 |
Grapefruktträd |
|||||
|
|
||||||
| Botaniska namn | Citrus aurantium paradisii = Citrus paradisii = Citrus racemosa = Citrus decumana var. racemosa = Citrus maxima var. racemosa | |||||
| Engelska namn | Grape fruit, shaddock | |||||
| Andra namn | Romanska språk Grape-fruit (franska) Nordiska språk Grape (danska) Andra språk Grapefrucht, Grapefruit (tyska) |
|||||
|
|
||||||
| Besläktade | • Se under apelsin (Citrus sinensis) för ytterligare arter av Citrus. | |||||
|
|
||||||
| Beskrivning | • Träd:
6-15 m högt eller mer. • Blad: Gröna året runt. • Frukt: Grapefrukterna bildar klasar på träden, därav namnet grape = druva. Ytterskalet (flavedo) är gult med rosa ton. Blodgrapefruktens röda fruktkött får sin färg av lycopen, samma karotenfärgämne och antioxidant som gör tomater röda. |
|||||
|
Skörd |
|||||
| Växtdroger och beredningar | • Citrusdekokt (vattenutdrag) |
|||||
|
|
||||||
|
Namnet • Citrus är latin = citronträd, cedratträd. Ordets rot är sanskrit ked-, något som luktar eller ryker, som via Egypten kom in i grekiskan, där kedros (latin: cedrus) kunde avse alla möjliga träd som användes i rökelse, särskilt cedrar och thujor. Efter Alexander den stores fälttåg på 300-talet f. Kr. fick kitrea betydelsen cedratträd, och kitron, kitrion cedratfrukt (latin: citron). Det var alltså upplagt för förväxlingar mellan cedrat och ceder - det antogs snart att cedraterna kom från något slags mediskt cederträd och som började kallas cedrus medica. Till detta kom att grekiska persikon melon = persiskt äpple vanligen avsåg citron men också kunde användas om persika. När sedan citronträdet dök upp i Medelhavsområdet vid vår tideräknings början sammanblandades den med cedraten; gemensamt kallades de citrus. • Aurantium är senlatin = citrusfrukt, från persiska nareng, som blev arabiska narang, bysantiska nerantzion, provensalska auranja, alla med betydelsen citrusfrukt och senare både om söt apelsin och bitter pomerans. • Paradisi har sitt ursprung i persiska pairi-daeza = inhägnad, som blev grekiska paradeisos = djurpark, inhägnad, och i medeltidslatin paradisus = Edens lustgård. För namngivningen kan också ha spelat roll att det fanns en italiensk greve Paradisi som runt 1800 var mecenat till botaniken. • Racemosa = som bär rikligt med bär, efter latin racemus = druvklase, bär, druva, efter frukternas samling i klasar. Härav det engelska namnet grapefruit = druvfrukt, klasfrukt, i svenskan sedan 1906; formen grapefrukt sedan 1950. • Decumana = stor, efter latin decumanus = en tiondel. • Maxima = störst, efter latin maximus = störst. Ursprung Trädet hittades första gången i en citrusodling i Puerto Rico i mitten av 1700-talet. Det är en spontan mutation av jättefrukten pompelmus, eng. pomelo, shaddock (Citrus grandis) som infördes till Västindien århundradet innan, eller möjligen en spontan korsning mellan pompelmus och apelsin. Odling Till USA infördes trädet omkring 1809. Det började odlas i Florida på 1820-talet och senare också i Kalifornien. På 1870-talet började frukten dyka upp i butiker i storstäderna. En mutation i Florida på 1890-talet gav kärnfria frukter. I Europa kunde frukten köpas först på 1910-talet. |
|||||
 |
Grapefruktsjuice-effekten väckte stor uppståndelse på 1980-talet, åtminstone i USA där man äter mycket grapefrukt och dricker mycket grapefruktsjuice. Av en tillfällighet hade det upptäckts att fruktkött och juice av blond grapefrukt kunde ändra effekten av vissa läkemedel dramatiskt; för en del minskade den, för andra ökade den. Juiceförsäljningen sjönk som en sten och har aldrig blivit riktigt densamma. Folk fick för sig att alla läkemedel fungerade dåligt om man drack grapefruktsjuice. Fenomenet beror på bergamottin och andra furokumariner i juicen som samverkar synergiskt till att ett enzym hämmas, med resultat att biotillgängligheten för kemiska ämnen kan förändras. Redan ett enda glas juice kan halvera mängden enzym i tarmarna på en halvtimme och effekten sedan sitta i 2-3 dygn. Inte konstigt att medicinen fungerade dåligt på en del patienter... Å andra sidan kunde doserna av andra läkemedel sänkas så länge patienten fick i sig grapefrukt. Det gällde bara att ta reda på vilka läkemedel som påverkades och kanske till och med hitta det magiska ämnet i juicen. Forskningen på grapefruktsjuice, bergamottin och andra furokumariner har varit livlig i USA sedan dess. Element och kvaliteter Enligt elementläran svalt och torrt. Kinesiskt element: Trä, i viss mån jord. |
|||||
|
|
||||||
|
• Litteratur:
Se t ex Botanica (2003), Corneliuson (2000), von Hofsten
och Bergkvist (1989), Hylander (1975), Linell och Hylander (1955), Ljungqvist (2007), Nationalencyklopedins
ordbok (1995). • Artiklar: Eva Rönnblom: Vacker rumsväxt av klyftigt inköp (Allt om trädgård 2002:12). • Nätpublikationer:. SCCNFP (2003): Opinion ... concerning bergamottin (2009 11 26). Pharmainfo.net: Drug interactions with grapefruit juice (2009 11 30). . |
||||||
|
|
||||||
|
© Shenet 1997 - 2013 |
||||||
|
|
||||||
