Shenet

Växter Råvaror Recept Referens Sök Forum Kontakt Hem

Hampa


Av hampgarn gör man inga silkesstrumpor.
(Svenskt ordspråk)

Synonymer Cannabis, canapis, hamp, hamper, spånadshampa, oljehampa, industrihampa
Botaniska namn Cannabis sativa L.
Engelska namn Hemp
Andra namn

Romanska språk
Cannabis (latin), chanvres (franska)
Nordiska språk
Hamp (danska), hamp (norska), hamppu (finska)
Asiatiska språk
Huo ma, ma (mandarin = kinesiska), asa (japanska), qinnib (egyptisk arabiska)

Andra språk
šmšmt (fornegyptiska), kannabis (grekiska), Hanf (tyska), hennep (holländska), henep (anglosaxiska)


Artvarianter Släktet Cannabis omfattar bara arten Cannabis sativa. Spånadshampa (industrihampa, nordlig hampa) som odlas för fibrerna sönderfaller i två huvudgrupper:
• Italiensk hampa, sydeuropeisk hampa: Odlad i södra Europa; mognar för sent för att kunna odlas i Sverige.
• Rysk hampa, nordeuropeisk hampa: Odlad i norra Europa och Ryssland; den som odlats i Sverige.
Besläktade • Indisk hampa, sydlig hampa, rökhampa - ibland betraktad som en egen art (Cannabis indica), ibland som en underart (Cannabis sativa ssp. indica), ibland som en varietet (Cannabis sativa var. indica). Från Indien och odlad i stor skala bl. a. där och Mexiko. Stammen är förvedad och för grov för spånad, mer förgrenad och hela växten frodigare än fiberhampa. Kvistarna användes förr som prydnadsgrönt i buketter. Moderväxt för marijuana (blad och ört), hasch (hartssekret från särskilt honblommornas knoppar) och hartsolja (hascholja, cannabisextrakt). Alla har använts medicinskt. I Sverige var fröna officinella 1775-1908 och örten 1869; i andra nordiska farmakopéer stod den kvar in på 1900-talet.
Ej besläktade Namnet hampa har blivit synonymt med spånadsväxter i allmänhet och används om många obesläktade fiberväxter. De mest kända:
• Amerikansk hampa (Apocynum cannabinum = Apocynum pubescens), eng. Canadian hemp, American hemp, black Indian hemp, bowman's root, bitter root, choctaw root, milkweed, rheumatism weed, wild cotton: Nordamerika.
• Gambohampa (Hibiscus cannabinus): Ostindien. Används på samma sätt som hampa, d.v.s. ger fibrer till tyg, snören och rep.
• Manillahampa, bananträd (Musa textilis): Odlad i Filippinerna (Java, Borneo), och Indien för fibern som utvinns ur ur bladen.
• Ostindisk hampa, Madrashampa, Sunnhampa (Crotalaria juncea): Odlad i hela Asien som spånadsväxt.
• Sisalhampa (Agave sisalana): Odlad i Västindien och andra tropiska länder. Inte heller detta är en bastfiberväxt utan en bladfiberväxt, använd till säckar, rep etc. Den hampa conquistadorerna stötte på i Mexiko 1520; aztekerna använde den till mantlar, rep, sandaler "och andra småting som de får från samma planta".

