![]() |
Kardemumma |
||||||
|
|||||||
Synonymer | Äkta kardemumma, malabarkardemumma, indisk kardemumma, ceylonkardemumma, kardemoma, kordomoma, cardemome, kardamomon, cardemomum | ||||||
Botaniska namn | Elettaria cardamomum Whit. et Mort.; Maton = Elettaria cardamomum var. minuscula var. minuscula = Amómum cardamómum | ||||||
Engelska namn | Cardamom, cardamon, green cardamom | ||||||
Andra namn | Romanska språk Cardamomum (latin), cardamôme, cardamome vert (franska), cardamomo, vardamomo verde (italienska), cardamomo (spanska), kardamomo (portugisiska) Nordiska språk Kardemomme (danska), kardemomme (norska), kardimomma (isländska), kardemumma (finska) Asiatiska språk Pai tou-k'ou, bai dou kou (mandarin = kinesiska), baahk dau kau (kantonkinesiska), karudamon, shozuku (japanska), ela, eli, elaichi (sanskrit), illaichi, elaichi, choti elaichi (hindi), elakkai (tamil), krava, luke kravan (thai), truc sa (vietnamesiska), sug mel (tibetanska), kakule tohomu (turkiska), habbahan, habbu al-han, habbu al-hal, hail (arabiska), habahân (egyptisk arabiska), hel (farsi = persiska), hel (hebreiska) Andra språk Kardamômon (grekiska), kakoules, kardamo (nygrekiska), Kardamomen, Grüner Cardamom, Grüner Kardamom (tyska), cardamom, kardemom (holländska), kardamon (bulgariska), kardamon (ryska), kardamomo (esperanto) |
||||||
|
|||||||
Besläktade | Många besläktade och obesläktade växter med doftande frön har namnet kardemumma inarbetat. Paradiskorn, paradisfrö, guineapeppar, arabisk kardemumma, stor kardemumma, meleguettapeppar, meleguetta, aframomum (Aframomum melegueta = Elettaria major = Amomum meleguetta Rosc. = Cardamomum arabicum = Cardamomum majus), eng. Guinea pepper, meleguata pepper, greater cardamom, maniguette, grains of paradise, ty. Guinekörner: Västafrika (Liberia, Sierra Leone = Pepparkusten). Använd som krydda och doftämne under antiken och ännu mer under medeltiden - billigare än peppar. Jämförd med våra dagars vanliga kardemumma beskrivs paradiskorn omkring år 1500 som "mindre het och luktar bättre". Idag någon gång som eterisk olja som lär lukta jordgubbe-banan. • Nepalkardemumma, indisk kardemumma, nordindisk kardemumma, bengalisk kardemumma (Amomum subulátum), eng. black cardamom, gr. amomon: Nepal, Indien, Sikkim, södra Kina. Säljs i indiska butiker i Sverige och kan förväxlas med äkta. Lite rökig arom av att torkas över eld. |
||||||
|
|||||||
Beskrivning | • Ört: 2-6
m hög, odlad 2-3 m. Ur rotstocken skjuter det upp två sorters skott: En hög rak bladstam utan förgreningar och en 30-100 cm hög blomstjälk. Påminner om vass. Hela växten luktar. • Rot: Grov knölig rotstock med utlöpare. • Blad: På bladstammen kommer långa smala mörkgröna blad. • Blomma: I blomstjälkens topp kommer en stor klase orkidéliknande blommor, 1-2 cm stora, gulgröna-vitgröna med blå eller lila strimmor. • Frukt: Frukterna är 1-2 cm långa kapslar, strimmiga på längden, gråbruna som mogna. De kommer efter tre år och mognar och torkar inte samtidigt utan plantan har både mogna och omogna frukter samtidigt. Lokala varianter finns, t. ex. Malabarkardemumma med kortare och tjockare kapslar och Mysorekardemumma med längre och ljusare. I varje kapsel finns tre rum och i varje rum 4-8 svartbruna, kantiga och knottriga eller skrynkliga frön (kardemummafrön), ofta häftade vid varandra. |
||||||
|
Skörd |
||||||
Växtdroger och beredningar | • Frö, skalad kardemumma (Cardamomum minus excorticatum): Apotekstaxa 1699. Frökapsel med frö, hel kardemumma (Cardamomum non excorticatum, Fructus cardamomi malabaricus sive minor, Cardamomi semen, Cardamomi fructus, Fructus cardamomi): Apotekstaxa 1699. Stockholmsfarmakopén 1686. Svenska farmakopén upplaga 8-10 (1901-1925). • Kardemummaessens (eterisk olja) |
||||||
|
|||||||
Historia | Namnet Elettaria efter ett indiskt dialektord eletarri = kardemumma. Cardamomum efter grekiska kardamômon och latin cardamomum, båda med betydelsen kardemumma; antagligen var bara den romerska våra dagars kardemumma. Ordet går tillbaka på sanskrit kardamah = bottensats, orenlighet, syftande på doften hos bottensatsen vid vinjäsning. Härav svenska kardemumma som fanns i fornsvenskan före 1500-talet i former som kardamomum och kardemoma. Ursprung Södra Indien (Malabarkusten) och ön Sri Lanka söder därom, kanske också Burma, Indokina, Malaysia. Asien Kardemumma användes på 2000-talet f. Kr. i Mesopotamien och nämns i indiska läkeböcker och kinesiska texter omkring 1000 f. Kr. På 300-talet importerades kryddan till Kina från Vietnam