Shenet - Fänkål

Fänkål

Synonymer

Fänkål, fenkål, fenikol, fänikal, fenikal, faenikael, fenekaal, fenikaal, fenicol, fenecoell, feneka, fenika, fenike
1) Fänkål, vanlig fänkål, kryddfänkål, bitter fänkål, besk fänkål, tysk fänkål
2) Söt fänkål, söt fenkål, sötfänkål, romersk fänkål, fransk fänkål, italiensk fänkål, bolognafänkål, florentinsk fänkål, finocchio

Botaniska namn

Foeniculum vulgare = Foeniculum capillaceum
1) Foeniculum vulgare var. vulgare = Foeniculum vulgare Mill.
2) Foeniculum vulgare var. dulce = Foeniculum dulce Mill.

Engelska namn

Fennel, fenkel
1) Fennel, common fennel, garden fennel, wild fennel, bitter fennel
2) Sweet fennel, Roman fennel, Florence fennel, French fennel, sweet cumin, Finnochio

Andra namn

Romanska språk
Feniculum (latin), feniculus (medeltidslatin), fenouil, fenouil amer, aneth doux, fenouil commun, fenouil des jardins, fenouil des vignes (franska), finocchio, finocchio commune, finnochio selvatico (italienska), hinojo (spanska), funcho (portugisiska)
Nordiska språk
Fennikel, almindelig fenniekl (danska), finkel, fennikel (norska), fennika (isländska), fenikeli, fenkoli, venkoli (finska)
Asiatiska språk
Hui xiang, tian hi xiang (mandarin = kinesiska), wuih heung, tihm wuih heung (kantonkinesiska), uikyo, fenneru (japanska), yira (thai), cay thi la, hoi huong (vietnamesiska), madhuraka, shatpushpa (sanskrit), sanuf, saunf, moti saunf, bari-sanuf (hindi), perunjiragam, sohikirai (tamil), shamaar, shumar, shamraa (arabiska), samar, râzîânîg (egyptisk arabiska), razianeh (farsi = persiska), rezene (turkiska), shumar (hebreiska)
Andra språk
Itasin, hemayt (fornegyptiska), márathron, marathon (grekiska), maratho, finokio (nygrekiska), Fenchel, Gartenfenchel (tyska), venkel (holländska), rezene, morach (bulgariska), fenkhel, sladkij ukrop (ryska), fenkolo (esperanto), finule (anglosaxiska)

Artvarianter

Släktet Foeniculum omfattar endast en art - men dennas underarter och varieteter har utretts så grundligt, förväxlats, döpts och döpts om så många gånger under de senaste århundradena att det är närmast omöjligt att orientera sig i snårskogen av namn.
• Siciliansk fänkål, pepparfänkål, åsnefänkål (Foeniculum vulgare var. piperitum = Foenicum vulgare ssp. piperitum), eng. Italian fennel, Sicilian fennel, Carosella: Inhemsk från Kreta österut till Assyrien, odlad i södra Europa; de köttiga bladen med lite skarp smak används som grönsak.
• Indisk fänkål (Foeniculum vulgare var. panmorium).

Ej besläktade

• Hundfänkål (Anthemis cotula = Maruta cotula = Maruta foetida), eng. dog fennel, mayweed, wild chamomile, dog chamomile, foetid chaomile, stinking chamomile: Europa, Asien, USA, med kamomillika blommor
• Jättefänkål, nartexstjälk (Ferula communis), eng. giant fennel: Upp till 5 m hög. Medelhavsområdet, där den är mytisk. I den ihåliga stammen förvarade Prometheus glöden som han stal från gudarnas eld för att ge till människorna. Av ett sådant rör var också vinguden Dionysos stav gjord.
• Anis (Pimpinella anisum): I Asien har skiljer man inte alltid på fänkål och anis; ofta har de samma namn. Bådas frön har samma lakritsarom.