Beskrivning
 
Späd hampa mitt i salvian

• Ört: Ettårig. 50-350 cm hög i Sverige, i varmare klimat upp till 10 m. Upprätt, ihålig och lite hårig stjälk som förgrenar sig, nedtill slät men högre upp med fyra allt tydligare längsgående åsar. Hanplantan är glesare, spensligare och mindre varför den förr antogs vara honplantan. Honplantan skjuter i höjden när hanblommorna vissnar och blir bladrikare, större och vackrare och står också grön längre varför de förr antogs vara hanplantor.
• Rot: Kraftig och djup pålrot.
• Blad: Bladen på långa skaft längs stjälk och grenar består av 5-9 sågtandade småblad i stjärnform, mörkare på ovansidan och strävt håriga på den ljusare undersidan, fler och större på honplantan.
• Blomma (Sverige juli - september): I övre delen av stjälken samlingar av små blommor. I sällsynta fall kan en planta ha både han- och honblommor och sådan samkönad hampa har också förädlats fram, men normalt är hampan enkönad (tvåbyggare) med blommor av olika kön på skilda plantor i de ungefärliga proportionerna 100 hanplantor : 115 honplantor. Man har skiljt noga på dem i europeiska språk, dock felaktigt:
- Hanplanta, hanhampa, gallhampa (danska: hunhamp, gallerhamp; tyska: Fimmel, Femmel): Blommorna, samlade i oansenliga grönvita hängax på övre delen av stjälken, kommer före honblommorna, sprider sitt frömjöl med vinden och vissnar sedan och faller av efter befruktningen, varvid honplantan skjuter i höjden.
- Honplanta, honhampa (danska: hanhamp; tyska: Mastel, Mäsches): Blommorna kommer senare än hanblommorna och bildar frodiga rosatonade vippor i de övre bladvecken.
• Frukt: Frukten är en 3-5 mm lång, lite hoptryckt äggformig nöt med glatt, ljusgrått eller grönbrunt skal. Fröet inuti har en liten böjd grodd men ingen frövita. Hanplantornas mognar 3-4 veckor tidigare än på honplantornas. Bra frön för utsäde ska vara jämna i storlek och färg (gråaktiga, inuti grönaktiga), tunga (43.000 på ett kilo), hårda, glansiga, flottiga för känseln och ha nötsmak. Dåliga frön är lätta med grönbrun, svartaktig eller vitaktig färg.

Odling och bruk
 

Skörd
Hel ört (augusti): Dagens svenska fiberhampa växer till 3,5 m höjd på tre månader. Den är skördemogen när fröna är gråbruna och sitter rätt löst. Förr skördades två gånger, hanplantorna först varefter honplantorna väntades in. Väntar man med hela skörden tills honplantorna är mogna har hanplantorna redan vissnat ner och deras fibrer gått förlorade. Idag odlas samkönad hampa där allt kan skördas samtidigt. Plantorna rycks upp med rötterna eller skördas med självbindare, d.v.s. skärs av en bit från marken och buntas ihop, varefter skylarna får torka på åkern. Som lin och nässla är hampa en bastfiberväxt, d.v.s. fibrerna finns i stjälken, och beredningsprocessen är likartad - rötning (blötläggning), bråkning (bultning, valsning) och skäktning (bankning) för att skilja bastfibrerna från de vedartade delarna. Den kan därefter säljas som rå hampa eller efter häckling (ryktning) som ren hampa.
• Frö (augusti-september): Fröhampa skördas på samma sätt när stjälkarna är gula, bladen torra och fröna fullmogna. De eftermognar under torkningen på åkern och tröskas eller repas sedan av. Frön med dålig grobarhet är lättare än andra och går bort under torkning, rensning och sortering. Vid förvaring måste de skyddas särskilt mot fukt, som minskar grobarheten och kan få oljan att härskna.
Växtförhållanden
Förvildad hampa kan hittas i Sverige på skräpmark, bangårdar och vid fågelbord. Unga plantor är känsliga för köld men när de kommit upp och tagit sig är de inte särskilt frostkänsliga. Hampa klarar sig på de flesta jordar, lättast på god åkerjord, och kan odlas flera år på samma plats. Den kräver mycket gödsel vår och höst. Vatten är viktigt för rötternas utveckling; grundvattennivån bör inte vara för hög och vattning kan behövas. Enligt den växande branschen klarar sig hampan, till skillnad från den allt mer utskällda bomullen, utan både konstgödning och bevattning. Inget eller mycket lite ogräsmedel behövs - hampan skuggar snabbt all annan växtlighet till döds - och den är inte heller känslig för parasiter, svamp eller virus.
• Förökas från frö; fågelfrön självsår lätt. Samkönad hampa kräver mindre frö än enkönad. Mitten av maj var den vanliga såningstiden på gotländska odlingar. Det går att vänta till början av juni men då mognar färre frön. Som med lin har allehanda magi tagits till för att få lång hampa. I Baden i Tyskland skulle såningsmännen dansa "hampdansen" och hoppa högt - så högt som han hoppade, så hög skulle hampan växa sig.
Utbredning
• Europa: Odlad framför allt i östra Europa - Jugoslavien, Rumänien, Polen, Ungern. Italien odlade mycket och bra hampa åtminstone så sent som 1960. I Finland odlas industrihampa åter sedan 1997, i Danmark sedan 1998, i Sverige sedan 2003, mest på Gotland.

