Shenet - Gurka

Gurka

Här dansar herr Gurka både vals och mazurka - här dansar herr Gurka både vals och mazurka.
Grön är herr Gurka, grön är hans bror, båda har strumpor - ingen har skor.
(Lennart Hellsing: Herr Gurka, 1950-tal)

Synonymer

Slanggurka, grön gurka

Botaniska namn

Cucumis sativus L.

Engelska namn

Cucumber

Andra namn

Romanska språk
Cucumis (latin), concombre (franska), cetriolo (italienska)
Nordiska språk
Agurk (danska), agurk (norska)
Asiatiska språk
Kissu (assyriska), qissua (hebreiska), hiâr, 'abd el-lawy' (egyptisk arabiska), huang gua, huang kua (mandarin = kinesiska), kyuuri (japanska), taeng-kwa (thai), khira (hindi)
Andra språk
Kykos (grekiska), Gurken, Gurke (tyska), augurk, komkommer (holländska), angguri (nygrekiska), oguréts (ryska), ogórek (polska)

Artvarianter

• Frilandsgurka, Västeråsgurka, frilandsgurka, eng. gherkin: Små (10 cm), ljusgröna, knottriga, kryper på marken. Den sort som läggs in som smörgåsgurka.
• Vit slanggurka: Större (20 cm), mörkgröna, släta. Den sort som mest äts färsk.

Besläktade

Släktet Cucumis omfattar ca 30 arter av gurkor, meloner och pumpa.

Beskrivning

• Ört: Ettårig. Slingrande och krypande klängväxt.
• Blad: Tunna handflikiga och spetsiga blad som sitter strödda längs stjälken.
• Blomma: I bladvecken gula trattblommor av olika kön men vanligen på samma växt.
• Frukt (juni-oktober i Sverige): Gurkan är ett upp till 40 cm långt bär med mörkgrönt, tunt och glatt skal. I fruktköttets ljusgröna mitt ligger ljusgröna till vita frön i längsgående rader. Många sorter finns som skiljer sig åt genom fruktens form (avlång tiill äggformad), skalfärg (vit, gul, ljusgrön, mörkgrön, brunaktig) och skalyta (slät, knottrig).

Odling och bruk

Växthusodling av gurka

Skörd
• Frukten (slanggurka juni-oktober, Västeråsgurka juli-september): Gurkan skördas så fort den är mogen. Ny fruktsättning stimuleras om man hela tiden, flera gånger i veckan, plockar av de gurkor som växer fram.
Växtförhållanden
Behöver humusrik och fuktig jord och mycket sol, vatten och gödsel - i holländska drivhus får de mineralull och näringslösning. Tål inte frost; i svala klimat som det svenska dras de upp under glas eller odlas i uppvärmda växthus. Bäst trivs den om den får klättra så att gurkorna hålls från markytan. Sniglar, baggar, mjöldagg, flugor, fläcksjuka och mycket annat angriper särskilt unga plantor; värst är spinnkvalstern.
• Förökas från frö som sås inomhus eller i växthus i mars-april.
Gurka som biväxt
Blommorna ger lite nektar och pollen för bin samla in.
Utbredning
Odlad i varma och tempererade områden över hela världen.
Handel
Kina producerar sedan länge överlägset mest gurka i världen men Nederländerna som inte själv producerar särskilt mycket är det största exportlandet. Mest importerar USA och Tyskland (2004-2005). Sverige är i stort sett självförsörjande på gurka. Yrkesodlare producerade 18.000 ton årligen i slutet av 80-talet; mycket odlat på kontrakt till konservindustrin. Nästan lika mycket importeras i oktober-mars, mest från Spanien och Holland. Konsumtionen i Sverige var på 90-talet ca 4 kilo per person och år.

Växtdroger och beredningar

• Gurksaft (växtsaft)
• Gurktinktur (alkoholtutdrag)

Historia

Namnet
• Cucumis = gurka, efter grekiska kykos, i sin tur efter assyriska kissu, hebreiska qissua, alla med betydelsen gurka.
• Sativus = sådd, odlad, efter latin satus = så, alltså en sådd och odlad växt.
• Namnet gurka, i svenskan sedan 1636, kommer från lågtyska gurke eller tyska Gurke med samma betydelse. Ursprunget är slaviskt - jämför polska ogórek och ryska oguréts.
Ursprung
Bergstrakter i Asien, troligen Indien - en del föreslår södra, andra de nordvästra delarna.
Asien
Odlad i Indien i 4.000 år och därifrån spridd västerut. Både fruktkött, frön och blad har använts i olika läketraditioner; i traditionell islamsk medcin används t. ex. torkade malda frön som tandpulver. Till Kina nådde den först ett par århundraden före vår tideräkning.
Egypten
Det fornegyptiska namnet har inte kunnat fastställas men att gurka växte tidigt i Egypten visas av målningar och frön som hittats i fornegyptiska gravar. I Gamla Testamentet finns vittnesbörd om dess spridning vid tiden för judarnas uttåg ur Egypten omkring 1200 f. Kr. - i Egypten, där fanns det minsann gurkor, meloner, purjolök, rödlök och vitlök, men inget alls på Sinai-halvön dit Moses har släpat dem, knorrar folket.
Europa
Romarna odlade gurka i drivbänk. Det följde imperiets spridning norrut men långsamt. 812 fanns den upptagen i Capitulare, Karl den stores förordning om vad som skulle odlas på kungsgårdarna i nuvarande Tyskland-Frankrike men i England började den odlas på 1500-talet och i Tyskland ännu senare. Till Skandinavien ska den ha nått redan på 1400-talet. 1598 såddes den i hertig Karls trädgårdar vid residenset Nyköpingshus. Den knottriga lilla Västeråsgurkan började odlas i just Västerås på 1700-talet.
Element och kvaliteter
Astrologiskt styrd av månen och därmed Kräftan (elementet vatten, ledande kvalitet) (Culpeper).
Enligt elementläran kall och fuktig av andra graden - "vore den en grad kallare skulle den ha varit ett gift" (Culpeper).

• Litteratur: Se t ex Botanica (2003), Corneliuson (2000), Creasy (2000), Culpeper (1976), Hansson och Hansson (2002), von Hofsten och Bergkvist (1989), Jönsson (1910), Jönsson och Simmons (1935), Kirkevold och Gjessing (2004), Linell och Hylander (1955), Ljungqvist (2007), Manniche (2006), Meyer (1952), Nationalencyklopedins ordbok (1995), Nilsson (2007), Seymour (1980). Knorrande folk: Gamla Testamentet: 4 Mosebok 1:5-6.
• Nätpublikationer: Gernot Katzer's spice pages (2005 03 30). Livsmedelssverige: Statistik: Direktkonsumtion av vissa livsmedel (2005 09 28). FAO: Major food and agricultural commodities and producers (2008 04 26). FAO: Key statistics of food and agriculture external trade (2008 04 26).