![]() |
Blå kamomill |
|
|
||
Synonymer | Kamomill, äkta kamomill, inhemsk kamomill, tysk kamomill, kamomill german, tyskentopp, ungersk kamomilll, camomilla, kamill, komill, komilla bloma, komella bloma, komela bloma, kommella bloma, komello bloma, comelleblomae, commilla bloma, chamillblomster, comelleblome, kumminblomster, gårdskummin, söt kamomill, komenter, söturt, sötblomster, sötkullor, söttuppor, söttupper, lukttuppor, luktblomster, vitkullor, vitört, vita kryddor, vita pigor, vitkullor, hwiaetighae , kommenteblomster, gårdblomster, gårdsblomster, luktblomster, munkskallar, matram, moderört, tyskentopp | |
Botaniska namn | Matricaria recutita L. = Matricaria chamomilla auct. = Chamomilla recutita (L.) = Chamomilla officinalis = Chamamelum recutita = Chrysanthemum chamomilla | |
Engelska namn | Chamomile, camomile, German chamomile, blue chamomile, single chamomile, Hungarian chamomile, wild chamomile, sweet false chamomile, scented mayweed, pinheads | |
Andra namn | Romanska språk Chamaemelon (latin), camomilla (nylatin), camomille Allemande, chamomille vulgaire, camomille commune, matricaire, matricaire camomille (franska), xhamomilla, manzanilla, matricaria, camomilla comune (italienska), capomilla, manzanilla de Aragón, manzanilla común, camamilda (spanska) Nordiska språk Vellugtende kamille, kamilleblomst, vellugtende kamille, jomfruurt, pigeurt (danska), kamilleblomst, kamilleblom, kamomilleblom, kamomillablom (norska), kryddbaldursbrá (isländska), kamomillasaunio, kamomillisaunio (finska) Andra språk Khamaimelon, anthemon (grekiska), khamaimelon (nygrekiska), Kamille, Echte Kamille, Gemeine Kamille, Mutterkamille, Mutterkraut, Matronenkraut, Mägdeblume, Kamelblumen (tyska) |
|
|
||
Besläktade |
Släktet Matricaria
(kamomiller) omfattar just nu 5-7 arter beroende på
vem man frågar. Linné förde även
släktet Tripleurospermum (baldersbrår) till
Matricaria och många liknande blommor har också
valsat runt flera gånger i släktena Anthemis
och Chamaemelum. Enda övriga Matricarian i Sverige: |
|
Ej besläktade |
Marockansk kamomill (Ormenis
multicaulis) Romersk kamomill (Chamaemelum nobile = Anthemis nobile): "Äkta kamomill" i England. Till skillnad från blå flerårig, bra mycket mindre, med kraftigare lukt och utan ihåligt blomfäste. Baldersbrå (Matricaria perforatum): På vägkanter och annan kulturmark liksom kamomill, med lika blad (trådsmala dillika), blommor (vita strålblommor runt gul diskblomma) vid samma tid (juni-oktober), men lukt, hålighet och medicinsk verkan saknas. Färgkulla (Anthemis tinctoria), eng. yellow chamomile: Europa. Gula blommor. Åkerkulla (Anthemis arvensis), eng. corn chamomile: Europa. Prästkragslik utan doft. • Brödkummin (Carum carvi) - ett av många namn på kamomill är gårdskummin. |
|
|
||
Beskrivning | • Ört: Ettårig. 10-60 cm hög i Sverige. Hela växten
luktar, från lite unket sött till kryddigt
friskt. Upprätt eller nästan upprätt, glatt
stjälk, rikt förgrenad. • Blad: Längs grenarna trådsmala, dillika blad ("flera gånger parflikiga") utan skaft. • Blomma (juni-oktober): I grenspetsarna ensamma, ca 2 cm breda blommor som liknar prästkragar. De vita bladen (strålblommorna) står först rakt ut men böjer sig snart nedåt. Blomfästet i mitten (diskblomman) är platt hos unga växter och blir sedan upphöjd och bullig, och är till skillnad från hos liknande arter i Sverige ihålig - det främsta kännetecknet. • Frukt: Frukten är en rund, fårad nöt, inte längre än 1 mm. |
|
Odling och bruk |
Skörd |
|
Växtdroger och beredningar |
Blomma (Chamomillae nostratis flores, Chamomilla
nostras flores, Flores chamomillae, Flores chamomillae
nostratis, Flos chamomillae, Matricariae flos, Matricariae
flos): I lokala farmakopéer innan Sverige fick en nationell 1775. Svenska farmakopén upplaga 1-11 (1775-1946). Ört (Chamomillae nostratis herba): I lokala farmakopéer innan Sverige fick en nationell 1775. • Kamomillinfusion (vattenutdrag) • Kamomillolja (oljeutdrag) • Blå kamomillessens (eterisk olja) • Kamomillextrakt (extrakt) • Bisabolol (isolerat ämnet) • Chamazulen (isolerat ämnet) |
|
|
||
Historia |
Namnet |
|
|
||
Det låter inte mycket för
en av de mest använda läkeväxterna i Europa; förr odlades den mycket i Tyskland i och för detta. Att den ihåliga blomkorgen kunde liknas vid en livmoder var enligt signaturläran ett Guds tecken på att den var en moderört, en ört för livmodern. Den har använts för många kvinnobesvär som
mensvärk, livmodersjukdomar och förlossningssmärtor. Te på blommorna är svettdrivande och lugnande och har druckits som kvällste, feberte och förkylningste, vid andningsbesvär, blåskatarr, kolik och andra maglidanden, gurglats vid halsinfektioner, sköljts, baddats och badats utvärtes på bölder, sår och andra hudproblem. Varma lades blommorna i en påse på tandvärk och andra svullnader. I Sverige lade man örten i barnets vagga för
att hindra djävulen från att byta bort det. Dagens magiker tar kamomill till
hjälp för att nå den erforderliga friden
inför magiutövningen. |
||
|
||
skriver en tysk författare
i mitten av 1700-talet. Kamomill var en av de läkeväxter Medicinalstyrelsen uppmuntrade allmänheten att samla in till apoteken under andra världskriget. Ingvar Kjörck berättar: |
||
|
||
Element och kvaliteter |
||
|
||
Litteratur:
Se t ex Bondeson (1982), Botanica (2003), Corneliuson
(2000), Fries (1904), Färnlöf och Tunón (2001), Gentz och Lindgren (1946), Heino
(2001), Hewe (1984), von Hofsten och Bergkvist (1989),
Impecta (2004), Juneby (1977), Jönsson och Simmons
(1935), Lindeberg (1982), Lindeberg (1988), Lindgren
(1918), Linne´(1986), Linell och Hylander (1955), Ljungqvist (2007), Lundberg (1960), Meyer (1952), Mossberg och
Stenberg (1992), Nationalencyklopedins ordbok (1995),
Nielsen (1991), Nordström (1940), Nylén
och Olsson (1982), Pharmacopea suecica I (1775), Podlech
(1989), Reynolds (1996), Seymour (1980), Stary och Jirásek
(1975), Stodola och Volák (2000), Svanberg (1998), Svenska farmakopén
VIII (1901), Svenska farmakopén IX (1908), Svenska farmakopén X (1925), Theofrastos (1916). • Citat: Om somrarna samlade vi...: Bergmark (1983) som citerar Ingvar Kjörck i Göteborgs-Posten 1957 11 24. Nätpublikationer: Den virtuella floran (2006 11 25). |
||
|
||
© Shenet 1997 - 2013 |
||
|