• Asien: Kina odlar och exporterar mest industrihampa i världen, forna Sovjetunionen näst mest.

Växtdroger och beredningar • Hampfrö (Cannabis semina, Cannabis semen, Fructus cannabis): Svenska farmakopén I-IX (1775-1908).
Hampfröolja (olja)

Historia Namnet
Cannabis = hampa, kommer från grekiska kannabis och sanskrit cannabis med samma betydelse. Ordstammen finns i många språk, t. ex. assyriska qunuba, persiska kanab, slaviska konop, litauiska kanapis. Härav svenska cannabis, belagt sedan 1878 som namn på hasch ur rökhampa.
Sativa = sådd, odlad, efter latin satus = så; alltså en sådd ocg odlad växt.
• Namnet hampa har funnits i fornsvenskan sedan före 1500-talet. Ursprunget är germanska ord med samma betydelse.
• Entusiaster för rökhampa har hävdat att hebreiska kene bosem = välluktande gräs, som förekommer i Bibeln, skulle vara hampa, men något fog för den tesen har inte presenterats. Om feltolkningar av kene bosem, se kalmus.
Ursprung
Asien - Persien, Indien eller Kina.
Kinesisk hampa
Som alltid i kinesisk historia finns varierande och svårbelagda uppgifter om tusenåriga dokument. Det första omnämnandet av växten ska ha varit i en kinesisk läkemedelslära (Nei-king) 2500 f. Kr. - dess farmakologiska egenskaper ska ha beskrivits exakt 2737 f. Kr. - det äldsta dokumentet om hampa ska ha varit en botanisk avhandling (Rhy-ya) 1600 f. Kr. - o.s.v. Det finns förstås också en historia om en mytologisk kejsare: Chen Nang, som 2800 f. Kr. lärde sitt folk hur växten skulle odlas. Mer handfasta arkeologiska fynd visar att hamprep har tillverkats i Kina sedan åtminstone 4000 f. Kr. Världens äldsta bevarade pappersark är ett kinesiskt gjort av hampfiber daterat till 100-talet f. Kr.
Hampfrön har haft status som sädesslag i Kina och ätits som gröt. Språkvetare sluter sig till att hampolja använts längre än både ricinolja, linfröolja och t.o.m. sesamolja av att skrivtecknet för hampa fortfarande ingår i tecknen för ricin, lin och sesam.
Det finns också i ord som "bedövningsmedel" och "smärtstillande" och man vet att preparat av hampa användes i operationsnarkos första århundradet - här har man uppenbarligen haft tillgång till någon "indisk" varietet. Alla delar av växten tycks ha använts - fiber, halm, färsk ört, frö, olja, harts - men omnämnanden av dem som njutningsmedel saknas.
Indisk hampa
Det är uppgifter av ovanstående slag som lett till antagandet att hampa odlades först i Kina och fördes därifrån västerut och söderut till Centralasien och norra Indien, där den användes av arierna långt innan den hinduiska kulturen etablerades på 1000-talet f. Kr. Alla gamla indiska källor är religiösa och berättar framför allt om kultiskt bruk. Många har velat identifiera bhang i Atharva-Veda (2000-1400 f. Kr.) och soma i Rig-Veda (1000-500 f. Kr.) som produkter av rökhampa. Säkra belägg finns först från 300-talet f. Kr. Örten betraktades som helig och användes både religiöst och medicinskt och i motsats till i Kina också som njutningsmedel.
Japansk hampa
Över hela Japan berättas odamaki, hampsnöreberätteler. En tidig variant finns i Berättelsen om Heike från 1200-talet: En ung flicka får nattliga besök av en yngling och blir gravid. Föräldrarna som vill veta vem friaren är instruerar dottern: Vid nästa besök ska hon fästa ett hampsnöre i fållen på hans dräkt och med hjälp av det följa efter honom. Tråden visar sig gå genom nyckelhålet och vidare till det lokala Miwa-templet. Älskaren har varit självaste Miwa-gudomen Ômononushi i ormform. Barnet som föds blir förfader till den familj som sköter templet.
Egyptisk hampa
Hampa finns omnämnd omkring 2500 f. Kr. i samband med reptillverkning. Fiberrester har hittats i Echnatons grav från 1300-talet f. Kr. och pollen av hampa i Ramses II:s mumie ett århundrade senare. Medicinskt använde man bladen i salvor, vaginatorer och lavemang. Det fornegyptiska namnet på hampa (smsmt) tolkades av egyptologer till för inte så länge sedan som sesam.
"Italiensk hampa"
Hampans sydliga väg från Asien till Europa gick antagligen över Mellanöstern. På 600-talet f. Kr. användes den av assyrierna i Mesopotamien i rökelser mot ledsnad och sorgsenhet. Den grekiske historikern Herodotos beskriver den på 400-talet f. Kr. som en ny fiberväxt. Under de följande århundradena omnämns växten av många romerska författare. År 78 kallas den av den grekisktalande Dioskorides för kannabis hemenis = odlad hampa, med "en rund frukt, vilken rikligt njuten förintar den manliga alstringskraften". Plinius vid samma tid, som skrev på latin och kallade växten cannabis, berättade att den ursprungligen växte i skogarna och då hade mörkare och grövre blad, men nu odlades i många länder och var mycket användbar till rep.
