bröder
 
hade slagit sig ner för att äta fick de syn på en karavan med ismaeliter; de kom från Gilead och deras kameler var lastade med dragantgummi, balsam och ladanum som skulle föras ner till Egypten.
f
Labdanum från Kreta
- eller ladanum, balsam och mastix beroende på vilken översättning man läser. Varorna måste ha varit eftertraktade för när bröderna några årtionden senare ska besöka Jakob i Egypten tar de med sig just dessa ämnen som gåvor. Händelserna uppskattas ha inträffat, om alls, någon gång 2000-1600 f. Kr. Omkring 1550 f. Kr. förekommer balsamen i Ebers-papyrusen i både invärtes och utvärtes recept. Plinius i Rom första århundradet beskriver den som mycket effektiv mot väderspänningar. På medeltiden blev den, som det mesta, ett pestmedel. Det var också då som dofter baserade på labdanum fick namnet chypres, cypriska dofter, och grunden lades till dagens stora parfymfamilj chypresdofter.
Getternas kåda
Herodotos på 400-talet f. Kr. visste inte riktigt vad han skulle tro om labdanum från arabiska halvön (men förundrades mer över ullfåren som växte fram ur den indiska bomullsbusken):
Ty den växer på det mest illaluktande ställe men sprider själv den härligaste vällukt. Den befinns nämligen växa fram i skägget på getabockarna, alldeles som kåda på träd.
k
Skörd med ladanesterio på Kreta
Och precis så såg det ut när man låtit getterna beta bland klipprosorna för att dra på sig hartsen.
Plinius i Rom första århundradet berättar om samma skördemetod - "det är därför man kan hitta gethår i labdanum, fast det sägs att det sker bara i nabataernas område, ett arabiskt folk vid gränsen mot Syrien". På annat ställe uppger han att hartsen skördades med getter också på Cypern, i Syrien och Afrika med yllesträngar som drogs över plantorna, men den bästa kom från Arabien. Grekerna kallar växten cisthos, berättar han vidare, och den rosablommande är manlig och den vitblommande kvinnlig.
Plinius samtida Dioskorides berättade om ytterligare en skördemetod, känd från Cypern och Kreta: en slags kratta med långa läderband drogs genom buskarna så att hartsen fastnade på banden och sedan kunde skrapas ihop. Så insamlas labdanum fortfarande i en liten by på norra Kreta men idag är läderbanden ersatt med plastband - bilden t.v.
Annars är den vanliga metoden att helt enkelt koka ur hela växten i vatten tills hartsen lossnar och flyter upp på ytan. Förr gjordes det för parfymindustrin på Kreta men idag mest i Spanien där utvinningen är en bisyssla till lantbruk.
Grasse-parfymörerna Naves och Mazuyer (1947) hade inte mycket till övers för denna bonniga extrahereringsmetod. De erkände doftkvaliteten (stark och extremt hållbar doft av ambra) men hade en del att säga om renheten: hartsen var nästan alltid förorenad av stora mängder "foreign matter of an unpredictable nature". 
I den mån hartsen förekommer i kosmetika idag, är den av labdanumklippros (Cistus ladaniferus). Hela plantan eller delar av den som blad, blommor, kvistar och stammar destilleras och extraheras liksom av grå klippros (Cistus incanus). Hartsolja destilleras och extraheras av hartsen av flera andra arter, särskilt cyprisk klippros (Cistus cyprius).
Inomhusodling
I kalla klimat har den exotiska växten odlats i orangerier. Arter av klippros fanns t. ex. enligt bevarade protokoll i orangeriet på Gunnebo slott 1810.

Litteratur: Se t ex Aftel (2003), Botanica (2003), Corneliuson (2000), Ebbell (1937), Hansson och Hansson (2002), Henrikson (1992), Hylander (1975), Lawless (1992), Manniche (1999), Meyer (1952), Miller (1969), Naves (1947), Plinius 24:48, 26:49 (1966), Plinius 12:37 (1968), Stevenson (1979), Theofrastos: On odours (1916).
• Citat: ... hade slagit sig ner...: Gamla Testamentet: 1 Mosebok 37:25. Ty den växer...: Herodotos (2000).
Nätpublikationer: (Ladanum or labdanum) one and only product... (2007 12 08). European Commission: CosIng: Cosmetic ingredients and substances (2008 10 23). .
• Foton: Niktaris Dimitris, Sises Rethimno, Kreta (2007).

© Shenet 1997 - 2013
Adress: http://www.shenet.se/vaxter/klippros.html
Datum: 2018 05 28 - Uppdaterad: 2010 06 27
Cookieinfo
Made with a Mac