![]() |
Copaivaträd |
|
|
||
Synonymer | Copaiva, kopaiva, copaiba, kopaiva | |
Botaniska namn | Copaifera officinalis L., Copaifera guianensis och andra Copaifera-arter | |
Engelska namn | Copaiba, balsam copaiba, balsam of capivy, copaiva, copahu balsam, compaif, colocai, gamelo, Jesuit's balsam, Maracaibo balsam (Venezuela), para balsam (Brasilien) | |
Andra namn | Romanska språk Copahier, copaiba, copahu (franska), copaiva (portugisiska) Andra språk Kopaiva (tyska), copaiba, copaiva (tupispråket Paraguay), kupauba (guaranispråket Brasilien) |
|
|
||
Besläktade |
Många hartsrika träd går under namnet
copaiva och används på samma sätt för
att framställa liknande balsam och eterisk olja.
Sorter från Västindien ger sämre balsam.
Copaifera coricea Copaifera guyanensis Copaifera langsdorffinii = Copaifera lansdorffii Copaifera leticulate Copaifera multijuga Copaifera reticulata |
|
Ej besläktade |
Afrikansk copaiva (Daniella thurifera) Afrikansk copaiva (Hardwickia pinnata). Östasien. Illurinbalsamträd (Hardwickia Mannii): Hartsen kallas copaivabalsam. |
|
|
||
Beskrivning | • Träd: Upp till 18 m högt. I håligheter i stammen bildas harts.
Trycket från den kan bli så starkt att trädet
spricker med en smäll. • Blad: Bladen påminner om fläderträdets (spetsigt äggformade, motsatta i par). • Blomma: Också blommorna påminner om fläder - mycket små, gulvita, samlade i stora platta flockar. |
|
Odling och bruk |
Skörd |
|
Växtdroger och beredningar |
Copaivabalsam
(balsam) • Copaivaessens (hartsolja) |
|
|
||
Historia | Namnet Copaifera efter tupispråket (Paraguay) copaiba, copaiva = copaivaträd, copaivabalsam, sammansatt av copa = balsam, och iba = träd. Officinalis = officinell, efter latin officina = verkstad, tillverkningsställe, apotek, alltså ett officinellt apoteksläkemedel. Ursprung Västindien och Syd-Amerika, särskilt Brasilien. Europa Européerna har känt till trädet sedan slutet av 1400-talet då balsamen genast efter Kolumbus resor började exporteras från Västindien till Europa. |
|
|
||
Litteratur:
Se t ex Corneliuson (2000), Gentz ovh Lindgren (1946),
Jönsson (1910), Jönsson och Simmons (1935),
Lindgren (1918), Meyer (1952), Pharmacopea suecica (1775),
Svenska farmakopén (1901). |
||
|
||
© Shenet 1997 - 2013 |
||
|