Denna sydliga hampa utvecklades till den högväxta "italienska" fiberhampan med långa och glansiga fibrer. Den bästa på 1960-talet odlades i Italien och Jugoslavien. Den bästa av den bästa, il biancho oro, det vita guldet, kunde solblekas till nästan vit och spinnas nästan lika tunn som lin.
"Rysk hampa"
Hampfribrer brukades i Baltikum 3-4.000 år före vår tideräkning. Till Nordeuropa kom den - och såpa gjord på dess olja - ett par århundraden f. Kr. från skyternas område i nuvarande Ukraina och södra Ryssland. Det var om detta vilda folk som Herodotos berättade att de roade sig med att stänga in sig i tält och kasta hampfrön på elden och därvid "fröjdade sig väldeliga". 800-900-talens vikingar i österled stötte säkert på växten och måste som sjöfarare genast ha sett dess kvaliteter. Fibern tål både väta och torka som inget annat och är idealisk till sådant som rep, tågvirke, trossar och segelduk. För den tyska Hansan på 1300-1500-talen var hampan inte bara en nödvändighet för resorna på Nordsjön utan också en av de viktigaste handelsartiklarna. Den har kallats "världshavens erövrare" och eftertraktats av alla sjöfarande nationer. Fibrerna användes också till papper - Gutenbergs bibel 1454 var av hampa.
I de spanska och engelska kolonierna i Amerika lär bönder på 1500-1700-talen periodvis ha varit ålagda att odla hampa till flottorna. De första jeansen var också av hampa - perfekt material för guldvaskarna som stod i vatten hela dagarna.
Denna nordliga hampa utvecklades till den kortväxta "ryska" fiberhampan med kortare, grövre och mörkare fibrer som användes till grövre tyger och rep. Den blev utgångspunkt för de svenska sorter som utvecklades under 1940-50-talen.
Arabisk hampa: Den gamle på berget, europeisk version
Ingen berättelse om hampa är komplett utan historien om Den gamle på berget, trots att den handlar om indisk rökhampa. Alltså: Det arabiska ordet haschish ska ha sitt ursprung i ett arabiskt ord för torkad ört, hö. Benämningen hashashin = haschiishätare mötte korsfararna på 11-1200-talen och letade sig så småningom in i europeiska språk i formen assassin = lönnmördare.
Hashashin började som namn på en shiiamuslimsk grupp som sades elda sin fanatism med hasch. Gruppen bildades av Hassan as-Sabbah i norra Iran 1090, sex år före det första europeiska korståget. Några år efter Hassans död 1124 slog sig gruppen ner i borgen Alamut i Elburzbergen norr om Teheran. Den nye ledaren Rashideddin Sinan blev känd som Den gamle på berget. Verksamheten, närmast den tidens självmordsbomberi, riktades inte i första hand mot korsfarare utan mot sunnimuslimer som var i majoritet i dessa trakter. Korsfarare hade dock så många olyckliga möten med gruppen och spred ryktet om dess vildhet så effektivt att assassin blev en europeisk glosa. Efter ett drygt århundrade som högkvarter förstördes Alamut av mongoler 1256 efter tre månaders belägring. Det stora biblioteket gick förlorat och idag vet man inte mycket om gruppen.
Arabisk hampa: Den gamle på berget, orientalisk version
Marco Polo som passerade trakterna i början av 1270-talet fick höra en mer utbroderad historia med annan sensmoral. Här var Den gamle på berget en lokal furste och gruppen, i trakten kallad mulaheter = kättare, bestod av ynglingar som valts ut för sitt mod och sina idrottstalanger. Lärometoden var att söva ner dem och sedan väcka upp dem i ett palats fyllt av allt underbart som en manlig orientalisk fantasi kan fundera ut - terassträdgårdar, springbrunnar, fruktträd, honungsbäckar, blommor, siden, guld, ädelstenar och älskliga unga kvinnor. Efter några dagar i detta rus kallades ynglingen till furstens hov och fick vittna för de andra om vad han upplevt. Alla de unga männen förstod att en furste som hade makt att belöna trohet och lydnad med en sådan sällhet som de just upplevt måste vara en minst lika stor profet som Muhammed själv och utförde därför hängivet Den gamles alla befallningar - rån på resande, lönnmord på grannfurstar, etc.
Nu hörde dock Den gamles rike till ett ännu större välde styrt av Kublai khans bror, som inte såg nådigt på furstens maktfullkomlighet och kätteri. En armé sändes ut, belägrade palatset i tre år och jämnade det med marken och Den gamle togs till fånga och avrättades.
Hampan, vägglusen och hjorten
 
