Shenet - Hasselbuske

Hasselbuske

Synonymer

Hasselbuske, vanlig hassel, abellinisk nöt, nöterträd, hasl, hesle, häsle, hasla trä, haszle

Botaniska namn

Corylus avellana L.

Engelska namn

Hazel, hazelnut tree

Andra namn

Romanska språk
Corulus (latin), noisetier, coudrier (franska)
Nordiska språk
Hassel (danska), hassel (norska), sarapuu, tavallinen pähkinäpensas, pähkinä-pun (finska)
Andra språk
Hasel, Haselnuss, Haselstrauch (tyska)

Artvarianter

Hasseln kan anta många former som:
• Guldhassel (Corylus avellana f. aurea)
• Ormhassel (Corylus avellana f. contorta): Slingrande grenar; kala säljs i blomsterhandeln.
• Flikbladig hassel (Corylus avellana f. heterophylla eller f. laciniata)
• Hänghassel (Corylus avellana f. pendula)

Besläktade

Släktet Corylus omfattar ca 10 arter från norra halvklotet. Många hybrider finns mellan odlade sorter och mellan odlade och vilda.
• Bysantisk hassel, turkisk hassel, turkisk trädhassel, turkisk nöt (Corylus colurna): Upp till 16 m högt träd. Vild och odlad för veden och till prydnad i sydöstra Europa och Asien.
• Filberthassel (Corylus maxima): Södra Europa; har odlats i Sverige. Lik hassel men blir oftare ett träd. Klibbhåriga kvistar. Nöten är långsmalare och längre (upp till 3 cm), helt innesluten i svepet som i ett rör. Ibland räknad som en underart eller varietet av vanlig hassel. Blodhassel (Corylus maxima f. purpurea) är en form med röda blad.

Ej besläktade

• Trollhassel (Hamamelis virginiana)
• Hasselört (Asarum europaeum): Skåne.

Beskrivning

Hassel: hanblommor

• Buske - träd: 3-6 m, obeskuren och i skog upp till 12 m. "Göder ängarna, är buskformig och hög utom på Öland, där den är mycket småvuxen", skriver Linné i svenska floran 1755. Stam och grenar har slät och glansig bark, brungrå till rödbrun med vita porer. Grenarna växer sig raka. Yngre grenar är täthåriga.
• Blad: Hjärtformade och tandade på håriga skaft, som unga mjukt håriga på båda sidorna, sedan bara på undersidan. På hösten blir de ljusgula.
• Blomma (februari-april): Blommar från 10-årsåldern på bar kvist - den "först blommande av svenska växter följd av tussilago" (Linné). Sambyggare, d.v.s. blommor av båda könen finns på samma träd:
- Hanblommor (t.v.): Mycket små, samlade i 5-7 cm långsmala hängen från grenarna. Börjar bildas redan på sensommaren och släpper ut stora mängder gult pollen tidigt nästa vår.
- Honblommor (nedan t.v.): Kommer längs grenar och grenspetasr som små bruna knoppar - små röda märken som sticker ut från bruna skyddande fjäll.
• Frukt: Ur honblommorna utvecklas frukterna som sitter 1-4 tillsammans och omges av ett fransigt grönt och sedan brunt svepe, nedtill köttigt, upptill bladlikt. Frukterna inuti svepet (hasselnötterna) är upp till 2 cm långa med hårt brunt skal och sprids av ekorrar, möss och fåglar. Odlade sorter är ofta större och har tunnare skal; vilda svenska nötter är t. ex. alltid mindre än odlade importerade.

