Shenet

Växter Råvaror Recept Referens Sök Forum Kontakt Hem

Isopört


Synonymer Isop, esop, ysop, esop, jsop
Botaniska namn Hyssopus officinalis L.
Engelska namn Hyssop, common hyssop, azob
Andra namn Romanska språk
Ysopus (medeltidslatin), hyssope, hysope, herbe sacrée (franska), isopo, issopo, ossopo (italienska), hisopo (spanska)
Nordiska språk
Isop (danska), isop (norska), ísópur (isländska), iisoppi (finska)
Asiatiska språk
Niu xi cao (mandarin = kinesiska), ngau sat chou (kantonkinesiska), hissopu (japanska), jufa (sanskrit), cördük otu (turkiska), zoufa (farsi = persiska), esov, ezob (hebreiska)
Andra språk
Issopos (nygrekiska), Eisop, Ysop, Kloster-Ysop, Kirschenseppl (tyska), hyssop, ipse (holländska), isop, kalam (bulgariska), issop (ryska), hisopo (esperanto)

Artvarianter • "Nedliggande isop" (Hyssopus officinalis var. decumbens): Mindre giftig.
Besläktade Släktet Hyssopus omfattar fem arter från Medelhavsområdet, varav den vanliga isopen är den enda som förekommer i Sverige.
Ej besläktade • Anisisop, anisört, indianmynta (Agastache foeniculum): Ger eterisk olja.
• Jätteisop (Agastache pallidiflora), eng. giant hyssop: Ger eterisk olja.
• Jordgalla (Gratiola officinalis), eng. hedge hyssop.
• (Origanum syriacum): Troligen Bibelns "isop".

Beskrivning • Ört - halvbuske: Flerårig. 20-40 cm hög i Sverige. Många fyrkantiga håriga stjälkar, vedartade vid basen och förgrenade upptill. Hela växten luktar starkt.
• Blad: Bladen är mörkgröna och fjuniga med kraftig mittnerv. De sitter utan bladstjälk längs stjälk och grenar växelvis motsatt varandra, ofta sex och sex så att de bildar en stjärna, och är så smalt lansettformade och sitter så tätt att örten kan likna en mjuk barrväxt. På bladen växer en svamp som bildar antibiotika.
• Blomma (juni-september): Blommorna är mörkblå till blålila, någon gång rosaröda eller vita, och kommer på mycket korta skaft i de övre bladvecken längs stam och grenar; många tillsammans så att det bildas långa blomax.
• Frukt: Frukten är en nöt med ett litet frö.
Odling och bruk

Skörd
• Blad: Bäst är att plocka skottspetsar hela sommaren, det håller bladen späda.
• Hel ört: Örtstånd och hela kvistar skördas vid torrt väder innan blommorna börjat komma (juli-augusti) eller när de är fullt utslagna.
• Blomma (juni-september): Fullt utslagna blommor plockas eller hel blommande ört skördas vid torrt väder. "Törkas i skugganom". Mycket av blomdoften försvinner vid torkning men den lite beska smaken blir kvar. Torkning minskar vikten till ungefär en fjärdedel.
Växtförhållanden
I södra Europa växer isopen vild på torra ängar och vägkanter och är grön året om. I Sverige kan man hitta den förvildad på torr och solig mark - grustag, vägrenar, skräpmark. Den klarar sig på de flesta jordar. Mager och sandblandad kalkjord och direkt sol ger mest doft, på andra jordar blir plantan lägre och doften svagare. Höst och vinter behöver den ordentligt med vatten men ska inte stå i blöta. Plantan vissnar ner på senhösten men tål frost och nästa vår kommer den igen. Först i zon IVbehöver man tänka på att täcka den på vintern. Passar bra på balkong och som kantväxt - den är vanlig som låg häck i kryddgårdar, härdigare än lavendel. 5-6 plantor per meter brukar vara lagom. Den kan formklippas andra året och bör tuktas hårt vart fjärde-femte år för att inte glesna och tappa doft.
• Förökas lätt från frö som gror lätt. Vill man vara säker på vad det blir för färg på blommorna är det bättre att dela äldre plantor eller ta ta sticklingar före eller efter blomningen; de rotar sig lätt och snabbt.
Isop som biväxt
Gillas av bin och fjärilar. Blommorna ger stora mängder nektar och också en del pollen.
Odling inomhus
Trivs utmärkt på fönsterbrädan.
Utbredning
• Europa: Vild i södra Europa och Ryssland. Odlad som medicinal- och parfymväxt i bl. a. Frankrike, Nederländerna, Ungern. I Sverige härdig till Uppland-Västmanland, odlad som trädgårdsväxt och förvildad, särskilt på Öland och Gotland ("Nordens rosmarin").

