Shenet

Växter Råvaror Recept Referens Sök Forum Kontakt Hem
Växtdroger

Skörd och förvaring av örter och blad


Synonymer 1) Hel ört, örtstånd, hel växt, gräs
2) Blad, gröna blad
Farmakopénamn 1) Herba/herbae (singular/plural)
2) Folium/folia (singular/plural), fol.
Engelska namn 1) Herb
2) Leaf, foliage
Andra namn Romanska språk
1) Herba/herbae (latin singular/plural), herbe, plante (franska), erba (italienska), hierba, planta (spanska)
2) Folium/folia (latin singular/plural), feuille (franska), fòglia (italienska), hoja (spanska)
Nordiska språk
1) Urt, plante (danska), ruoho, yrtti (finska)
2) Blad, løv (danska), lehti (finska)
Asiatiska språk
1) Câobên zhíwù (mandarin = kinesiska), yakusô (japanska)
2) Yè (mandarin = kinesiska), ha (japanska)
Andra språk
1) Kraut (tyska)
2) Blatt (tyska)

Beskrivning Hela örter och deras blad är två vanliga typer av växtdroger = råvaror för framställning av läkemedel. Färdigtorkade ska de vara så så spröda att de frasar, på hel ört ska bladen vara lätta att repa av och också grövre delar lätta att bryta. Allt ska ha typisk örtdoft, aldrig unken. Färgen ska vara så lite förändrad som möjligt. På startsidan för växtdroger finns latinsk ordlista med benämningar på de många växtdelarna.
1) Hel ört (herba) Örtens gröna delar; nästan hela den ovanjordiska delen av örten eller dess blommande grenspetsar. Det är en bekväm form - enkel att skörda och torka och bevarar också växten bra.
2) Blad (folium) Örtens gröna blad befriade från grövre stamdelar, med eller utan bladens eventuella bladskaft. Några enkla och vanliga beskrivande termer: Bladskivan kan vara enkel (hel som björk, parflikig som ek, handflikig som murgröna) eller sammansatt (fingrad som klöver, parpladig som rönn). Bladkanten kan vara helbräddad (helt slät och rak) eller tandad, sågad, naggad, flikig (med spetsar och inskärningar i olika former). De kan sitta strödda (ensamma), motsatta (i par mittemot varandra) eller i krans (fler än två).
Mått och vikt Torkade växters vikt och volym

