 |
Copaivaträd |
|
|
|
||
| Synonymer | Copaiva, kopaiva, copaiba, kopaiva | |
| Botaniska namn | Copaifera officinalis L., Copaifera guianensis och andra Copaifera-arter | |
| Engelska namn | Copaiba, balsam copaiba, balsam of capivy, copaiva, copahu balsam, compaif, colocai, gamelo, Jesuit's balsam, Maracaibo balsam (Venezuela), para balsam (Brasilien) | |
| Andra namn | Romanska språk Copahier, copaiba, copahu (franska), copaiva (portugisiska) Andra språk Kopaiva (tyska), copaiba, copaiva (tupispråket Paraguay), kupauba (guaranispråket Brasilien) |
|
|
|
||
| Besläktade |
Många hartsrika träd går under namnet
copaiva och används på samma sätt för
att framställa liknande balsam och eterisk olja.
Sorter från Västindien ger sämre balsam.
• Copaifera coricea • Copaifera guyanensis • Copaifera langsdorffinii = Copaifera lansdorffii • Copaifera leticulate • Copaifera multijuga • Copaifera reticulata |
|
| Ej besläktade | •
Afrikansk copaiva (Daniella thurifera) • Afrikansk copaiva (Hardwickia pinnata). Östasien. • Illurinbalsamträd (Hardwickia Mannii): Hartsen kallas copaivabalsam. |
|
|
|
||
| Beskrivning | • Träd: Upp till 18 m högt. I håligheter i stammen bildas harts.
Trycket från den kan bli så starkt att trädet
spricker med en smäll. • Blad: Bladen påminner om fläderträdets (spetsigt äggformade, motsatta i par). • Blomma: Också blommorna påminner om fläder - mycket små, gulvita, samlade i stora platta flockar. |
|
| Odling och bruk |
Skörd |
|
| Växtdroger och beredningar | •
Copaivabalsam
(balsam) • Copaivaessens (hartsolja) |
|
|
|
||
| Historia | Namnet • Copaifera efter tupispråket (Paraguay) copaiba, copaiva = copaivaträd, copaivabalsam, sammansatt av copa = balsam, och iba = träd. • Officinalis = officinell, efter latin officina = verkstad, tillverkningsställe, apotek, alltså ett officinellt apoteksläkemedel. Ursprung Västindien och Syd-Amerika, särskilt Brasilien. Europa Européerna har känt till trädet sedan slutet av 1400-talet då balsamen genast efter Kolumbus resor började exporteras från Västindien till Europa. |
|
|
|
||
|
• Litteratur:
Se t ex Corneliuson (2000), Gentz ovh Lindgren (1946),
Jönsson (1910), Jönsson och Simmons (1935),
Lindgren (1918), Meyer (1952), Pharmacopea suecica (1775),
Svenska farmakopén (1901). |
||
|
|
||
|
© Shenet 1997 - 2013 |
||
|
|
||