Beskrivning

• Ört: Två- till flerårig, i Sverige ettårig och nästan alltid odlad som ettårig. "Som jättestor dill med stark lukt" - vanlig fänkål blir upp till 2 m hög, söt fänkål upp till 1,5 m. Upprätt ihålig stjälk, fårad och grågrön, ibland rödaktig, förgrenad upptill.
• Rot: Kraftig rotstock med djupa rötter.
• Blad: Bladen är trådsmala och finflikiga som dillblad ("flera gånger parbladiga"). På söt fänkål sväller bladskaften vid marken upp till en köttig knöl omkring stjälken (grönsaken fänkål), vit med ljusgrön ton.
• Blomma (juni-augusti): I grentopparna gula blommor andra året, någon gång första, med gula, upp till 1 mm långa kronblad, samlade i platta eller lätt välvda flockar - blomställningen påminner om krondill.
• Frukt: Frukten som följer andra året är en 4-10 mm avlång och glatt klyvfrukt, botaniskt sett en nöt, först blågrön och sedan grönbrun. Den delar sig ofta i sina delfrukter, som är fårade på längden med fem ljusare åsar. Smaken är söt och lite brännande, hos söt fänkål (kryddan fänkål) mildare än hos vanlig.

Odling och bruk

Fänkål (Foeniculum vulgare)
(Köhlers Medizinal-Pflanzen; 1887)

Skörd
• Blad (sommar): Blad av båda sorterna är ätliga och kan plockas hela sommaren. Torkas mörkt, svalt och luftigt
• Stjälkar: Stjälkar av vanlig fänkål kan ätas både rå och kokt som sparris; skördas strax före blomningen.
• Bladskaft (juli-september): Söt fänkål ger grönsaken fänkål som skördas under sensommar och tidig höst.
• Hel ört: Skördas när den är gråbrun och torkas som bladen. Lägg under fisk vid grillning!
• Frön (augusti-september): Frön av vanlig fänkål tas tillvara vid torrt väder medan de ännu är ljusgröna. Fröställningen hängs upp i knippen - knyt en papperspåse löst kring buketten så samlas fröna i påsen - eller så repar man helt enkelt av fröna när de börjar lossna.
Växtförhållanden
Lättodlad. Bör får växa för sig själv eftersom den ogillas av de flesta andra växter. Den vill ha direkt sol och lerig jord med mycket gödsel och kalk, fuktig men inte blöt. Den tål frost men övervintrar inte i Sverige. Vill man undvika att den självsår andra året får man plocka bort utblommade blommor.
• Förökas från frö på hösten, för säkrare frömognad under glas eller i växthus på våren, och planteras ut tidig sommar (juni). Plantor kan också delas på våren. Självsår sig lätt.
Utbredning
1) Vanlig fänkål
• Europa: Vild och odlad i hela Medelhavsområdet (Grekland, Frankrike, Italien) och i Tyskland och österut.
• Sverige: Odlad yrkesmässigt - klarar sig upp till Värmland men övervintrar inte.
• Asien: Vild och odlad i bl. a. Indien, Kina och Japan.
• Amerika: Odlad i USA, vanligt ogräs i Kalifornien.
2) Söt fänkål
• Europa: Förekommer inte vild. Odlad framför allt i Italien, Frankrike och Grekland.
• Sverige: Odlad yrkesmässigt som ettårig i mindre skala.
Handel
1) Vanlig fänkål: Frökryddan importeras till Sverige från Frankrike och Spanien.

Växtdroger och beredningar

• Frön av söt fänkål (Foeniculum semina, Semen foeniculum, Semina foeniculum, Fructus foeniculum, Foeniculi fructus, Fructus foeniculi romani, Foeniculi dulcus fructus, Fructus foeniculi): Svenska farmakopén upplaga 1-11 (1775-1946).
• Rot (Foeniculum radix): Svenska farmakopén upplaga 1-4 (1775-1790).
• Fänkålsinfusion (vattenutdrag)
• Fänkålstinktur (alkoholutdrag)
• Fänkålsolja (oljeutdrag)
• Fänkålsessens (eterisk olja)

