Citronträd

Citron, sur citron, vanlig citron, limoncitron, lemon, limon

• Cedrat (Citrus medica L. = Citrus medica var. genuina): Cedrat ansågs förr vara huvudart av medica med tio varieteter, däribland citron (Citrus medica var. limonum). Idag räknas citron som som en hybridiserad självständig art (Citrus limon).
• "Meyers citron" (Citrus limon var. meyerii): Antagligen en hybrid mellan citron x apelsin eller mandarin. Sötare, rödare frukt. Hittad i Kina i början av 1900-talet, sägs vara den varietet som lämpar sig bäst för inomhusdling.

• Se under apelsin för ytterligare arter av Citrus

Beskrivning

Skörd
• Frukt: Citroner skördas gröna och omogna och får eftermogna i importlandet eller snabbmognas genom att besprutas med etylengas. Fruktskal skalas av maskinellt. Vid framställning av eterisk olja används idealt bara den doftande gula delen (flavedo), inte den beska vita (albedo). I Sverige kan skal av importerad frukt tas till vara året om.
Växtförhållanden
Citronträdet är det mest köldhärdiga av citrusträden. Det klarar sig i subtropiskt och t.o.m. tempererat klimat och kan tåla en natt eller två med lätt frost. Det vill ha lucker, väldränerad och lätt alkalisk lerjord, vindskydd och direkt sol. Regelbunden gödsling behövs, särskilt mycket kväve och kalium för att frukten ska bli bra. Som alla citrusträd är det känsligt för virus och skadedjur och angrips ofta av röta vid stambasen.
• Förökas genom ympning (okulering).
Odling inomhus
• Sådd: Peta ner några färska kärnor i vanlig såjord. Frukter i asiatiska butiker har ofta mycket kärnor. Kärnor från KRAV-odlad frukt brukar ta sig bra. Så på ett par cm djup i en 10-12 cm hög kruka; rötterna växer snabbt och djupt. Genomvattna och sätt plast med lufthål över. Ställ ljust och varmt och låt inte torka ut. De första små bladen kommer efter en vecka till ett par månader. När plantorna är 6-10 cm höga flyttas de över till var sin lite större kruka med krukväxtjord blandad med lerjord, i botten grovt grus eller lecakulor. Sköter man plantorna rätt kan de utan särskilt stor arbetsinsats frodas i årtionden.
• Skötsel: Plantan placeras ljust, vattnas regelbundet och duschas ibland. När den nått 20 cm höjd bör den toppas för att inte bli ranglig och spretig. På vintern kan den ibland tappa vartenda blad men hämtar sig oftast om man fortsätter att vattna sparsamt och låter den stå ljust. På våren börjar trädet växa snabbt; plantera om i större kruka och byt jord varje vår de första åren. Skär bort nya skott för att hålla plantan tät. Under sommaren kan den stå utomhus på soligt och fritt ställe. Gödsla en gång i veckan, eventuellt med specialnäring för citrusväxter. Särskild citrusjord finns också.
• Blommor och frukt: Det kan ta över tio år innan de första blommorna kommer. Man får pollinera blommorna själv: Använd en liten pensel till att föra över frömjöl från en blommas ståndare till en annans pistill. Hurdan frukten blir vet man aldrig med frösådda citrusplantor.
Utbredning
• Amerika: Odlat i Mexiko, Argentina, Brasilien, USA (Kalifornien, Florida).
• Australien.
• Europa: Förvildat i Europa, särskilt i Spanien och Portugal. Odlat i Spanien och Italien. Spanien har i slutet av 1900-talet nästan konkurrerat ut Sicilien som förr var en stor citronexportör och nu håller sig kvar med EU-stad och satsning på ekologisk odling.
• Asien: Odlas i Indien, Iran, Kina. I Himalaya (södra Kina och norra Indien) lär trädet fortfarande växa vilt.
Handel
Mexiko, Indien och Argentina producerar mest citroner och limefrukter (2005). Spanien, Mexiko och Argentina exporterar mest (2004). USA, Frankrike och Japan är de största importländerna (2004). Sverige importerar 1.000 ton om året, mest från Spanien och USA.

Vykort från Kalifornien: Citronskörd. 1940-tal?

