Shenet

Växter Råvaror Recept Referens Sök Forum Kontakt Hem
Växtdroger

Skörd och förvaring av rotdelar


Synonymer 1) Rot
2) Rotstock, jordstam, rhizom
3) Lök
Farmakopénamn 1) Radix/radices (singular/plural)
2) Rhizoma/rhizomes (singular/plural), rhiz.
3) Bulbus/bulbi (singular/plural)
Engelska namn 1) Root, rootlet, radicle
2) Rootstock, rhizome
3) Bulb
Andra namn Romanska språk
1) Radix/radices (singular/plural latin), racine (franska), radice (italienska), raiz (spanska)
2) Rhizoma/rhizomes (singular/plural latin), rhizome, racine principale (franska), rizoma, cepa, raiz principal (spanska)
3) Bulbus/bulbi (singular/plural latin), oignon, bulbe (franska), bulbo (italienska), bulbo (spanska)
Nordiska språk
1) Rod (danska), juuri (finska)
3) Løg (danska), sipuli, laukka (finska)
Asiatiska språk
1) Gên (mandarin = kinesiska), ne (japanska)
3) Línjìng (mandarin = kinesiska), kyûkon (japanska)
Andra språk
1) Wurzel (tyska)
2) Wurzelstock (tyska)
3) Zwiebel, Lauch (tyska)

Beskrivning Rot, rotstockar och lökar är växtdroger = råvaror för framställning av läkemedel från växternas underjordiska del. Torkade ska de vara spröda och lätta att bryta och till färgen så oförändrade som möjligt. Se startsidan för växtdroger för en latinsk ordlista med benämningar på de många växtdelarna!
1) Rot (radix) Rotsystemet består vanligen av dels en huvudrot som går lodrätt ner i jorden, en slags fortsättning på stammen, dels sidorötter som grenar ut sig från den. De har aldrig blad eller märg. Specialformer förekommer.
Skalad och oskalad
När det är nödvändigt specificeras om roten (radix) ska vara skalad eller oskalad, alltså med eller utan bark.
2) Rotstock, jordstam (rhizoma) En underjordisk stam, vanligen horisontalt växande och ofta med birötter, som skjuter ovanjordiska skott.
3) Lök (bulbus) Lökens sträva "botten" är en förtjockad jordstam vars trådiga utlöpare är underjordiska skott.
Mått och vikt Torkade växters vikt och volym

Skörd av rotdelar • Årstid: Rötter och rotstockar skördas på våren innan växtens blad kommit (i Norden i april-maj) eller på hösten när den ovanjordiska delen blommat över och börjat vissna men ännu inte tappat bladen (september-november). På ettåriga växter tas rötterna första hösten, på perenner andra eller tredje året. Irisrot och rabarbereot skördas på sommaren (juli-augusti) andra-fjärde respektive tidigast fjärde året. För detaljer, se varje särskild växt.
• Tidpunkt: Här är det inte så noga med tidpunkten på dagen men man bör inte skörda rotdelar vid alltför fuktigt väder, t. ex. direkt efter ett regn.
• Plats: Undvik vägkanter och platser nära besprutade marker. Skövla inte hela bestånd; lämna alltid kvar för återväxten - tänk på att det faktiskt är växtens rotdelar som tas här. Om ett vilt bestånd är litet, lämna det i fred.
• Tillvägagångssätt: Gräv runt växten och ta upp rotdelarna så oskadade som möjligt - skär inte av dem.
• Transport: Rotdelar tål packning och transport bättre än blommor och blad; de kan t ex samlas i en plastkasse.
Rengöring • Rensning: Rensa bort gröna delar som följt med, sortera bort skadade och missfärgade rotdelar.
• Tvättning: Borsta bort jord men undvik kraftig skrubbning. Skölj sedan rent med kallt vatten. Bara i undantagsfall skalar man rötter och rotstockar. Sist skärs och/eller klyvs tjocka och kraftiga rötter i mindre bitar; rötter och rotstockar med många smala utlöpare reds ut eller kammas med grov kam.
Torkning 4-6 kilo färska rötter ger 1 kilo torkade.
Rumstorkning
Torkrummet ska vara luftigt och väl ventilerat, eftersom avgående fukt annars återgår till rotdelarna, som också ska samlas ihop så snabbt som möjligt efter torkningen eftersom de annars börjar ta upp fukt från luften - i båda fallen riskerar man mögelbildning. Däremot är mörker inte lika nödvändigt här som med blommor och blad. Vind är idealiskt liksom pannrum så länge det inte har oljelukt, trappor likaså eftersom de har bra luftcirkulation. Skjul med tak av trä eller asfaltpapp är torrare och därmed bättre än sådana med tak av korrugerad plåt. Man kan också torka i garderob, klädskåp och torkskåp med dörren på glänt och på varma ställen som ovanpå kyl, frys eller element. Källare - aldrig!
• Upphängt: Trä upp bitarna på tråd - se till att det blir mellanrum mellan dem så att de inte vidrör varandra. Häng från krokar, tvättlinor, gardinstänger. Lite gasbinda löst över skyddar mot damm.
• Utbrett: Rotdelarna läggs ut på tyg eller otryckt och obehandlat, absorberande papper i mörkt och luftigt rum. Ju tunnare lager, desto snabbare torkning, bättre bevaring och mindre risk för mögel. Bitarna måste vändas ofta.
• I glas: Mindre mängder torkas snabbt och lätt i glas. Lägg i ett dricksglas eller glasburk och låt stå i solen 2-3 dagar eller tills det är torrt.
Ugnstorkning
Torkning i ugn är vnligen det bästa för dessa kompakta växtdelar, men lockas inte att använda för hög värme.
• Här kan man torka vid upp till 50-60° i ett dygn, sedan sänker man temperaturen. Låt alltihop ta minst ett par dagar. Var också noga med att lämna ugnsluckan lite på glänt så att fukt kan avgå.
Torkollor
Proffs använder elektriska ollor. Om man har mycket växter kan man bygga en ursprungsmodell själv: Ugnsgaller, korgar eller nätramar upplagda över varandra ungefär som matbrickor i ett brickställ, men med större avstånd mellan brickorna för luftcirkulationen.
Utomhustorkning
Kan fungera mycket bra om hösten är solig; rötter tål i allmänhet ljuset.