Skörd
av blad och hel ört
• Årstid: Träds blad och barr skördas på våren och försommaren medan de är späda - björklöv ska vara "stora som musöron". Hela örter och deras blad skördas i Norden från mars fram till oktober. Mest smak och lukt har de strax innan växten blommar eller just har börjat blomma. Hel ört tas ofta i början av blomningen. Vänta inte för länge med fleråriga växter; de behöver återhämtningstid mellan skörd och vintern. För detaljer, se varje särskild växt.
• Tidpunkt: Hel ört och blad måste skördas i torrt väder. Undvik morgonen när dimma ligger kvar. Regn sköljer av växterna men all fukt måste vara borta vid plockningen. Mitt på dagen efter några timmars solsken är bäst; då är t. ex. halterna doftämnen som högst.
• Plats: Undvik vägkanter och platser nära besprutade marker. Skövla inte hela bestånd; lämna alltid kvar för återväxten. Om ett vilt bestånd är litet, lämna det i fred.
• Tillvägagångssätt: Ta så unga späda delar som möjligt av örten (ca 2/3); på högväxta örter bara toppdelarna. När stammen är vedartad skärs den av med kniv eller sekatör, mjukare klipps med sax; båda metoderna är bättre än att bryta.
• Transport: Bevara växten så hel som möjligt eftersom fotosyntesen fortsätter med bladen kvar på plantan. I plastkasse packas växterna för hårt och krossas lätt, vilket gör att en del blad börjar svettas - groblad är kända för detta. Korg eller kartong är bättre.
Rengöring • Rensning: Gula eller på annat sätt vissna blad och fläckiga blad (tecken på svamp eller virussjukdom) rensas bort.
• Tvättning: Dammiga eller jordiga växter, t ex krypande som timjan, kan behöva sköljas av med kallt vatten. Detta tar också bort småkryp.
Torkning 3-6 kilo färsk ört eller blad ger 1 kilo torkade. Det skiljer alltså rätt mycket mellan olika örter.
Rumstorkning
Rumstorkning är alltid en kamp mot tiden, som kan vara allt från två dagar till tre veckor beroende på växtmaterial, temperatur och luftfuktighet. Groblad, trollhassel och valnöt är exempel på särskilt svårtorkade blad - de tål inte ugnsvärme, men måste ändå torkas snabbt för att inte ändra färg och förlora sina egenskaper.
Torkrummet ska vara mörkt - solsken och annat ljus förstör både färg och innehåll. Det ska också vara luftigt och väl ventilerat, eftersom avgående fukt annars återgår till växterna, som också ska samlas ihop så snabbt som möjligt efter torkningen eftersom de annars börjar ta upp fukt från luften - i båda fallen riskerar man mögelbildning. Vind är idealiskt liksom pannrum så länge det inte har oljelukt, trappor likaså eftersom de har bra luftcirkulation. Skjul med tak av trä eller asfaltpapp är torrare och därmed bättre än sådana med tak av korrugerad plåt. Man kan också torka i garderob, klädskåp och torkskåp med dörren på glänt och på varma ställen som ovanpå kyl, frys eller element. Aldrig källare.
• Upphängt: Hel ört hängs upp i små knippen på krokar, tvättlinor, gardinstänger. Lite gasbinda löst över knippena skyddar mot damm.
• Utbrett: Hel ört och blad läggs ut på tyg eller otryckt och obehandlat, absorberande papper i mörkt och luftigt rum. Ju tunnare lager, desto snabbare torkning, bättre bevaring och mindre risk för mögel. Vänd ofta på växtdelarna. Hel ört kan eftertorkas upphängd i knippen.
• I glas: Mindre mängder torkas snabbt och lätt i glas. Lägg i ett dricksglas eller glasburk och låt stå i solen 2-3 dagar eller tills det är torrt.
Ugnstorkning
Ugnstorkning har också sin speciella svårighet - tålamod. Hög temperatur får fukt och eteriska oljor att avgå för fort.
• Börja vid 30-40° i ett dygn, sänk sedan temperaturen. Låt alltihop ta ett par dagar för blad, tre-fyra för hela växter. Persilja är ökänt för att vara svårtorkat på grund av de krusiga bladen; det kan krävas 35-40° i upp till tio timmar. Lämna ugnsluckan lite på glänt hela tiden så att fukt kan avgå.
• Torkning i mikrougn rekommenderas inte för blad.
Torkollor
Proffs använder elektriska ollor. Om man har mycket växter kan man bygga en ursprungsmodell själv: Ugnsgaller, korgar eller nätramar upplagda över varandra ungefär som matbrickor i ett brickställ, men med större avstånd mellan brickorna för luftcirkulationen.
Utomhustorkning
Torkning utomhus
brukar gå bra i varma länder även om det finns undantag; lagerblad blir t ex bruna, krulliga och smaklösa av soltorkning. I Norden är utomhustorkning en nödlösning när växterna är mycket fuktiga av skörd i blött väder eller efter en solfattig sommar. Inomhus skulle det gå ännu sämre; växterna skulle mögla innan de hann torka. Det fungerar vid inte alltför sen skörd varma och soliga höstar.
• Utsätt växterna för sol = värme och vind = luftcirkulation.
Förvaring • Särskilt om det är eteriska oljor man vill ta vara på bör man förvara örten så hel som möjligt så länge som möjligt och repa av bladen först när de ska användas.
• Låg rumstemperatur; idealiskt ett gammaldags (torrt) skafferi eller vind.
• Kärlet ska behålla växtmaterialet mörkt och torrt. Papperspåsar, pappkartonger och trälådor rekommenderas ofta (de tar upp eventuell fukt), men enligt en del ska växtmaterial lagras i sådana bara kortare perioder och längre tid i väl förslutna mörka glasburkar. Om plåtkärl råder också delade meningar. Om en sak är alla överens: Förvara aldrig direkt i påsar eller burkar av plast, som är för tätt och får växterna att svettas. Möjligen kan plast användas som ytterkärl runt papper som tar upp fukten och/eller med torkmedel (sådant i påsar som följer med en del livsmedel).
• Etikettera noga - efter några månader har man totalt glömt bort viktiga uppgifter som växt, växtdel, växtplats, insamlingsdatum och packningsdatum.
Hållbarhet
• Kontrollera med jämna mellanrum att växtdelarna inte angripits av mögel eller insekter. Släng om de är det minsta skadade. Smak och lukt av mögel går inte bort med ny torkning.
• Det vanliga är att man förnyar lagret varje år men rätt torkade och förvarade örter och blad kan hålla sig i ett par-tre år.
Beredningar • Vattenutdrag: Macerat, infusion, mer sällan dekokt.
• Glycerinutdrag: Glycerit.
• Alkoholutdrag: Tinktur.
• Oljeutdrag: Örtolja.
• Fettutdrag: Av blad ibland pomada.

• Andra extrakt: Eterisk olja.

Litteratur: Se t ex Ahlmark (2001), Bondeson (1982), Culpeper (1976), Genders (1981), Gentz och Lindgren (1946), Lindeberg (1982), Lindeberg (1988), Lindgren (1918), Ljungqvist (2007), Nielsen (1991), Podlech (1989), Sahlin (1979), Stevenson (1979), Stodola och Volák (2000), Thomson (1980).

© Shenet 1997 - 2013
Adress: http://www.shenet.se/vaxter/drogblad.html
Datum: 2018 09 22 - Uppdaterad: 2010 06 28
Cookieinfo
Made with a Mac