Odling och bruk

Hassel: honblommor

Skörd
• Frukt (september-november): Nötter kan skördas och ätas omogna och gröna eller mogna när svepet övergår från grönt till brunt. 5-6 år efter nyplantering kan en buske ge fyra kilo nötter. Maximal skörd uppnås efter femton år.
Växtförhållanden
Vild i Sverige på näringsrik mark - i hagmarker och skogsbryn, som undervegetation i ljus lövskog eller näringsrik barrskog. Förökar sig genom rotskott och nötter som sprids av fåglar. "Växer på ängar och vid gärdesgårdar" (Linné Svenska floran 1755) och "är även rätt artig till häckar, emedan gräsväxten ej tager av henne skada" (Flora Oeconomica 1749). Lättodlad så länge den har utrymme så att sol kan komma till. Jorden ska vara fuktig, näringsrik, kalkhaltig och framför allt väldränerad. Svala fuktiga somrar och vintrar med minst 1.000 timmar under 7°är bra för nötproduktionen. Hasseln är halvsteril, d.v.s. man måste odla minst två olika sorter för att den ska bära frukt. Till härdiga sorter som odlats i Sverige hör Hallersk jätte, Bollwiller, Lambert / Filbert och Cosford. Den vanligaste sjukdomen är en svamp som brunfärgar svepet och leder till tomma nötter eller nötter med bara en liten skrumpen kärna.
• Förökas från frö (färska hasselnötter).
Hassel som biväxt
Blommorna ger ingen nektar men rätt mycket pollen som samlas av bin. Bladen ger ibland stora mängder honungsdagg.
Utbredning
• Europa: Vild och odlad i större delen av Europa.
• Norden: I Sverige allmän upp till Gästrikland-Värmland, på skyddade ställen ända upp till Ångermanland. På Öland och Gotland där hasseln odlades förr finns fortfarande nästan rena hasselskogar. I Norge finns den på Östlandet och längs kusten, i Danmark är den vanlig i hela landet utom på Jyllands västkust.
• Asien: Vild och odlad i västra Asien.
• Afrika: Vild och odlad i Nordafrika.
• Amerika: Vild och odlad i Nordamerika.
Handel
I Sverige skördas inga nötmängder att tala om idag. Drygt 4.000 ton importeras årligen, mest från Turkiet, Spanien och Italien. Världsproduktionen är 500.000 ton, med USA och Österrike som största exportländer.

Växtdroger och beredningar

• Blad (Coryli avellanae folium, Coryli avellanae folia)
• Nöt
• Bark
• Hasselnötsolja (olja)
• Träkol (kol)

Historia

Ur: Bilder ur Nordens flora
(1917-1926)

Namnet
• Corylus = hasselbuske, använt om busken i Rom på 100-talet. Ordet har bildats av colurnus = av hasselträ, som genom omkastning av bokstäver blivit corulus och corylus. Det finns ett släktskap med grekiska korys = hjälm, syftande på nötsvepets form.
• Avellana = av Avella Vecchia, en stad nära Neapel som var känd för sina hasselnötter. Härav kommer det svenska namnet abellinisk nöt.
• Hasl var den fornsvenska formen före 1500-talet. Ursprunget är germanskt.
Ursprung
Inhemsk i större delen av Europa och västra Asien.
Grekland och Rom
Hasseln odlades i stor skala i Grekland och Rom och nämns av många antika författare som Vergilius, Ovidius, Cato och Plinius. Hermes bar en hasselstav när hon överbringade gudarnas budskap.
Europa
För kelterna var hasseln ett heligt träd som man besökte med vördnad. I det paradisiska Avalon var det själva livsträdet, sammankopplat med bokstaven coll, C. Liksom eken har det helgats åt åskgudar, t. ex. germanernas Donar och nordbornas Tor, men där eken ansågs locka åskguden och hans blixt sades det att hasseln skyddade mot den. 812 upptogs den i Capitulare, Karl den stores förordning om vad som skulle odlas på kungsgårdarna i nuvarande Tyskland-Frankrike.
Norden
Hasseln hör till de äldsta nordiska träden. Redan runt 7000 f. Kr. när isen dragit bort var den det dominerande trädet i Sverige ända upp till Norrland. När klimatet blev svalare blev hasseln mindre och drog sig söderut och ersattes av gran och björk i norr. Hasselnötsskal i mängd har hittats på boplatser från stenåldern (4000-3000 f. Kr.). Under hednisk tid helgades den åt åskguden Tor och i lång tid därefter ansåg man att den skyddade mot blixten. I trädets skugga bodde ibland den lyckobringande vita hasselormen som kunde göra sig osynlig och som förstod alla djurs språk. De böjliga och mjuka hasselspöna bar upp de band som markerade tingsplatsernas okränkbarhet. Den som bröt ringen och gav sig in på lagmannens område dömdes fredlös. I svenska landskapslagar skyddades den i egenskap av fruktträd: "Hugger någon frisk hassel i en annan skog, böte han en öre för en börda", stadgade Södermannalagen. På Olaus Magnus tid (1555) växte hasseln

så ymnigt i Norden att både infödda och utlänningar kan få så mycket de vill och flera tusen tunnor utskeppas årligen.

