![]() |
Fänkål |
|
|
||
Synonymer | Fänkål, fenkål,
fenikol, fänikal, fenikal, faenikael, fenekaal, fenikaal,
fenicol, fenecoell, feneka, fenika, fenike 1) Fänkål, vanlig fänkål, kryddfänkål, bitter fänkål, besk fänkål, tysk fänkål 2) Söt fänkål, söt fenkål, sötfänkål, romersk fänkål, fransk fänkål, italiensk fänkål, bolognafänkål, florentinsk fänkål, finocchio |
|
Botaniska namn | Foeniculum vulgare = Foeniculum capillaceum 1) Foeniculum vulgare var. vulgare = Foeniculum vulgare Mill. 2) Foeniculum vulgare var. dulce = Foeniculum dulce Mill. |
|
Engelska namn | Fennel, fenkel 1) Fennel, common fennel, garden fennel, wild fennel, bitter fennel 2) Sweet fennel, Roman fennel, Florence fennel, French fennel, sweet cumin, Finnochio |
|
Andra namn |
Romanska språk |
|
|
||
Artvarianter |
Släktet Foeniculum omfattar endast en art - men
dennas underarter och varieteter har utretts så
grundligt, förväxlats, döpts och döpts
om så många gånger under de senaste
århundradena att det är närmast omöjligt
att orientera sig i snårskogen av namn. |
|
Ej besläktade | Hundfänkål
(Anthemis cotula = Maruta cotula = Maruta foetida), eng.
dog fennel, mayweed, wild chamomile, dog chamomile, foetid
chaomile, stinking chamomile: Europa, Asien, USA, med
kamomillika blommor Jättefänkål, nartexstjälk (Ferula communis), eng. giant fennel: Upp till 5 m hög. Medelhavsområdet, där den är mytisk. I den ihåliga stammen förvarade Prometheus glöden som han stal från gudarnas eld för att ge till människorna. Av ett sådant rör var också vinguden Dionysos stav gjord. Anis (Pimpinella anisum): I Asien har skiljer man inte alltid på fänkål och anis; ofta har de samma namn. Bådas frön har samma lakritsarom. |
|
|
||
Beskrivning | • Ört: Två- till flerårig, i Sverige ettårig och nästan alltid odlad som ettårig. "Som jättestor dill med stark lukt" - vanlig fänkål blir upp till 2 m hög, söt fänkål upp till 1,5 m. Upprätt ihålig
stjälk, fårad och grågrön, ibland rödaktig, förgrenad upptill. • Rot: Kraftig rotstock med djupa rötter. • Blad: Bladen är trådsmala och finflikiga som dillblad ("flera gånger parbladiga"). På söt fänkål sväller bladskaften vid marken upp till en köttig knöl omkring stjälken (grönsaken fänkål), vit med ljusgrön ton. • Blomma (juni-augusti): I grentopparna gula blommor andra året, någon gång första, med gula, upp till 1 mm långa kronblad, samlade i platta eller lätt välvda flockar - blomställningen påminner om krondill. • Frukt: Frukten som följer andra året är en 4-10 mm avlång och glatt klyvfrukt, botaniskt sett en nöt, först blågrön och sedan grönbrun. Den delar sig ofta i sina delfrukter, som är fårade på längden med fem ljusare åsar. Smaken är söt och lite brännande, hos söt fänkål (kryddan fänkål) mildare än hos vanlig. |
|
Odling och bruk![]() Fänkål (Foeniculum vulgare) (Köhlers Medizinal-Pflanzen; 1887) |
Skörd Blad (sommar): Blad av båda sorterna är ätliga och kan plockas hela sommaren. Torkas mörkt, svalt och luftigt • Stjälkar: Stjälkar av vanlig fänkål kan ätas både rå och kokt som sparris; skördas strax före blomningen. Bladskaft (juli-september): Söt fänkål ger grönsaken fänkål som skördas under sensommar och tidig höst. Hel ört: Skördas när den är gråbrun och torkas som bladen. Lägg under fisk vid grillning! Frön (augusti-september): Frön av vanlig fänkål tas tillvara vid torrt väder medan de ännu är ljusgröna. Fröställningen hängs upp i knippen - knyt en papperspåse löst kring buketten så samlas fröna i påsen - eller så repar man helt enkelt av fröna när de börjar lossna. Växtförhållanden Lättodlad. Bör får växa för sig själv eftersom den ogillas av de flesta andra växter. Den vill ha direkt sol och lerig jord med mycket gödsel och kalk, fuktig men inte blöt. Den tål frost men övervintrar inte i Sverige. Vill man undvika att den självsår andra året får man plocka bort utblommade blommor. Förökas från frö på hösten, för säkrare frömognad under glas eller i växthus på våren, och planteras ut tidig sommar (juni). Plantor kan också delas på våren. Självsår sig lätt. Utbredning 1) Vanlig fänkål Europa: Vild och odlad i hela Medelhavsområdet (Grekland, Frankrike, Italien) och i Tyskland och österut. • Sverige: Odlad yrkesmässigt - klarar sig upp till Värmland men övervintrar inte. Asien: Vild och odlad i bl. a. Indien, Kina och Japan. Amerika: Odlad i USA, vanligt ogräs i Kalifornien. 2) Söt fänkål Europa: Förekommer inte vild. Odlad framför allt i Italien, Frankrike och Grekland. • Sverige: Odlad yrkesmässigt som ettårig i mindre skala. Handel 1) Vanlig fänkål: Frökryddan importeras till Sverige från Frankrike och Spanien. |
|
Växtdroger och beredningar | Frön av söt
fänkål (Foeniculum semina, Semen foeniculum,
Semina foeniculum, Fructus foeniculum, Foeniculi fructus,
Fructus foeniculi romani, Foeniculi
dulcus fructus, Fructus foeniculi): Svenska farmakopén upplaga 1-11 (1775-1946).