Växtdroger och beredningar • Isop, blommande ört (Hyssopi herba, Herba hyssopi): Har varit officinell i Sverige åtminstone under 1900-talet (VIII-X, 1901-1925). Var en av de droger Medicinalstyrelsen uppmuntrade allmänheten att samla in till apoteken under andra världskriget.
Isopessens (eterisk olja)

Historia Namnet
Hyssopus efter grekiska hyssopos och latin hyssopus, hyssopum - men antikens växt med dessa namn var antagligen inte våra dagars isop. Ordet kommer från hebreiska ezob och arabiska assaf, båda med betydelsen helig planta, men inte heller de semitiska namnen tros motsvara dagens isop. Härav det svenska namnet; den fornsvenska formen före 1500-talet var ysop.
Officinalis = officinell, efter latin officina = verkstad, tillverkningsställe, apotek: alltså ett officinellt apoteksläkemedel.
Ursprung
Medelhavsområdet - bergstrakter i Sydeuropa upp till Mellaneuropa, Östeuropa, mindre Asien (Turkiet).
Biblisk isop?
Isop nämns flera gånger i Gamla Testamentet. När Mose folk ska fly från Egypten runt 1500 f. Kr. är det med en isopkvist de ska bestryka dörrposterna med lammets blod som ett hemligt tecken. På annat ställe växer isop fram ur väggen. I Nya Testamentet sträcks vin till Jesus på korset med hjälp av en isopstängel. Isopen är dock inte ursprunglig i Egypten och Palestina så för Bibelns isop har man gissat på någon art av mejram eller oregano.
Grekland och Rom?
Med början de hippokratiska läkarna på 400-talet f. Kr. rekommenderas hyssopos och hyssopus av alla grekiska och romerska läkare, men ingen brydde sig om att beskriva den eftersom den var så välbekant. Vi vet alltså inte vilken växt som menades med. Att det skulle vara våra dagars isop tror ingen. I den mån läkeböcker uppprepade vad som skrivits av antikens skribenter (det vanligas) beskriver de alltså fel växt.
Europa
Våra dagars isop och klosterträdgårdarnas från 900-talet och framåt är dock samma växt. Det betyder inte att läkeböcker efter det beskriver isop; ofta upprepade man och citerade helt enkelt antikens författare. En av de få som beskrev erfarenhet var nunnan Hildegard av Bingen i Tyskland på 1100-talet. Hon var också den första i det medeltida Europa som beskrev isopen men böckerna publicerades först 1533.
Norden
De äldsta arkeologiska fynden av isop i Sverige är från ett kloster i medeltidens Lund (10-1300-tal). Under 1600-talets första hälft odlades den av den danska allmogen. Den första rapporten om förvildad isop är från 1765 då den hittats på domkyrkogården i Linköping.
Isopens nyttor
Isop finns redan på 1400-talet i svenska klosters läkeböcker men uppgifterna där är alltså baserade på en helt annan antik växt. Örten är ny i Norden och de folkliga föreställningarna om den också, knappt ens från katolsk tid. Som andra starkt luktande växter ansågs den kunna skydda mot åsknedslag och andra olyckor om man hängde upp kvistar i stuga och fähus. Den ingick ofta i kyrkkvastarna med starkdoftande örter som man tog med för att sprida god doft och kanske också för att hålla sig vaken under högmässan. Den hörde också till de örter som brändes mot pest i kyrkorna.
Som krydda har isop inte använts mycket, mest i feta rätter; den anses befrämja matsmältningen. Te på örten löser slem, lindrar hosta och är bakteriedödande och har baddats på skabb och sår.
Kristen tradition
I Aten ansågs isop vara kraftfullt renande och användes till att tvätta husen med efter begravningar. Så fortsatte man att tänka och tro om senare tiders isop, som tidigt blev en symbol för luttring och rening. Örtens anspråkslöshet, att den klarar sig på magra jordar och associationer till rening gjorde örten till en kristen symbol för botgöring och ödmjukhet.
Dyalogus creaturarum moralizatus 1483,
den första tryckta boken i Sverige, framställer i det sedelärande samtalet "Om isopen och Merkurius" inte precis isopen som den som kräver botgöring av andra:
 
