Shenet

Växter Råvaror Recept Referens Sök Forum Kontakt Hem

Kaprifol


Där ser man Korsika i siktigt väder och provencalska bergens blåa bård,
där doftar kaprifolium och fläder, där kan man vandra ostörd utan kläder,
långt ner i dalen ligger närmsta gård.
(Evert Taube: Fritiof i Arkadien, 1938)

Synonymer Äkta kaprifol, trädgårdskaprifol
Botaniska namn Lonicera caprifolium L.
Engelska namn Perfoliate honeysuckle, woodbine
Andra namn Romanska språk
Chèvre-feuilles (franska)
Nordiska språk
Aegte kaprifolie (danska), kaprifol (norska), tuoksuköynnöskuusama (finska)
Asiatiska språk
Mesk elil (arabiska)
Andra språk
Jelängerjelieber (tyska)

Besläktade Släktet Lonicera (try) omfattar ca 180 arter av buskar och klängväxter.
• Vildkaprifol (Lonicera periclymenum), eng. honeysuckle, wild honeysuckle: Europa. Rätt vanlig på svenska västkusten i steniga och snåriga skogar - Bohusläns landskapsblomma. Liknar den odlade, med vita till gulvita blommor med rosa till röda stråk, bedövande väldoftande på kvällen.
Röda bär med några få frön. Skiljs från äkta kaprifol på bladen: Vildkaprifolens unga blad är håriga på undersidan och det översta bladparet under blomman är inte sammanvuxet till en skål runt stammen utan har korta skaft som övriga blad.
Odlade för doft
• "Kortskaftad try" (Lonicera brachypoda), eng. Chinese honeysuckle: Gul blom.
• Dofttry (Lonicera fragantissima): Sydeuropa. Vit blom.
• "Jättetry" (Lonicera gigantea = Lonicera santi): Den vanliga på Rivieran. Vitgul blom.
• Vintergrön kaprifol (Lonicera sempervirens), eng. trumpet honeysuckle.
• "Senblommande try" (Lonicera serotinum): Rödaktig blom.
Ej besläktade • Rosenväppling (Hedysarum coronarium), eng. French honeysuckle: Foderväxt i södra Europa. Röda väldoftande blommor som drar till sig bin.
• Australisk banksia (Banksia australis), eng. honeysuckle: Australien. Blommorna lockar bin och fåglar.

Beskrivning • Buske: upp till 6 m lång. Den smala stammen är alltid högerslingrande, d.v.s. slingrar sig medsols kring andra växter.
• Blad: Ljusgröna till mörkgröna, omvänt äggrunda, d.v.s. smalare vid basen än i toppen, sitter parvis motsatta längs stjälken på korta skaft. Det översta bladparet, som bildas först när blommorna kommer, saknar skaft, istället är det sammanvuxet runt stammen så att det bildar en liten skål under blomman.
• Blomma (maj-juli): Starkt kvällsdoftande blommor sitter parvis tillsammans och är vita, gulvita eller ljusrosa med mörkare strimmor i gult eller rött på utsidan.
• Frukt: Frukten är ett orangerött bär med några få frön.
Odling och bruk Växtförhållanden
Lättodlad i sol och halvskugga, särskilt bra som spaljéväxt. Kräver inte mycket av jorden så länge den inte är för sandig. På senvintern eller redan i novemer om man så vill ska busken beskäras ända ner till 20 cm för att inte bli skranglig. Nya skott med blad kommer snabbt och blommar samma sommar. Plantan är känslig för bladlöss, bären lockar fåglar. Bra balkongväxt som inte behöver vintertäckas i kruka om den är minst 20 liter.
• Förökas från frö på hösten. Man kan också ta vedartade sticklingar på hösten när bladen fällts (oktober-november): en bit gren med en vilande knopp i toppen sätts i sandblandad jord; planteras ut nästa vår innan bladen kommer eller på hösten när de fällts.
Kaprifol som biväxt
Blommorna drar till sig bin.
Utbredning

• Europa: Odlad och förvildad, odlad i södra Frankrike för parfymändamål. I Sverige rätt vanlig som trädgårdsväxt och ibland förvildad.
Växtdroger och beredningar • Blomma
• Blad
Kaprifol absolut (absolut)

Historia Namnet
Lonicera: Linné gav namnet efter en tysk 1500-talsbotaniker Lonitzer.
Caprifolium = getblad, av latin caper = bock, get, och folium = blad, syftande på att växten klättrar som en get och/eller gärna äts av getter. Namnet har använts sedan 1500-talet och är en latinisering av tyska Geissblatt från 1200-talet. Härav namnet kaprifolium i svenskan sedan 1651, i formen kaprifol sedan 1861.
Ursprung
Asien och östra Medelhavsområdet, Centraleuropa.
Element och kvaliteter
Astrologiskt styrd av Mars och därmed Väduren (elementet eld, ledande kvalitet) respektive Skorpionen (elementet vatten, fast kvalitet) men också Kräftan (elementet vatten, ledande kvalitet) (Culpeper).
Enligt elementläran en varm växt (Culpeper).

Litteratur: Se t ex Botanica (2003), Corneliuson (2000), Culpeper (1976), Ellmer (1981), Juneby (1977), Juneby (1999), Lindeberg (1982), Lindeberg (1988), Ljungqvist (2007), Mossberg och Stenberg (1992), Nationalencyklopedins ordbok (1995), Naves (1947), Nylén och Olsson (1982).
Nätpublikationer: Den virtuella floran (2006 11 13).

© Shenet 1997 - 2013
Adress: http://www.shenet.se/vaxter/kaprifol.html
Datum: 2018 09 23 - Uppdaterad: 2010 02 3
Cookieinfo
Made with a Mac