Rot (Foeniculum radix): Svenska farmakopén upplaga 1-4 (1775-1790). • Fänkålsinfusion (vattenutdrag) • Fänkålstinktur (alkoholutdrag) • Fänkålsolja (oljeutdrag) • Fänkålsessens (eterisk olja) |
|
|
||
Historia | Namnet |
|
|
||
För god syn
ges rådet att stampa roten med vin och honung och
smörja moset på ögonen. Fröna rekommenderades i all slags mat och dryck för god syn
ännu på 1700-talet. Som matkrydda användes fröna tidigt. På 1200-talet gjorde Edward I:s hov i England åt 4 kilo i månaden. De har använts särskilt i fiskrätter och som smakämne i likörer. I Sverige har fröna använts allmänt som brödkrydda på samma sätt som anis; det tidigaste omnämnandet är från 1634. "Brödkryddor" som man kan se ibland i kokböcker är just en blandning av lika delar anis och fänkål att använda i matbröd; de underlättar matsmältningen och förebygger gaser och knip. I Asien kan malda fänkålsfrön ingå i curry och sockerdragerade fänkålsfrön serveras efter måltiden som en hjälp för matsmältningen. 2) Söt fänkål: Grönsaken fänkål har ätits färsk och tillagad sedan romartiden och är idag populär särskilt i Italien ('Finocchio'). Nio örters galder 1) Vanlig fänkål: Romarna förde fänkålen till England där den ansågs ha stor läke- och trollkraft och betraktade som helig. Att den inte är ursprunglig på brittiska öarna märks i en fornengelsk galder (trollsång, bön) nedskriven i början av 1000-talet från en ännu äldre text troligen från 800-talet. Där har Medelhavsväxterna fånkål och körvel med latiniserade namn lagts till de ursprungliga sju örterna från germansk tradition. I svensk översättning: |
||
|
||
Galdern i sin helhet finns
under Sårhistoria
och galderns recept bland Sårsalvorna. Kristen tradition De gamla associationerna till ögon och syn gjorde att örten blev en symbol för klarhet och förnyelse i den kristna kyrkan. Element och kvaliteter Astrologiskt styrd av Merkurius och därmed Tvillingarna (elementet luft, rörlig kvalitet) respektive Jungfrun (elementet jord, rörlig kvalitet). Enligt elementläran varm (Hildegard av Bingen 1100-tal), torr i andra graden (svensk läkebok ca 1500), varm och torr (Arvid Månsson 1600-tal). Kinesiskt element: Jord. |
||
|
||
Litteratur:
Se t ex Botanica (2003), Corneliuson (2000), Fries (1904),
Gattefossé (1993), Gentz och Lindgren (1946), Green (1976), Hansson och Hansson (2002), Heino (2001), Hewe (1984),
von Hofsten och Bergkvist (1989), Impecta (2004), Juneby
(1977), Juneby (1999), Jönsson (1910), Jönsson
och Simmons (1935), Keyland (1989), Klemming läkebok 3, 6, 8 (1883-1886), af Klintberg (1998), Lindeberg
(1982), Lindeberg (1988), Lindgren (1918), Linell och
Hylander (1955), Ljungqvist (2007), Lundberg (1960), Manniche (1999), Manniche (2006), Meyer (1952), Månsson
(1987), Nationalencyklopedins ordbok (1995), Neuendorf
(1991), Neuendorf (2009), Nielsen (1991), Nilsson (2007), Pharmacopea suecica I (1775),
Plinius (1968 bok 19), Podlech (1989), Reynolds (1996),
Stevenson (1979), Svenska farmakopén VIII (1901), Svenska farmakopén IX (1908), Svenska farmakopén X (1925), Schweigger och Kammerer (1998), Seymour (1980), Stodola
och Volák (2000), Svanberg (1998), Svenska farmakopén VIII
(1901), Svenska farmakopén X (1925), Swahn (1996), Valnet (1992). • Citat: Gamla huggormar äter fänkål...: Klemming (1883-1886). Körvel och fänkål, två mycket mäktiga...: af Klintberg (1998), Nätpublikationer: Gernot Katzer's spice pages (2005 03 30). |
||
|
||
© Shenet 1997 - 2013 |
||
|