Isop är enligt Brito en ört som har förmåga att rena lungorna. En annan författare säger att isop med honungsättika löser segt slem. Det finns en vers härom: Isop är örten som renar och rensar bröstet från slemmet. Merkurius, som enligt hednisk tro är en gud, var en girig och sniken man, en trollkarl, lurifax och ordvrängare. Han hade också många andra laster medan han var frisk men drabbades genom Guds dom av lungsot och katarr, varför han inte kunde utföra sina vanliga illdåd. Då gick han till isopen och sade:
- Du har fått kraft av Gud att bota sjuka, ty i örter, ord och stenar finns krafter. Visa nu din kraft på mig och befria mig från slemmet i mina lungor, så lovar jag Gud och dig att jag skall ge dig del i mitt rov och tjuvgods.
Isopen svarade:
- Det är uppenbart att du i friskt tillstånd begått oändligt mycket ont. Om du blir frisk, kommer du säkert att göra ännu värre saker. Men den Guds kraft som du själv säger finns i mig kan inte tänka sig att försvara brott. Lämna mig alltså, ty av mig får du ingen bot.
Och isopen drev bort Merkurius med skammen och sade:
- Om de onda ej har smärre krämpor blir de etter värre.
Historia Element och kvaliteter
Astrologiskt styrd av Jupiter och därmed Skytten (elementet eld, rörlig kvalitet) respektive Fiskarna (elementet vatten, rörlig kvalitet), men också Kräftan (elementet vatten, ledande kvalitet) (Culpeper).
Enligt elementläran en varm och torr ört (Hildegard av Bingen, Arvid Månsson).
Kinesiskt element: Metall.

Litteratur: Se t ex Bergmark (1983), Bondeson (1982), Botanica (2003), Corneliuson (2000), Culpeper (1976), Fries (1904), Gentz och Lindgren (1946), Green (1976), Haeger (1975), Hansson och Hansson (2002), Henrikson (1992), Impecta (2004), Juneby (1999), Jönsson (1910), Kirkevold och Gjessing (2004), Klemming läkebok 6, 7 (1883-1886), Lindeberg (1982), Lindeberg (1988), Lindgren (1918), Ljungqvist (2007), Lundberg (1960), Meyer (1952), Mossberg och Stenberg (1992), Månsson (1987), Nationalencyklopedins ordbok (1995), Nielsen (1991), Podlech (1989), Schweigger och Kammerer (1998), Seymour (1980), Stodola och Volák (2000), Svanberg (1998), Svenska farmakopèn VIII (1901), Svenska farmakopèn IX (1908), Svenska farmakopèn X (1925), Valnet (1992). Biblisk isop: Gamla Testamentet: 2 Mosebok 12:23.
• Citat: Isop är enlig Brito...: Dyalogus creaturarum moralizatus 1483 (1983).
Nätpublikationer: Gernot Katzer's spice pages (2005 03 30). Svensk kulturväxtdatabas (SKUD) (2005 04 27). Den virtuella floran (2006 11 25).

© Shenet 1997 - 2013
Adress: http://www.shenet.se/vaxter/isop.html
Datum: 2018 07 21 - Uppdaterad: 2010 09 4
Cookieinfo
Made with a Mac