Bränn hampfrön med gräs och allt ovan stjälken och lägg i säng; det flyr de för
 

lovar en läkebok från ett svenskt kloster i början av 1500-talet. Så väldigt effektivt kan det inte ha varit eftersom vägglössen fanns kvar i Sverige till 1900-talet. I en annan medeltida läkebok beskrivs hampa som starkt utdragande. Blir man t. ex. stungen av en huggorm ska man gnugga hampa mellan händerna, smörja bettet med den och sedan binda den om såret. Som ett bevis på hampans kraft anförs vad som kan hända när en hjort blir skjuten: Han löper då omedelbart till hampväxten, tar fröna med munnen och lägger dem på såret. Genast går skottet ut och skadan läks!
Tidig svensk hampa
Hampa husbehovsodlades antagligen rätt allmänt i Sverige vid medeltidens början. På 1200-talet nämns den i landskapslagarna (Västgötalagarna, Upplandslagen, Västmannalagen, Södermannalagen) - skatter och avgifter kunde betalas med hampa och tionde av hampa ges till prästen. Behovet av hampfibern till rep på skepp ökade i takt med att Sverige växte som stormakt och staten understödde odlingen aktivt genom att ge ut handledningar och premiera god kvalitet.
Hampa "såddes här mycket vid gärdena", berättar Linné från sin skånska resa i mitten av 1700-talet. Ännu på 1780-talet var de västliga landskapen (Halland, Västergötland, Västerbotten, Jämtland) kända för sina hampodlingar men i slutet av århundradet minskade de och koncentrerades till Gotland. Under 1800-talet gick odlingen tillbaka ytterligare. 1879 berättar en författare att den odlades bara "på spridda ställen". I slutet av 1860-talet upptog hampodlingen bara 400-500 hektar, att jämföra med linodlingen som fortfarande upptog drygt 16.000.
1900-talets svenska odling
Vid sekelskiftet 1900 var Ryssland det land som odlade mest industrihampa i världen. Den svenska odlingen hade i stort sett upphört. Sammanlagt kanske 30 hektar, en yta motsvarande 50-60 fotbollsplaner, odlades i Jämtland, Västerbotten och på Gotland.
• 1910-tal: Odlingen fick ett uppsving under första världskrigets råvarubrist.
• 1920-tal: Odlingarna från första världskriget levde kvar och hampa odlades på bortåt 100 hektar på Gotland.
• 1930-tal: 1935 kunde ett svenskt standardverk om nyttoväxter rapportera att någon svensk hampodling "torde numera knappast förekomma".
• 1940-tal: Under andra världskriget 20-dubblades odlingen och beredningsverk för både fiber och olja anlades med hjälp av statliga lån och bidrag. Odlingarna upptog under hela 40-talet omkring 2.000 hektar (Jämtland, Västerbotten, Småland, Gotland). En tysk hampsort som förädlats ur "rysk" hampa utvecklades till först en gotlandssort och en fastlandssort och därefter till den samkönade svenska Mona-hampan, väl acklimatiserad till skandinaviska förhållanden: mognade tidigt, gav mycket frö och fibrer med hög och jämn kvalitet.
• 1950-tal: Från 1953 odlades Mona bara på Gotland, där det lönade sig för att man kunde nyttja myrjordar som var oanvändbara till annat.
• 1960 -tal: 1960 gav de gotländska odlingarna på omkring 1.000 hektar en skörd på 5.000 ton frörepad halm (till rep) och 300 ton frö (varav 200 ton blev fågelfrö). 1966 drogs de statliga stöden till fiberodlingar in och både hampoodlingarna och det sista beredningsverket för hampfibrer försvann omedelbart.
• 1970-tal: 1974 klassades hampa son narkotikaväxt i Sverige och all odling förbjöds, inte bara av indisk hampa utan också av fiberhampa.
