Shenet

Växter Råvaror Recept Referens Sök Forum Kontakt Hem

Kamferträd


Synonymer Kamferträd, Japankamferträd, Formosakamferträd, laurinékamferträd
Botaniska namn Cinnamomum camphora Nees. et Eberm. = Cinnamomum camphora ssp. formos ssp. japon = Cinnamomum camphora var. formosana = Cinnamomum camphora tzumu Helms = Cinnamomum camphora var. glavescens Hayata = Laurus camphora = Camphora officinarum
Engelska namn Camphor tree, true camphor, Japanese camphor tree, Chinese camphor tree, Formosa camphor tree, Taiwan camphor tree, hon-sho
Andra namn Romanska språk
Camphora (medeltidslatin), camphrier, camphre du Japon, laurier de Japon (franska)
Nordiska språk
Kamfertrae (danska), kamfertre (norska)
Asiatiska språk
Kâfûr, kâfôr (arabiska), karpurah, pakva karpura (sanskrit)
Andra språk
Kampherbaum (tyska)

Artvarianter • Kamfervarieteter: Underarter från Kina och Taiwan ger kamfer och kamferolja av olika kemotyper.
• Hoträd, linalolkamferträd, jap. shiu: Underarter från Kina, Formosa och Taiwan (Cinnamon camphora L. var. linaloolifera = Cinnamon camphora L. var. linalooliferum, och Cinnamon camphora Sieb var. glavescens) ger hobladsolja.
Besläktade Släktet Cinnamomum omfattar ca 250 arter av träd från Asien-Australien.
Kassiakanel (Cinnamomum av flera arter)
Kanel (Cinnamomum zeylanicum) - se där för flera kanelträd.
Ej besläktade Borneokamfer, Sumatrakamfer, Baraskamfer, ostindisk kamfer, Borneol = (Dryobalanops aromatica = Dryobalanos aromatica = Dryobalanops camphora).
• Birmakamfer, Blumeakamfer, N'gaikamfer (Blumea balsamifera), mandarin n'gai: Kina, där det ger kamfer som används medicinskt. Denna blev känd i Europa på 1200-talet, alltså före Japankamfern men efter Borneokamfern.

Beskrivning • Träd: 20-50 m högt. Rundad krona, påminnande om ek. Kort och bastant stam med grå flagande bark. Veden är rödtonad. Alla delar av trädet innehåller och luktar kamfer.
• Blad: De glänsande, läderartade bladen, gröna året om, först med lila ton, senare blekt gröna och till slut mörkgröna till brungröna, sitter växelvis längs grenarna och är lansettformade med tydliga nerver.
• Blomma: I grenspetsarna sitter knippen av skaftade, vitgula blommor med fem kronblad.
• Frukt: I blommornas mitt bildas röda, köttiga, lite spetsiga bär innehållande ett frö.
Odling och bruk Skörd
• Kamfer: Trädet fälls och stam och rötter flisas. Stam och rötter destilleras - se vidare under kamfer. Mest kamfer fås ur 100-200 år gamla träd.
Växtförhållanden
Tropiskt, subtropiskt eller varmtempererat klimat med direkt sol eller halvskugga och mycket vatten på sommaren. Jorden måste vara genomsläpplig. Självsår lätt och kan bli ett ogräs. Växer snabbt och kan bli mycket gammalt - man känner till 1.000 år gamla exemplar.
• Förökas från frö på hösten.
Utbredning
• Asien: Bildar stora skogar i kustlandskapen (södra Kina, Japan, Taiwan). Odlas också i övriga delar (Indien, Sri Lanka, Java, Malaysia, Filippinerna), dels för kamfern, dels som skuggträd längs gator, i parker och trädgårdar.
• Amerika: Odlat i Florida.
• Europa: Prydnadsträd i sydeuropeiska parker, i trädgårdar och på kyrkogårdar i alla världsdelar.
• Australien: Vilt och förvildat; i östra Australien betraktat som ett ogräs och en skadeväxt.
Växtdroger och beredningar • Blad (Camphorae folia)
• Ved (Camphorae lignum)
Kamferolja (oljeutdrag)
Kamfersprit (alkoholutdrag)