• Utsätt rotdelarna för sol = värme och vind = luftcirkulation.
Förvaring • Särskilt om det är doft man vill ta tillvara, bör man bevara rotdelarna i så stora bitar som möjligt så länge som möjligt och finfördela dem först när de ska användas, men här får man gå balansgång - stora bitar torkar långsamt och kan börja mögla innan de är torra.
• Låg rumstemperatur; idealiskt ett gammaldags (torrt) skafferi eller vind.
• Förvaringskärlet ska bevara rotdelarna mörkt och torrt. Papperspåsar, pappkartonger och trälådor rekommenderas ofta (de tar upp fukt), men enligt en del ska torkade växter lagras i sådana bara kortare perioder och längre tid i väl förslutna mörka glasburkar. Också om plåtburkar råder delade meningar. Om en sak är alla överens: Förvara aldrig direkt i påsar eller burkar av plast, som är för tätt och får växterna att svettas. Möjligen kan plast användas som ytterkärl runt papper som tar upp fukten och/eller med torkmedel (sådant i påsar som följer med en del livsmedel).
• Etikettera noga - efter några månader har man totalt glömt bort viktiga uppgifter som växt, växtdel, växtplats, insamlingsdatum och packningsdatum.
Hållbarhet
• Kontrollera ofta särskilt i början att rötterna inte har angripits av mögel eller insekter. Släng om de ändrar färg eller doft. Smak och lukt av mögel går inte bort med ny torkning.
• Rätt torkade och förvarade rotdelar kan hålla sig i upp till fyra år. Irisrot kan över huvud taget inte användas förrän den lagrats i ett par år.
Beredningar • Vattenutdrag: Macerat (sällan), infusion, dekokt.
• Glycerinutdrag: Glycerit.
• Alkoholutdrag: Tinktur.
• Oljeutdrag: Örtolja.
• Andra extrakt: Eterisk olja, absolut.

Litteratur: Se t ex Ahlmark (2001), Bondeson (1982), Culpeper (1976), Genders (1981), Gentz och Lindgren (1946), Lindeberg (1982), Lindeberg (1988), Lindgren (1918), Ljungqvist (2007), Nielsen (1991), Podlech (1989), Sahlin (1979), Stevenson (1979), Stodola och Volák (2000), Thomson (1980).

© Shenet 1997 - 2013
Adress: http://www.shenet.se/vaxter/drogrot.html
Datum: 2018 07 21 - Uppdaterad: 2010 06 28
Cookieinfo
Made with a Mac