Shenet

Växter Råvaror Recept Referens Sök Forum Kontakt Hem

Blå kamomill


Synonymer Kamomill, äkta kamomill, inhemsk kamomill, tysk kamomill, kamomill german, tyskentopp, ungersk kamomilll, camomilla, kamill, komill, komilla bloma, komella bloma, komela bloma, kommella bloma, komello bloma, comelleblomae, commilla bloma, chamillblomster, comelleblome, kumminblomster, gårdskummin, söt kamomill, komenter, söturt, sötblomster, sötkullor, söttuppor, söttupper, lukttuppor, luktblomster, vitkullor, vitört, vita kryddor, vita pigor, vitkullor, hwiaetighae , kommenteblomster, gårdblomster, gårdsblomster, luktblomster, munkskallar, matram, moderört, tyskentopp
Botaniska namn Matricaria recutita L. = Matricaria chamomilla auct. = Chamomilla recutita (L.) = Chamomilla officinalis = Chamamelum recutita = Chrysanthemum chamomilla
Engelska namn Chamomile, camomile, German chamomile, blue chamomile, single chamomile, Hungarian chamomile, wild chamomile, sweet false chamomile, scented mayweed, pinheads
Andra namn Romanska språk
Chamaemelon (latin), camomilla (nylatin), camomille Allemande, chamomille vulgaire, camomille commune, matricaire, matricaire camomille (franska), xhamomilla, manzanilla, matricaria, camomilla comune (italienska), capomilla, manzanilla de Aragón, manzanilla común, camamilda (spanska)
Nordiska språk
Vellugtende kamille, kamilleblomst, vellugtende kamille, jomfruurt, pigeurt (danska), kamilleblomst, kamilleblom, kamomilleblom, kamomillablom (norska), kryddbaldursbrá (isländska), kamomillasaunio, kamomillisaunio (finska)
Andra språk
Khamaimelon, anthemon (grekiska), khamaimelon (nygrekiska), Kamille, Echte Kamille, Gemeine Kamille, Mutterkamille, Mutterkraut, Matronenkraut, Mägdeblume, Kamelblumen (tyska)

Besläktade

Släktet Matricaria (kamomiller) omfattar just nu 5-7 arter beroende på vem man frågar. Linné förde även släktet Tripleurospermum (baldersbrår) till Matricaria och många liknande blommor har också valsat runt flera gånger i släktena Anthemis och Chamaemelum. Enda övriga Matricarian i Sverige:
• Gatkamomill (Matricaria matricarioides = Matricaria discoidea = Matricaria suaveolens = Chamomilla suaveolens), eng. pineapple weed: Ostasien. Vid vägkanter, på åkrar och skräpmark i nästan hela Sverige, vanligare än kamomill. Mindre och med liknande dillika blad men flera. Också doften (äpple-ananas) liknar kamomill och eterisk olja utvinns men blommorna (juli-september) kan inte förväxlas: Gatkamomill har inga vita strålblommor utan bara en grön, kupig och icke ihålig diskblomma.

Ej besläktade Marockansk kamomill (Ormenis multicaulis)
Romersk kamomill (Chamaemelum nobile = Anthemis nobile): "Äkta kamomill" i England. Till skillnad från blå flerårig, bra mycket mindre, med kraftigare lukt och utan ihåligt blomfäste.
• Baldersbrå (Matricaria perforatum): På vägkanter och annan kulturmark liksom kamomill, med lika blad (trådsmala dillika), blommor (vita strålblommor runt gul diskblomma) vid samma tid (juni-oktober), men lukt, hålighet och medicinsk verkan saknas.
• Färgkulla (Anthemis tinctoria), eng. yellow chamomile: Europa. Gula blommor.
• Åkerkulla (Anthemis arvensis), eng. corn chamomile: Europa. Prästkragslik utan doft.
Brödkummin (Carum carvi) - ett av många namn på kamomill är gårdskummin.

