Shenet

Växter Råvaror Recept Referens Sök Forum Kontakt Hem

Sibirisk gran


Synonymer Pichtagran, silvergran, sibirisk silvergran, ädelgran, sibirisk ädelgran
Botaniska namn Abies sibirica Ledeb. = Abies siberica
Engelska namn Fir, Siberian fir

Besläktade Släktet Abies (ädelgranar, silvergranar) omfattar ca 40 arter. Många är s.k. terpentingranar. Om ädelgranar som julgran, se under vanlig gran.
• Balsamgran, Kanadagran (Abies balsamea = Abies balsamifera): Nordamerika. Till pappersmassa, trädgårdsodlad för doften. Balsamterpentin och eterisk terpentinolja av denna och andra arter av Abies och Tsuga kallas ibland Kanadabalsam, Meckabalsam och Gileadbalsam.
• Kungsgran, nordmansgran, nordmannagran, kaukasisk ädelgran (Abies nordmanniana): Kaukasus, Turkiet. Odlad i Sverige som parkträd. Vita band på barren. Luktar citrus. Som julgran i Sverige.
• Silvergran, ädelgran, europeisk ädelgran, vit gran (Abies alba = Abies nobilis), eng. European silver fir, white spruce (samma benämningar används om sibirisk gran): Mellaneuropa, skogsbildande särskilt i Jugoslavien. Odlad och förvildad i Sverige; snabbväxande. Vitgrå bark. Mörkt grågröna barr med två ljusgröna band på undersidan, inte vassa utan urnupna i spetsen. Ger s.k. Strassburgerterpentin.
• Ädelgran (Abies pectinata): Viktigt terpentinträd i Tyskland och Österrike.
Ej besläktade

Picea
Vanlig gran (Picea abies) - se där för andra Picea och för de vanligaste julgranarna.
Tsuga och Pseudotsuga
• Vanlig hemlock (Tsuga canadensis = Abies canadensis = Pinus canadensis), eng. common hemlock, eastern hemlock, spruce, fir: Terpentinen kallas Kanadabalsam; jfr. balsamgran ovan.
• Douglasgran (Pseudotsuga menziesii = Pseudotsuga douglasii = Pseudotsuga taxifolia), eng. Oregon pine: USA:s främsta skogsträd, upp till 90 m högt. Blågröna barr med söt doft.


Beskrivning • Träd: 30-35 m högt. Långsmalt barrträd, grönt året om. Slät bark, grågrön till gråbrun.
• Blad: Styva platta barr, 2-3 cm långa, ganska ljust gröna och med två gröngrå band på undersidan.
• Frukt: Kottarna är 5-10 cm långa, först blå, sedan bruna. Som hos alla ädelgranar (Abies) är de uppåtstående, till skillnad från vanliga granar (Picea) som har nedhängande kottar. Fröna är 5-10 mm långa.
Odling och bruk

Skörd
• Blad: Grenar med barr huggs av från stammen.
• Ved: Träden fälls och flisas.
• Kåda: Kåda sipprar ut spontant vid värme och från skadade grenar. Man samlar sådan som fortfarande är så mjuk att den kan formas. Kåda som torkat kan bändas eller skäras loss. Vintertid kan man bryta av kvistar från stammen; när vårsolen börjar värma sipprar kådan fram ur skadorna. För kåda i större mängd kan man spana efter stubbar; efter några år har den yttre splintveden ruttnat bort och kvar är kärnveden som är rik på kåda.
Växtförhållanden
I fuktig men väldränerad jord i fuktigt och svalt klimat - tål frost. Ofta som prydnadsgran men tål luftföroreningar dåligt. Långsamväxande.
• Förökas från frö eller ympas.
Utbredning
• Asien: Nordvästra Ryssland bort till Kina.
Handel
Forna Sovjetunionens skogareal är större än USA:s och Kanadas tillsammans, men virket är svårt att utvinna och forsla. Taigan är inte bara bergig och sumpig, dessutom flyter floderna åt fel håll - norrut, bort från världens skogsimportörer.

Växtdroger och beredningar

Grankåda (kåda)
Barrdekokt (vattenutdrag)
Sibirisk granbarrsessens (eterisk olja)
Terpentinessens (eterisk olja)
• Terpentin (balsamharts)
Kolofonium (hartsrester)
Barrdofter (parfym)


Historia Namnet
Abies = barrträd, kommer från grekiska och akkadiska (Mesopotamien) abin med samma betydelse.
Sibirica = från Sibirien.
• Namnet gran, i fornsvenska sedan före 1500-talet, är besläktat med liknande germanska ord med ursprunglig betydelse framstickande, spetsig.
Ursprung

Sibirien.
Gran som biväxt
Granens blommor ger ingen nektar. De producerar mycket pollen men det mesta vindsprids. Sin betydelse för bin har trädet för att det vissa år kan ge stora mängder honungsdagg. Hartsen samlas också till propolis.
Mytologi
Se vanlig gran om folktro, mytbildning, element och kvaliteter.

Litteratur: Se t ex Botanica (2003), Corneliuson (2000), Kirkevold och Gjessing (2004), Podlech (1989), Semjonow (1949).
Nätpublikationer: Svensk kulturväxtdatabas (SKUD) (2005 04 27). Den virtuella floran (2006 11 16).

© Shenet 1997 - 2013
Adress: http://www.shenet.se/vaxter/gransibirisk.html
Datum: 2018 09 19 - Uppdaterad: 2009 12 3
Cookieinfo
Made with a Mac