och Kambodja. Idag konsumeras det mesta i den arabiska kultursfären, där kryddan har ett gammalt och grundmurat rykte som afrodisiakum. Ursprungsländerna Indien (malabarkardemumma) och Sri Lanka (ceylonkardemumma) exporterar fortfarande det mesta av världens kardemumma. I regnskogarna längs Malabarkusten skördades fram till 1800-talet bara vild; idag odlas den också där. Egypten Fröna ingick enligt antika författare i många av de berömda egyptiska parfymsalvorna. Något fysiskt spår av kardemummafrön har arkeologer dock inte hittat i Egypten och inte heller har något fornegyptiskt namn kunnat identifieras. Grekland Det har diskuterats mycket om huruvida greker och romare verkligen använde våra dagars kardemumma. Hippokratiska läkare på 400-talet f. Kr. använde kryddor som kan ha varit kardemumma. Århundradet därpå berättar Theofrastos om de två han känner till: Kardamomon som enligt en del kom från Medien i norra Persien. Amomon från Indien. Idag tror man att detta var Nepalkardemumma. Rom Romerska författare kunde lika lite som grekiska beskriva moderväxterna; ingen hade sett dem. De två vanligaste kryddor som romarna kallade kardemumma, eller andra senare tolkat som kardemumma, nämns ofta tillsammans och beskrivs ibland som ännu flera. Cardamomum av fyra sorter importerades bevisligen till Rom. Enligt Dioskorides (första århundradet) kom den via Mellanöstern från Indien och Arabien. Plinius vid samma tid var av åsikten att den växte i Indien och såldes i Arabien och säger att den har avlånga kapslar, som dagens kardemumma. De flesta idag verkar verkar luta åt att Plinius' cardamomum var dagens kardemumma, som kan ha kommit sjövägen från Sydindien eller landvägen från Nordindien. Amomum var 20 gånger dyrare, vilket har tolkats som att den var hetare i smaken som romarna ville ha det. Idag verkar de flesta anse att amomum var någon av de pepprigare Amomum-arterna, kanske Nepalkardemumma. Europa Frön från många Amomum-arter har använts som krydda i Europa från antiken och framåt, en del av de kryddstarkare som ett slags peppar. På medeltiden användes äkta kardemumma mest; de flesta övriga hade ersatts av peppar. I Nordeuropa nämns den i text första gången på 1200-talet. Den förste som talade om kardemumma som en växt från indiska Malabarkusten var Magellans svåger Barbosa som var där 1514. 1563 undersöktes örten för första gången på plats av en europé. Kardemumma som mat och medicin Svenska beskrivningar av maträtter med kardemumma finns från 1200-talet och framåt. Helt otippat finns den inte med i räkenskaperna från det berömda gravölet 1328 för den heliga Birgittas far - varför inte, när allt annat i kryddväg fanns med. 1,5 pund paradiskorn, mer fruktlik, upptas dock. Ett par århundraden senare fanns båda kryddorna på lager i Gustav Vasas kryddkammare. I enkelt folks kosthåll har kardemumma använts framför allt i fruktsoppor och välling, och, när sådant förekommit, i pannkaka och vetebröd. Mald kardemumma ingår ofta i indiska curryblandningar. Det stimulerar matsmältningen och löser t. ex. kramp i tarmarna. Amerika I slutet av 1800-talet började kardemumma odlas i Guatemala, som idag är världens största exportör av kryddan, billigare än indisk. Allt som importeras till Norden kommer därifrån. Element och kvaliteter Astrologiskt styrd av Merkurius och därmed Tvillingarna (elementet luft, rörlig kvalitet) respektive Jungfrun (elementet jord, rörlig kvalitet). Enligt elementläran torr i första graden (svensk läkebok ca 1500). Kinesiskt element: Trä. Ayurveda klassificerar kardemumma som värmande; den ökar pitta och minskar vatta och kapha. |
||||||
|
|||||||
Litteratur:
Se t ex Botanica (2003), Corneliuson (2000), Fries (1904),
Gentz och Lindgren (1946), Green (1976), von Hofsten och Bergkvist
(1989), Juneby (1999), Jönsson (1910), Jönsson
och Simmons (1935), Keay (2006), Keyland (1989), Klemming läkebok 3 (1883-1886
), Klynne och Klynne (2003), Lindgren
(1918), Linell och Hylander (1955), Manniche (2006), Meyer (1952), Miller
(1969), Nationalencyklopedins ordbok (1995), Neuendorf
(1991), Neuendorf (2009), Plinius (1968), Strindberg (1974), Swahn (1996),
Svenska farmakopén VIII (1901), Svenska farmakopén IX (1908), Svenska farmakopén X (1925), Theofrastos bok 9 (1916). Nätpublikationer: Gernot Katzer's spice pages (2005 03 30). FAO: Major food and agricultural commodities and producers (2008 04 25). FAO: Key statistics of food and agriculture external trade (2008 04 25). |
|||||||
|
|||||||
© Shenet 1997 - 2013 |
|||||||
|