Växtdroger och beredningar

• Skal (Citrus cortex fructus, Cortex fructus citri pericarpium, Citri pericarpium, Pericarpium citri, Cortex citri, Cortex fructuum citri): Svenska farmakopén upplaga 1-11 (1775-1946).
• Skal, endast utsida flavedo utan insida albedo (Flavedo citri): Svenska farmakopén upplaga 1-6 (1775-1845).
• Frukt (Citrus pomum, Citrus fructus, Citri fructus, Citrus fructus recens, Fructus citri): Svenska farmakopén upplaga 1-6 (1775-1845).
• Citrussaft (växtsaft)
• Citrusdekokt (vattenutdrag)
• Citrustinktur (alkoholutdrag)
• Citronessens (eterisk olja)
• Citrusdofter (parfym)
• Pektin (geléämne)
• Citronsyra (extrakt)
• Askorbinsyra (extraktt)

Historia

Namnet
• Citrus är latin = citronträd, cedratträd. Ordets rot är sanskrit ked-, något som luktar eller ryker, som via Egypten kom in i grekiskan, där kedros (latin: cedrus) kunde avse alla möjliga träd som användes i rökelse, särskilt cedrar och thujor.
• Citron: Av grekiska kitrea = cedratträd, kitron, kitrion = cedratfrukt. Namnet började användas sedan trädet hämtats hem av Alexander den store på 300-talet f. Kr. I svenskan har ordet citron funnits sedan 1578 och har ända fram till 1900-talet betytt just cedrat (medan citron hetat lemon).
• Limon är latin = citrusfrukt, från persiska limun, leimun och arabiska laimun, båda om olika citrusfrukter. Benämningarna nådde Europa genom korstågen och blev medeltidslatinets limon som på 12000-talet gav upphov till många liknande citrusnamn i europeiska språk.
• Medica - av grekiska medike, medicon, medikos och latin medica, alla med betydelsen medisk, från Medien i nordvästra Persien, där Alexander de stores armé hittade cedraten. Hans botaniker Theofrastos gav namnet melon medicon = mediskt äpple, varav sedan blev latinets medicus = botande.
Citrusförväxlingar
• Ceder - av grekernas kedros, romarnas cedrus = ceder och andra välluktande träd. Cedraten användes på liknande sätt och fick det latinska namnet cedrus medica = medisk ceder. Förväxlingarna gäller framför allt eteriska oljor: cederolja, cedroolja eller cedroolja?
• Persika: Alexanders armé fyndade också persikoträd i Persien. I Grekland kallades det ibland persikon melon = persiskt äpple. Ibland användes samma namn också om citron. Det vanliga var dock att persikon melon, melea e persike = persiskt äpple och melea e medike, melon medicon = mediskt äpple betydde cedrat. I latinet utvecklades persikon, persike däremot till just persica = persika.
• Cedrat:Persikon melon, melea e persike = persiskt äpple och melea e medike, melon medicon = mediskt äpple användes alltså för cedrat i Grekland och någon gång också för persika eller citron. Grekerna hade ytterligare ett cedratnamn: melea e medike, melon medicon = mediskt äpple, som blev romarnas cedrus medica = medisk ceder, d.v.s. cedrat, som kom in i många europeiska språk i denna betydelse. Svenska cedrat, belagt sedan 1892, betydde först bara suckat, cedratens kanderade skal; formen cedro = cedrat är äldre. Citron = cedrat först på 1900-talet.
• Citron: När citronträdet dök upp omkring år 0 och blev sammanblandat med cedraten började grekerna kalla även citronträdet för persikon melon (persiskt äpple). Grekerna hade ytterligare ett namn på cedrat: kedromelon = cederäpple, kitrea = cedratträd, kitron, kitrion = cedratfrukt. Av detta bildades latinets citron = cedrat, som övertogs med samma betydelse i många språk. Namnet citron spillde ofta över på citronträdet, så att till slut både cedrat och citron kunde kallas både cedrat och citron... Från 1578 finns svenska citron = cedrat. Först på 1800-talet blir svenska citron = citron.
• Lemon: På medeltiden lärde sig korsfararna persiska limun, leimun och arabiska laimun, som var namn på citrusfrukter i persikans och cedratens hemtrakter. Inte bara glosan nådde Europa utan också regelbundna laster av frukten citron och arabisk kunskap om hur den kunde användas medicinskt. Av de persisk-arabiska orden blev medeltidslatinets limon = citrusfrukt, som på 1200-talet ingick i namnet på citron i många språk. Svenska lemon = citron sedan 1500-talet. Omkring 1900 ersattes det med citron = citron.
