![]() |
Dragon |
|
|
||
Synonymer | Dragon,
estragon, esdragon Fransk dragon Rysk dragon, falsk dragon |
|
Botaniska namn |
Artemisia dracunculus
L. |
|
Engelska namn | Estragon,
tarragon, mugworth French dragon, German dragon, true dragon Russian dragon, false dragon |
|
Andra namn |
Romanska språk |
|
|
||
Besläktade | Släktet
Artemisia (malörter) är stort. Det har minskat
till ca 400 arter sedan ett hundratal förts till
släktet Seriphidium (strandmalörter). Malört (Artemisia absinthium) - se där för flera malörter. |
|
|
||
Beskrivning | • Ört: Flerårig, 30-150 cm hög i Sverige, högre i varmare länder. Rysk dragon brukar bli lite större än fransk. Hela växten
luktar aromatiskt men den ryska är nästan smaklös. Många upprätta stjälkar, slanka och glatta och utan förgreningar. • Rot: Upp till 1 m långa rötter. Stammarna växer upp ur rotstockar som växer tätt och vågrätt. • Blad: Längs stjälkarna sitter tätt med mjuka blad, smala och lansettformade, lätt tandade i kanterna men inte flikiga som hos andra arter av Artemisia. Hos fransk dragon är de mörkgröna och släta, hos rysk ljusgröna och ludna. • Blomma (juli-september): I bladvecken kommer oansenliga vitgröna eller gula blommor, 1-3 mm breda, samlade i korgar - sällan hos fransk dragon. • Frukt: Frukten är en nöt. Den utvecklas bara hos rysk dragon. |
|
Odling och bruk | Skörd Blad (juni-september): Blad och kvistar kan nypas av hela sommaren; det stimulerar ny bladbildning och gör smaken starkare. Blad som ska torkas insamlas vid torrt väder strax innan eller när örten börjar blomma. Fransk dragon blir bara bättre och starkare av torkning medan den ryska förlorar mycket lukt och smak. Växtförhållanden Trivs i lite stenig, väldränerad jord men tillväxten blir bäst i kraftig och lerhaltig. Sticker lätt iväg via de långa rötterna så plantan får hållas efter. - Fransk dragon vill ha sol till halvskugga och vindskydd. Den kommer sällan till blomning och än mindre frösättning i Sverige. Övervintrar milda vintrar men fryser bort under kallare. - Rysk dragon är härdigare och hinner vanligen både blomma och sätta frö. Plantan fryser ner på vintern men kommer tillbaka, vid stark kyla bör den täckas. Fransk dragon sätter sällan blommor och aldrig frön och får förökas genom delning (tidig vår eller i augusti) eller med sticklingar (tidig sommar). Rysk dragon sätter grobart frö och kan fröförökas men det ger ofta en främmande smak; det är bättre att dela också denna. Odling inomhus Det går utmärkt att ta in plantor på hösten; klipp ner dem en månad innan. Utbredning Europa: Fransk dragon växer vild i sydöstra Europa och södra Ryssland. Odlas som kryddört i hela Europa, mest i Holland, Tyskland, Frankrike och Italien. • Sverige: Fransk dragon är härdig upp till Dalarna. Rysk dragon kan odlas upp till Norrland. Förvildad dragon som förekommer i i södra Sverige brukar vara rysk - den odlades förr - eller en hybrid mellan de två. Asien: Fransk dragon växer vild i Sibirien, Mongoliet, Kina. Amerika: Fransk dragon finns vild och odlad i USA. Handel Mest dragon konsumeras i Frankrike, Tyskland, Holland, Belgien, England och USA. Till Sverige importeras fransk dragon från Frankrike och Spanien. |
|
Växtdroger och beredningar |
Färsk ört (Dracunculus herba recens),
av fransk dragon: Svenska farmakopén upplaga 1-4 (1775-1790). Blad och stjälk av fransk dragon (Herba dracunculi) • Dragonessens (eterisk olja) |
|
|
||
Historia | Namnet |
|
|
||
Litteratur:
Se t ex Botanica (2003), Corneliuson (2000), Culpeper
(1976), Gentz och Lindgren (1946), Green (1976), Impecta (2004), Jönsson
(1910), Jönsson och Simmons (1935), Lindeberg (1982),
Lindeberg (1988), Lindgren (1918), Linell och Hylander
(1955), Ljungqvist (2007), Meyer (1952), Nationalencyklopedins ordbok (1995),
Neuendorf (1991), Neuendorf (2009), Pharmacopea suecica I (1775), Seymour
(1980), Stevenson (1979), Stodola och Volák (2000), Swahn (1996). Nätpublikationer: Gernot Katzer's spice pages (2005 04 28). Den virtuella floran (2006 11 13). |
||
|
||
© Shenet 1997 - 2013 |
||
|