• 2000-tal: 2003 blev det åter tillåtet att odla fiberhampa i Sverige. 2004 var arealen 70 hektar, 2005 350 hektar, 2006 500 hektar, 2007 700 hektar.
Cannabinol och nylon
På 1930-talet blev rökhampa populärt som njutningsmedel i Mexiko varvid flera amerikanska delstater lagstiftade mot bruket. Ett nationellt förbud trädde i kraft i USA 1937. Förbudet föregicks av en intensiv lobbykampanj från kemiföretaget DuPont som samma år tog patent på polyamid. DuPont spelade om mycket mer än lite nylonstrumpor. Nylon skulle ersätta hampfibern i allt från tågvirke och fiskenät till kläder och t.o.m. bilkarosser. Också statsmakterna hade goda politiska skäl att främja nylon särskilt efter krigsutbrottet: med det skulle man sätta stopp för den enorma amerikanska importen av siden från fienden Japan. Planen lyckades.
Hampalagstiftning
• 1925: Bruket av indisk hampa reglerades internationellt första gången i 1925 års narkotikakonvention efter krav från Egypten som fått problem med ett ökande bruk av dess rökprodukter - blad och ört innehåller upp till 5 % psykoaktiva cannabinoler, framför allt delta-9-tetrahydrocannabinol (THC), att jämföra med upp till 0,2 % i industrihampa.
• 1930 års narkotikakungörelse kom med de första svenska bestämmelserna om cannabisprodukter. Blad av indisk hampa, det som idag kallas marijuhana, användes vid den tiden rätt mycket i cigaretter och rökelser mot astma.
• 1937 blev bruk av marijuhana olagligt i hela USA.
• 1961 års FN-konvention om hantering av olaglig narkotika blev grunden för förbud mot hampa i land efter land.
• 1974 klassades hampa av alla sorter som narkotikaväxt i Sverige.
• 1996: Sedan 1996 har åtminstone 15 amerikanska delstater tillåtit blad av indisk hampa (marijuhana) som läkemedel; det är effektivt bland annat vid astma och vissa ögonsjukdomar.
• 2003: EU-domstolen fastslog att odling av industrihampa är tillåtet inom EU. Svensk odling kommer i gång.
Hampabondens strid
I början av 2000-talet kom hampan tillbaka som textilfiber; den är en bastfiberväxt liksom lin och bereds på samma sätt till fiber. Industrihampa provodlas vid lantbruksuniversiteten i Alnarp och Umeå. EU:s lagstiftning tillåter industriell odling, en rätt som svenska odlare fick ta strid för i slutet av 90-talet. Pilotfall blev Ulf Hammarsten i Halland, motpart var Läkemedelsverket som hävdade att svenskt odlingsförbud skulle gälla. Hammarsten fick rätt i svensk länsrätt och 2003 också i EU-domstolen i Luxemburg. Vid det laget hade Hammarstens beslagtagna skörd på 10-12 ton legat i ett och ett halvt år och blivit värdelös. Året därpå fanns ett 60-tal registrade odlingar i Sverige. Ett 50-tal sorter berättigar till gårdsstöd från EU.
Element och kvaliteter
Äldre tiders astrologer, t. ex. Culpeper på 1600-talet, var bekanta med fiberhampa och såg växten som styrd av Saturnus och därmed Stenbocken (elementet jord, ledande kvalitet) - styrka och uthållighet. Moderna astrologer har varit mer bekanta med indisk hampa och tagit fasta på dess medvetandeförändrande effekt när de hänfört den till planeten Neptunus (upptäckt 1846) och därmed Fiskarna (elementet vatten, rörlig kvalitet) - fantasi och drömmar.
Enligt elementläran en het och våt växt (svensk läkebok ca 1500) - eller varm och torr (Arvid Månsson, 1600-tal).