Kamferessens (eterisk olja)
Hobladsessens (eterisk olja)
Kamferpulver (isolerat ämne)

Historia Namnet
Cinnamomum = kanelbark, efter grekiska kinnamomum och latin cinnamomum, båda med betydelsen bark från kanelträd. Ordet tros komma från feniciskan som hämtat det från bl. a. hebreiska qinnamôn = kanel, som i sin tur antagligen kommer från malaysiska kayu = trä, ved, och manis = söt.
• Det äldre camphor kommer från sanskrit karpurah, arabiska kafur, spanska alcanfor, canfor, alla med betydelsen kamfer. Ordet fanns inte i klassisk latin eller grekiska utan bildades i medeltidslatin. Härav svenska kamfer.
Ursprung
Ceylon, södra Japan, sydöstra Kina och särskilt Taiwan (Formosa).
Japan
I Japan har kamferved använts i en del esoteriska buddhistiska ritualer där barn fungerar som medier. Ritualen enligt nedan genomfördes första gången 801 inför kejsaren och levde kvar i avlägsna byar till 1970-talet:
Man letar reda på fyra pojkar och flickor i 8-årsåldern, utan skavanker, friska, pigga och vakna. I en vecka får de äta endast enkel mat. Samma dag som ritualen ska genomföras badas barnen, gnids in med salvor, kläs i rena kläder och en bit kamferved läggs i munnen på dem. Sedan ställls de upp på ett altare av sandelträ, blommor strös över dem och rökelse bränns. Därefter börjar man recitera ett speciellt mantra tills barnen börjar skaka och kan tillfrågas om framtiden.
Egypten
Fynd på senare år tyder på att det fornegyptiska ti-šps som av egyptologer alltid tolkats som kanel i själva verket kan vara kamfer. I ett recept ingår ti-šps i suppositorier som ska "kyla anus" och det låter ju verkligen mera som kamfer än kanel.
Europa
Till Europa började "den vanliga" kamfern" importeras först i slutet av 1500-talet; det är alltså den sista av de tre kamfersorterna som når Europa, efter Birmakamfern och Borneokamfern. Inom västerländsk magi blev den genast förknippad med månen - den är ju vit. Trädet började odlas i växthus på 1700-talet och i början av 1800-talet planteras i Italien och södra Frankrike. De flesta djur skyr trädet och därför har man gärna planterat det för att bli av med t. ex. sorkar.
Asien
Runt förra sekelskiftet hade Taiwans skogar exploaterats så hårt och Japans monopol på handeln blivit så total att odling togs upp på Ceylon, Madagaskar och södra USA. I Kina användes trädet länge bara till snickerier men i slutet av 1900-talet började man framställa eteriska oljor ur många varieteter av trädet. Dessa oljor var under 1990-talet mycket prisvärda, men efter millennieskiftet började priserna stiga som en följd av att man av klimatskäl måste hejda avverkningen.
Element och kvaliteter
Astrologiskt styrt av Saturnus och därmed Stenbocken (elementet jord, ledande kvalitet) respektive Vattumannen (elementet luft, fast kvalitet).
Ayurveda klassificerar trädets kamfer som värmande och fuktgivande; den ökar pitta och minskar vata och kapha.

Litteratur: Se t ex Botanica (2003), Corneliuson (2000), Gentz och Lindgren (1946), Juneby (1999), Jönsson (1910), Jönsson och Simmons (1935), Lindeberg (1982), Lindeberg (1988), Lindgren (1918), Linell och Hylander (1955), Lucas (1978), Manniche (2006), Meyer (1952), Miller (1969), Pharmacopea suecica I (1775). Kamfermedier i Japan: Blacker (1975).
Nätpublikationer: Cropwatch: Rosewood sustainability (2006 07 14). European Commission: CosIng: Cosmetic ingredients and substances (2008 10 23). Tony Burfield (2003): Substituting for rosewood oil... (2009 07 05).

© Shenet 1997 - 2013
Adress: http://www.shenet.se/vaxter/kamfertrad.html
Datum: 2018 05 28 - Uppdaterad: 2009 07 8
Cookieinfo
Made with a Mac