Beskrivning • Ört: Ettårig. 10-60 cm hög i Sverige. Hela växten luktar, från lite unket sött till kryddigt friskt. Upprätt eller nästan upprätt, glatt stjälk, rikt förgrenad.
• Blad: Längs grenarna trådsmala, dillika blad ("flera gånger parflikiga") utan skaft.
• Blomma (juni-oktober): I grenspetsarna ensamma, ca 2 cm breda blommor som liknar prästkragar. De vita bladen (strålblommorna) står först rakt ut men böjer sig snart nedåt. Blomfästet i mitten (diskblomman) är platt hos unga växter och blir sedan upphöjd och bullig, och är till skillnad från hos liknande arter i Sverige ihålig - det främsta kännetecknet.
• Frukt: Frukten är en rund, fårad nöt, inte längre än 1 mm.

Odling och bruk

Skörd
• Blomma (juni-oktober): Blommor kan plockas allt eftersom. För starkast doft ska de skördas fullt utslagna vid torrt och soligt väder och vidröras så lite som möjligt. De torkas luftigt och mörkt; vikten minskar till en femtedel.
Växtförhållanden
Typisk på öppen solig kulturmark - gårdar, åkrar, vägkanter, skräpmark - men konstgödsling har minskat de vilda bestånden rätt kraftigt sedan 1950-talet. Lättodlad på torr och sandig, icke konstgödslad mark och i vilken trädgårdsjord som helst. Självsår sig lätt och kan bli ett besvärligt ogräs. Frosthärdig.
• Förökas från frö på våren; lättast om de pyttesmå fröna blandas med sand. Lättast gror de om de sås i fuktigt väder och vattnas ordentligt i början.
Utbredning
Vild på åkrar, i sädesfält och längs vägar i alla världsdelar.
• Nordafrika: Odlas i bl. a. Egypten.
• Europa: Odlas i Grekland och många östeuropeiska länder, särskilt Ungern, och växer vild i större delen av Europa. 
• Sverige: "Växer allmänt på odlade ställen, på ruderatplatser, i rågåkrar, särskilt ymnig i Jämtland", skriver Linné i svenska floran 1755. Fortfarande ett allmänt ogräs upp till södra Norrland, särskilt i östra Sverige.
• Nordamerika: Vild i USA, Kanada.

Växtdroger och beredningar • Blomma (Chamomillae nostratis flores, Chamomilla nostras flores, Flores chamomillae, Flores chamomillae nostratis, Flos chamomillae, Matricariae flos, Matricariae flos): I lokala farmakopéer innan Sverige fick en nationell 1775. Svenska farmakopén upplaga 1-11 (1775-1946)
• Ört (Chamomillae nostratis herba): I lokala farmakopéer innan Sverige fick en nationell 1775.
Kamomillinfusion (vattenutdrag)
Kamomillolja (oljeutdrag)
Blå kamomillessens (eterisk olja)
Kamomillextrakt (extrakt)
Bisabolol (isolerat ämnet)
Chamazulen (isolerat ämnet)

Historia

Namnet
Matricaria är efter medeltidslatin matricis = livmoder, alltså moderört.
Chamamelum = kamomill och det äldre Chamomila = kamomill är från latin chamomilla = kamomill, i sin tur hämtat från grekiska khamaimêlon = jordäpple (syftande på örtens doft), kamomill. Härav svenska kamomill; den fornsvenska formen före 1500-talet var komilla.
Det är blå kamomill som är "äkta" i Sverige och Tyskland medan romersk räknas som den äkta i England.
Recutita är senlatin = avskuren, flådd, trubbig, efter latin cutis = hud, skal.
Officinalis = officinell, efter latin officina = verkstad, tillverkningsställe, apotek, alltså ett officinellt apoteksläkemedel.
Ursprung
Europa, Asien, Nordafrika.
Grekland och Rom
Mycket gammal i odling, använd redan av hippokratiska läkare (400-talet f. Kr.) och forsatt under romersk tid .

Äkta och oäkta kamomill
I Tyskland och Sverige är det denna kamomill som är den "äkta" (Linné kallade den inhemsk kamomill) i motsats till många besläktade och obesläktade "oäkta" örter som liknar kamomill. I Storbritannien är den romerska lika självklart den äkta. För en fornengelsk galder om kamomill, se alltså romersk kamomill.
Nordeuropa
Linné tar upp den som medicinalväxt i Materia Medica 1749. i Svenska floran 1755 beskriver han användningen:

 
Infusion på örten brukas i Finland mot lungsot. Användes av många här i landet i fotbad.
 

