Shenet - Grönmyntor



	Grönmyntor

Synonymer	Grönmynta 1) Spearmint, grönmynta, trädgårdsmynta 2) Krusmynta, grön krusmynta 3) Nanamynta, Nanahmynta
Botaniska namn	1) Mentha spicata var. spicata = Mentha spicata* L. = Mentha viridis L.* 2) Mentha spicata var. crispa = Mentha crispa L. = Mentha spicata 'Crispa' = Mentha viridis var. crispata = Mentha crispata = Mentha spicata var. crispata = Mentha piperita 'Crispa' 3) Mentha viridis var. nanah = Mentha spicata 'Nana'
Engelska namn	1) Spearmint, spear mint, common spearmint, garden mint, garden spearmint, garden spear, spire mint, green mint, lamb mint, fish mint, macherel mint, pea mint 2) Curly mint, balm mint, crispate mint, garden mint, lamb mint 3) Nana mint, nanah min
Andra namn	Romanska språk 1) Menthe verte, menthe de Notre Dame (franska), menta verde (italienska) 2) Menthe crépue (franska), menta crespa (italienska) Asiatiska språk 1) Supea-minto (japanska) Nordiska språk 1) Mynte, grønmynte (norska), mynte, grøn mynte (danska), viherminttu (finska) 2) Krusemynte (danska) Andra språk 1) Grüne Minze, Ähren Minze (tyska) 2) Krauseminz (tyska)

Artvarianter	Varieteter av grönmynta Myntor är svåra att systematisera - de korsar sig lätt med varandra och många mellanformer finns. Beroende på hur gammal bok man tittar i eller vilken sekt av botaniker man talar med kan t. ex. krusmynta betraktas som egen art (Mentha crispa), varietet (Mentha spicata var. crispa) eller sort (Mentha spicata 'Crispa'). Hybrider av grönmynta • Hjärtmynta, Bowlesmynta (Mentha cordifolia = Mentha x villosa f. alopecuroides): Korsning med rundmynta (Mentha suaveolens). • Ädelmynta (Mentha cardiaca = Mentha x gracile = Mentha x gracilis = Mentha x gracilis): Korsning med åkermynta (Mentha arvensis), eng. ginger mint. • Pepparmynta. (Mentha piperita): Korsning med vattenmynta (Mentha aquatica).
Besläktade	Släktet Mentha omfattar 25 arter av vilka många odlas. • Citronmynta (Mentha citrata = Mentha odorata) • Pepparmynta (Mentha piperita) - se där för flera myntor • Polejmynta, loppmynta, pennyroyal (Mentha pulegium) • Åkermynta, japansk pepparmynta (Mentha arvensis)