Historia

Namnet
• Foeniculum är dimunitiv av latin fenum = gräs, hö. Härav lågtyska venekol, venikel, som blev fornsvenska fänikol före 1500-talet.
• Vulgare = allmän, vanlig, av latin vulgus = folket, massan.
• Dulce = söt, av latin dulcis = söt, ljuvlig.
• Azoricum = från Azorerna, en ögrupp utanför Portugal.
Ursprung
1) Vanlig fänkål: Sydeuropa, Västasien (Makedonien, Persien, Kurdistan).
2) Söt fänkål: Medelhavsområdet, kanske Malta.
Egypten
1) Vanlig fänkål: Inget fornegyptiskt namn för fänkål har kunnat identifieras säkert. Möjligen är det fänkålsfrön som avses med bebeskorn i t. ex. Eberspapyrusen (1550 f. Kr). Under tidig medeltid förekom fänkål i koptisk medicin i Egypten, bland annat i läkemedel för ögonen.
Grekland och Rom
1) Vanlig fänkål: Örten odlades i både Grekland och Rom. Grekerna kallade den marathon efter odlingar på det berömda slagfältet från 490 f. Kr. Örten bars i huvudkransar vid Dionysoskulten och fröna anågs vara ett afrodisiakum och bra för att gå ner i vikt.
2) Söt fänkål: Första århundradet hade Columella med söt fänkål i sin trädgårdsbok "Res rustica" ("Om lantbruket").
Europa
1) Vanlig fänkål: Efter romarrikets fall på 400-talet spreds kryddan fänkålsfrön norrut i Europa av arabiska handelsmän.
2) Söt fänkål: Söt fänkål listades 812 i Capitulare, Karl den stores förordnng om växter som skulle odladas på hans kungsgårdar i nuvarande Tyskland-Frankrike. Med klosterväsendet spreds den i Europa. Till Skandinavien kom den på 1300-talet.
Asien
1) Vanlig fänkål: Örten har spridits västerut från Europa. På medeltiden nådde den Mellanöstern och Indien och därifrån kom den till Kina. Fröna har använts både i kinesisk och indisk medicin och de är ofta en viktig del av sötman i curryblandningar. När Linnélärjungen Thunberg reste i Japan 1775-76 såg han den odlad i trädgårdar där. Idag ingår fänkål i den kinesiska kryddblandninge fem kryddor (fänkålsfrön, stjärnanis, kassiakanel, kryddnejlika, sichuanpeppar).
Amerika
1) Vanlig fänkål: På 1700-talet tog spanjorer örten till Amerika där särskilt shakerfolket tog upp den i odling.
Fänkål mot ormar
1) Vanlig fänkål: Plinius återberättar runt år 70 en gammal skröna som fick stor spridning: Ormar som just ömsat skinn kan inte se förrän de gnidit sig mot fänkålsörten - alltså är den bra för synen. Detta rykte som ögonmedel har stått sig i ett par årtusenden och fröna har ingått i många omslag och kompresser för god syn. Samma egenskaper överflyttades på medeltiden också på anis som luktar mycket likt. Både i Europa, Indien och Kina användes örten också mot ormar och fröna som motgift vid ormbett. Den förekommer inte i äldre germansk tradition men på 1100-talet nämner Hildegard av Bingen den bland örter använda i tysk folklig läkekonst.
Från ormar var steget inte långt till andra smådjävlar. I hela Europa har planta och frön skyddat mot onda makter. I Sverige hängdes knippen av växten över dörrarna i hus och kyrkor och fröna lades i nyckelhål och i trollpåsarna som barnen fick böra om halsen till skydd mot farliga makter.
Fänkål som mat och medicin
I en svensk läkebok omkring år 1500 förklaras:

Gamla huggormar äter fänkål och blir därav unga, och därför duger det mycket för gamla män