Magisk hassel
Hasseln hörde till kelternas nio heliga träd (de övriga var björk, ek, rönn, al, alm, ask, pil och idegran).
Av smidiga träslag som al, pil och ask och alldeles särskilt av hasselns raka grenar gjorde man sådant som käppar, metspön, slagrutor och "önskekvistar" som användes som trollmedel. Önskekvisten skulle göras vid midnatt på midsommarnatten: man gick naken baklänges till hasselbusken och skar av en gren bakom ryggen. Sade man då ramsorna rätt, skulle grenen hitta inte bara vatten och malm utan också skatter, tjuvar och mördare och också fördriva häxor och framkalla regn.
Med nötterna kunde man spå, bäst under allhelgonanatten som kallades nötknäckarkvällen. Man kunde t. ex. döpa nötter efter olika personer och sedan tolka hur de brann, hoppade, sprack och lät när man slängde dem på eld. I Norge på 1800-talet sades att om man åt nötterna på fastande mage på morgonen så kunde man sedan den dagen dricka hur mycket brännvin som helst utan att bli full.
Linnés hassel
Linné såg mycket hassel på sin öländska resa 1741:

Musnötter är de allra bästa, de mössen samlar, för hem i sina bon under hasselbuskar och tuvor till vinterföda, där man ofta i ett enda bo kan finna inemot en hel skäppa, utan att någon nöt ska vara maskstungen eller ihålig.

och beskrev dess nyttor i svenska floran 1755:

Hässleholm

... barn äter gärna nötterna, särskilt dem som insamlats av mössen. Träet eller rättare sagt kvistarna används till metspön, ärtris, tunnband, större korgar och såll; sägs bevara spannmålen. Den knöliga masurliknande roten brukas till finare snickeriarbeten. Kolen används framför allt till ritkol av målare, skulptörer och guldsmeder.

Bladen har använts som som bakteriedödande och sårläkande omslag.
Officiell hassel
Hasselnötter finns med i Hässleholms kommuns vapen. Hassel växer rikligt i trakten; hässle är en skånsk form av namnet.
Kristen tradition
Med kristendomen överflyttades den skyddande kraften på jungfru Maria, som ska ha tagit skydd under en hassel under ett åskväder.
Element och kvaliteter
Astrologiskt styrd av Merkurius och därmed Tvillingarna (elementet luft, rörlig kvalitet) respektive Jungfrun (elementet jord, rörlig kvalitet) (Culpeper).

• Litteratur: Se t ex Botanica (2003), Corneliuson (2000), Crow (1976), Crow (1985), Culpeper (1976), Ellmer (1981), Fries (1904), Hansson och Hansson (2002), von Hofsten och Bergkvist (1989), Juneby (1999), Jönsson och Simmons (1935), Kirkevold och Gjessing (2004), Lagerqvist och Lindqvist (1999), Lindeberg (1982), Lindeberg (1988), Linell och Hylander (1955), Linné (1971), Linné (1977), Linné (1986), Ljungqvist (2007), Magnus (1976), Meyer (1952), Mossberg och Stenberg (1992), Nationalencyklopedins ordbok (1995), Norlind (1925), Stodola och Volák (2000).
• Citat: ... så ymnigt i Norden...: Magnus 12:7 (1976). ... Musnötter är de allra bästa...: Linné (1977). ... barn äter gärna nötterna...: Linné (1986).
• Artiklar: Anette Åkerström: Odla hasselnötter (Tidningen Åter, 3:2004).
• Nätpublikationer: Bilder ur Nordens flora (2005 10 23). Den virtuella floran (2006 11 11). Statens arkiv: Heraldiskt register (2009 07 15).

© Shenet 1997 - 2010
Adress: http://www.shenet.se/vaxter/hassel.html
Datum: 2010 03 15 - Uppdaterad: 2010 02 14
Cookieinfo