Lagstiftning Sedan 2003 är det tillåtet att odla industrihampa i Sverige, om (bl. a.)
• man inger en "ansökan om arealstöd" till länsstyrelsen,
• har en köpare till skörden i förväg,
• hampan innehåller högst 0,2 % THC.

Litteratur: Se t ex Blacker (1975), Botanica (2003), Corneliuson (2000), Culpeper (1976), Díaz del Castillo (1965), Edberg (1970), Fries (1904), Frisch (1962), Fröier (1960), Gentz och Lindgren (1946), Grotenfelt (1920), Hansson och Hansson (2002), Jönsson (1910), Jönsson och Simmons (1935), Klemming läkebok 3, 7 (1883-1886), Lindgren (1918), Lindqvist (1989), Linell och Hylander (1955), Linné (1971), Ljungqvist (2007), Maalouf (2001), Manniche (2006), Meyer (1952), Mossberg och Stenberg (1992), Månsson (1987), Nationalencyklopedins ordbok (1995), Nielsen (1991), Pharmacopea suecica I (1775), Plinius bok 20 (1951), Plinius bok 27 (1966), Plinius bok 19 (1968), Polo (1967), Stodola och Volák (2000), Svanberg (1998), Svenska farmakopén VIII (1901), Svenska farmakopén IX (1908).
• Artiklar: Louise Hagberg: "Stora rofvor och långt lin": Gamla seder och bruk i förbindelse med linodlingen (Fataburen 1913). Roland Lyhagen: Kristidsgrödor; Ann-Marie Hansson: Vikingabotanik; Gunilla Mattsson: Spånadsväxter (Människan och naturen: etnobiologi i Sverige; 1; 2001). Britt Ledberg: Hampodlande bonde prisas för sin kamp (Göteborgs-Posten 2007 11 30). Ola Sandstig: Fanstyget bomull en miljöbov - men vad kommer istället? (Göteborgs-Posten 2009 08 29).
Nätpublikationer: Hampanätet (2005 11 11). Den virtuella floran (2006 11 11). Jordbruksverket: Odling av hampa (2010 09 09).

© Shenet 1997 - 2013
Adress: http://www.shenet.se/vaxter/hampa.html
Datum: 2018 07 18 - Uppdaterad: 2010 09 9
Cookieinfo
Made with a Mac