Beskrivning	1) Spearmint • Ört: 30-100 cm hög. Upprätt stjälk, rödbrun, fyrkantig och kal eller nästan kal - ovanligt bland myntor. Buskigt växtsätt. • Rot: Krypande jordstam med underjordiska utlöpare. • Blad: Blanka och krusiga med kraftiga nerver, utan skaft, spetsigt äggrunda, tandade eller sågade. Färgen är friskt ljusgrön till mörkgrön utan röd anstrykning som hos andra myntor. • Blomma (juli-september): I de övre bladvecken kommer små oansenliga rosa eller blålila blommor samlade i 3-10 cm långa ax (eng. spears). 2) Krusmynta • Rot: Krypande jordstam med underjordiska utlöpare. • Blad: Rynkiga, utan skaft, ovala eller lite spetisga, sågade i kanterna, upp till 3 cm långa. Färgen är grå på undersidan, grön på ovansidan och mer eller mindre rödtonad. • Blomma (juli-september): Rödlila blommor samlade i ax i stjälkens topp.
Odling och bruk Pepparmynta (Mentha piperita) Krusmynta (Mentha spicata var. crispa)	Skörd • Blad (juni-juli): Insamlas vid torrt väder när blomknopparna börjar. Kan användas färsk, läggas i ättika eller torkas. • Hel ört (juni-juli): Skärs av före blomningen vid torrt väder och hängs upp i knippen och torkas mörkt, svalt och luftigt Växtförhållanden Förvildade grönmyntor kan hittas nära bebyggelse och ibland på stränder. De tål halvskugga, att trampas på och all slags jord; bäst med högt pH-värde. Mycket vatten och gödsel ger god och mild lukt och smak istället för frän. Alla hålles bäst i kruka eller nedgrävd behållare, eftersom de lätt och snabbt blir till ogräs; de sprider sig genom utlöpare som kryper strax under markytan. Vill man ha bort dem måste varenda rotbit upp. Man kan också försöka svälta ut plantorna (hacka ofta) eller kväva dem (täck jorden med svart plast). • Inga myntor bör frösås om man vill vara säker på att få samma sort. Säkrare och enklare är att föröka genom rotdelning (tidig vår, augusti); man river helt enkelt upp lite av rötterna och täcker med jord. Grönmynta som biväxt Bin samlar rätt mycket nektar från blommorna. Förr sades att bina inte svärmar om man gnider in kupan med grönmyntablad. Utbredning 1) Spearmint: Odlad och förvildad i hela Europa. Odlad i Sverige, förvildad i Skåne, härdig i hela landet. Vanlig i Danmark, sällsynt i Norge. Odlad i stor skala i Amerika och Asien. 2) Krusmynta: Inhemsk i Europa, inte känd vild. Härdig upp till Norrland.
Växtdroger och beredningar	• Krusmynta, hel ört (Herba menthae crispae) eller blad (Folia menthae crispae): Svenska farmakopén I-VIII (1775-1901). • Grönmyntaessenser (eterisk olja)

Historia	Namnet • Mentha = mynta, efter grekiska minthe, mintha, kalaminthe = mynta. Metamorfossagan om nymfen Mentha (se pepparmynta) har antagligen satts ihop efter det att namnet givits. • Spicata av latin spica = spets, ax, klase; syftande på de axlika blomklasarna (eng. spear = spjut). • Viridis = grön, ung, frisk. Ursprung Medelhavsområdet; nanamynta antagligen Nordafrika. Grönmyntor 1) Spearmint anses vara den bästa matlagningsmyntan, i alla fall i England där den ger smak åt specialiteter som myntasås och myntagelé. I Nordeuropa kombinerades den ofta med dill och kummin i kötträtter. I USA är smaken populär i tuggummi. 2) Krusmynta: Antagligen den mynta som Dioskorides och Plinius berättar om i Rom runt år 70 och var länge den mest använda myntan i Europa. I Sverige infördes den i odling på 1400-talet. Den ersatte då gråmynta (Mentha longifolia) och blev i sin tur på 1800-talet ersatt av pepparmynta som viktigaste medicinska mynta. Som matkrydda har den inte använts mycket, mest i korv. Odlades i Sverige ännu kring sekelskiftet 1900. Element och kvaliteter Astrologiskt styrd av Venus och därmed Oxen (elementet jord, fast kvalitet) respektive Vågen (elementet luft, ledande kvalitet) (Culpeper). Enligt elementläran sval och torr. Kinesiskt element: Jord, i viss mån Trä.

• Litteratur: Se t ex Botanica (2003), Corneliuson (2000), Culpeper (1976), Gentz och Lindgren (1946), Green (1976), Hansson och Hansson (2002), Hewe (1984), Impecta (2004), Jönsson (1910), Keyland (1989), Kirkevold och Gjessing (2004), Lindeberg (1982), Lindeberg (1988), Lindgren (1918), Ljungqvist (2007), Lundberg (1960), Meyer (1952), Mossberg och Stenberg (1992), Neuendorf (1991), Pharmacopea suecica I (1775), Stodola och Volak (2000), Svenska farmakopén VIII (1901), Swahn (1996). • Nätpublikationer: Gernot Katzer's spice pages (2005 04 29). Den virtuella floran (2006 11 09).


© Shenet 1997 - 2010 Adress: http://www.shenet.se/vaxter/gronmynta.html Datum: 2010 03 13 - Uppdaterad: 2009 07 8 Cookieinfo