Det låter inte mycket för en av de mest använda läkeväxterna i Europa; förr odlades den mycket i Tyskland i och för detta. Att den ihåliga blomkorgen kunde liknas vid en livmoder var enligt signaturläran ett Guds tecken på att den var en moderört, en ört för livmodern. Den har använts för många kvinnobesvär som mensvärk, livmodersjukdomar och förlossningssmärtor. Te på blommorna är svettdrivande och lugnande och har druckits som kvällste, feberte och förkylningste, vid andningsbesvär, blåskatarr, kolik och andra maglidanden, gurglats vid halsinfektioner, sköljts, baddats och badats utvärtes på bölder, sår och andra hudproblem. Varma lades blommorna i en påse på tandvärk och andra svullnader. I Sverige lade man örten i barnets vagga för att hindra djävulen från att byta bort det. Dagens magiker tar kamomill till hjälp för att nå den erforderliga friden inför magiutövningen.
Insamlandets mödor
Som så många andra växter skulle kamomill samlas in vid midsommar - då den blommar i Tyskland och med lite tur också i Sverige - och det fick inte gå till hur som helst.

Det finns väl ingen äldre husmor som inte låter insamla den på Sankt Johannes dag, och de tror att det måste ske klockan 12 middagen för att den ska behålla sin kraft året om,
  skriver en tysk författare i mitten av 1700-talet.
Kamomill var en av de läkeväxter Medicinalstyrelsen uppmuntrade allmänheten att samla in till apoteken under andra världskriget. Ingvar Kjörck berättar: 
 
Om somrarna samlade vi kamomill, för ingen del med tanke på höstens förkylningar utan därför att apotekaren betalade i klingande valuta för den. Man drog över gärdena med sax och femkilospåse och luktade på vartenda bestånd för att skilja undan baldersbrån, som var precis likadan men kunde till intet gagnas och bara gjorde apotekaren bös. Vi tömde påsarnas innehåll på stora papper på vindsgolvet, synade skörden regelbundet och fann med nästan skräckfylld förundran att en hel dags arbete torkade ihop till praktiskt taget ingenting. Stötte man till papperet flög det torra fnösket högt i vädret. Blomkorgarna blev på något egendomligt sätt nästan viktlösa och vägde inte för mer än 60 öre när avyttrandets stund var inne.( ...)  Man slog ut med handen och sade generöst att ge mig "saltpastiller" (salmiak) för hela slanten.
 

Element och kvaliteter
Astrologiskt styrd av månen och därmed Kräftan (elementet vatten, ledande kvalitet).
Enligt elementläran en sval växt, neutral vad gäller fukt.
Kinesiskt element: Trä.


Litteratur: Se t ex Bondeson (1982), Botanica (2003), Corneliuson (2000), Fries (1904), Färnlöf och Tunón (2001), Gentz och Lindgren (1946), Heino (2001), Hewe (1984), von Hofsten och Bergkvist (1989), Impecta (2004), Juneby (1977), Jönsson och Simmons (1935), Lindeberg (1982), Lindeberg (1988), Lindgren (1918), Linne´(1986), Linell och Hylander (1955), Ljungqvist (2007), Lundberg (1960), Meyer (1952), Mossberg och Stenberg (1992), Nationalencyklopedins ordbok (1995), Nielsen (1991), Nordström (1940), Nylén och Olsson (1982), Pharmacopea suecica I (1775), Podlech (1989), Reynolds (1996), Seymour (1980), Stary och Jirásek (1975), Stodola och Volák (2000), Svanberg (1998), Svenska farmakopén VIII (1901), Svenska farmakopén IX (1908), Svenska farmakopén X (1925), Theofrastos (1916).
• Citat: Om somrarna samlade vi...: Bergmark (1983) som citerar Ingvar Kjörck i Göteborgs-Posten 1957 11 24.
Nätpublikationer: Den virtuella floran (2006 11 25).

© Shenet 1997 - 2013
Adress: http://www.shenet.se/vaxter/kamomillbla.html
Datum: 2018 07 23 - Uppdaterad: 2010 09 8
Cookieinfo
Made with a Mac