För god syn ges rådet att stampa roten med vin och honung och smörja moset på ögonen. Fröna rekommenderades i all slags mat och dryck för god syn ännu på 1700-talet.
Som matkrydda användes fröna tidigt. På 1200-talet gjorde Edward I:s hov i England åt 4 kilo i månaden. De har använts särskilt i fiskrätter och som smakämne i likörer. I Sverige har fröna använts allmänt som brödkrydda på samma sätt som anis; det tidigaste omnämnandet är från 1634. "Brödkryddor" som man kan se ibland i kokböcker är just en blandning av lika delar anis och fänkål att använda i matbröd; de underlättar matsmältningen och förebygger gaser och knip. I Asien kan malda fänkålsfrön ingå i curry och sockerdragerade fänkålsfrön serveras efter måltiden som en hjälp för matsmältningen.
2) Söt fänkål: Grönsaken fänkål har ätits färsk och tillagad sedan romartiden och är idag populär särskilt i Italien ('Finocchio').
Nio örters galder
1) Vanlig fänkål: Romarna förde fänkålen till England där den ansågs ha stor läke- och trollkraft och betraktade som helig. Att den inte är ursprunglig på brittiska öarna märks i en fornengelsk galder (trollsång, bön) nedskriven i början av 1000-talet från en ännu äldre text troligen från 800-talet. Där har Medelhavsväxterna fånkål och körvel med latiniserade namn lagts till de ursprungliga sju örterna från germansk tradition. I svensk översättning:

Körvel och fänkål, två mycket mäktiga,
de örterna gjorde vår vise Herre, helig i himlarna, då han hängde.
Satte och sände dem ut i sju världar oss alla till bot, både arma och rika.

Galdern i sin helhet finns under Sårhistoria och galderns recept bland Sårsalvorna.
Kristen tradition
De gamla associationerna till ögon och syn gjorde att örten blev en symbol för klarhet och förnyelse i den kristna kyrkan.
Element och kvaliteter
Astrologiskt styrd av Merkurius och därmed Tvillingarna (elementet luft, rörlig kvalitet) respektive Jungfrun (elementet jord, rörlig kvalitet).
Enligt elementläran varm (Hildegard av Bingen 1100-tal), torr i andra graden (svensk läkebok ca 1500), varm och torr (Arvid Månsson 1600-tal).
Kinesiskt element: Jord.

• Litteratur: Se t ex Botanica (2003), Corneliuson (2000), Fries (1904), Gattefossé (1993), Gentz och Lindgren (1946), Green (1976), Hansson och Hansson (2002), Heino (2001), Hewe (1984), von Hofsten och Bergkvist (1989), Impecta (2004), Juneby (1977), Juneby (1999), Jönsson (1910), Jönsson och Simmons (1935), Keyland (1989), Klemming läkebok 3, 6, 8 (1883-1886), af Klintberg (1998), Lindeberg (1982), Lindeberg (1988), Lindgren (1918), Linell och Hylander (1955), Ljungqvist (2007), Lundberg (1960), Manniche (1999), Manniche (2006), Meyer (1952), Månsson (1987), Nationalencyklopedins ordbok (1995), Neuendorf (1991), Neuendorf (2009), Nielsen (1991), Nilsson (2007), Pharmacopea suecica I (1775), Plinius (1968 bok 19), Podlech (1989), Reynolds (1996), Stevenson (1979), Svenska farmakopén VIII (1901), Svenska farmakopén IX (1908), Svenska farmakopén X (1925), Schweigger och Kammerer (1998), Seymour (1980), Stodola och Volák (2000), Svanberg (1998), Svenska farmakopén VIII (1901), Svenska farmakopén X (1925), Swahn (1996), Valnet (1992).
• Citat: Gamla huggormar äter fänkål...: Klemming (1883-1886). Körvel och fänkål, två mycket mäktiga...: af Klintberg (1998),
• Nätpublikationer: Gernot Katzer's spice pages (2005 03 30).

© Shenet 1997 - 2013
Adress: http://www.shenet.se/vaxter/fankal.html
Datum: 2019 03 22 - Uppdaterad: 2010 09 9
Cookieinfo