Ursprung
Asien - östra Himalaya. Citronen anses vara en hybrid mellan cedrat och lime, möjligen också med inblandning av shaddock, pompelmus (Citrus aurantium var. decumana = Citrus grandis).
Asien
Arkeologiska fynd tyder på att trädet odlades i Indien och Sydostasien 2000 f. Kr. och att frukten användes något senare i Babylonien och Egypten. Någon gång 1000-500 f. Kr. började trädet odlas i södra Kina och runt 700 f. Kr. spreds det i Sydostasien. Frukten hör med med persika och granatäpple till den kinesiska buddhismens tre heliga frukter.
Grekland
På 300-talet f. Kr. stötte Alexander den stores armé verkligen på citronträdet i Indien, men det togs inte hem till Grekland; det beskrivs t. ex. inte av Alexanders botaniker Theofrastos. Istället förde man hem och började odla en sötare varietet av cedratträdet som hittats i Persien.
Rom
Under första århundradet förde arabiska handelsmän citronträdet från Indien till Rom. I själva Italien odlades det bara som exklusivt trädgårdsträd; frukten var t. ex. en kärlekssymbol som brudkammaren smyckades med, men det spreds i besittningar i Palestina och Nordafrika. När det västromerska imperiet bröt samman i slutet på 400-talet och med det konstbevattningssystemet, förföll också odlingarna i romersk regi.
Europa och Västasien
I den arabiska kultursfären användes citronen tidigt både som mat och medicin och det var med de muslimska erövringarna som odlingen speds i Spanien på 700-talet och Sicilien på 800-talet. På 1100-1200-talen hörde citronodling också till de näringar som korsfarare slog sig på i sina riken i Syrien-Palestina. Det vanliga var att låta infödda bruka jorden mot en fjärdedel eller tredjedel av skörden till godsägaren, vilket var bra villkor jämfört med vad landsmän kunde erbjuda. Det var också korsfarare som började odla trädet runt Genua i Italien och i Provence i Frankrike på 1200-talet. Vid den tiden slog namnet limon igenom i europeiska språk, hämtat från indiska, persiska och arabiska benämningar.
Orangerier
På 1400-talet började man anlägga s.k. limonaie i de italienska renässansstäderna, byggnader för odling av särskilt citron, cedrat och pomerans. I slutet av århundradet började de byggas i Frankrike och fick då namnet orangerier. Barocktidens orangerier, som Ludvig XIV:s i Versailles, var närmast festpalats och var populära under hela 16- och 1700-talen. De föll ur modet på 1800-talet när man började intressera sig för mer exotiska växter som krävde glasväxthus. 1810 var orangeriet på Gunnebo slott utanför Göteborg fortfarande i bruk och innehöll enligt bevarade protokoll bl. a. citronträd.
Amerika
På Kolumbus andra resa till Amerika 1493 tog man med sig citronträd och planterade på Haiti. Därifrån spreds de mycket snabbt i Västindien. I Kalifornien började odlingarna 1887. Nedan exempel på amerikanska citronetiketter från 1900-talet.

Europeisk import
På 1300-talet var handeln med citroner redan betydelsefull, särskilt i Spanien där man nu hade odlat dem i över ett halvt århundrade och runt Genua i norra Italien, där odlingen visserligen bara pågått i ett sekel men som under 12-1400-talen var en av Europas främsta handels- och sjöfartsstäder. Spanska citroner skeppades till England på 1200-talet och stora laster gick tidigt också till Nederländerna. Utanför Spanien - Frankrike - Italien förblev de dock länge dyra. När Henrik VIII gifte sig med Anne Boleyn 1533 fick brudparet en citron i gåva av läderhandlarskrået - se nedan under Kristen tradition om symboliken i det.
Svensk import
Av bevarade räkenskapar kan man utläsa att lemoner fanns i Gustav Vasas kryddkammare i mitten av 1500-talet. En tredagars studentfest i Uppsala 1689 gick på 960 daler, varav 54 daler för 224 citroner. Mer priser: 1785 kostade en citron 1 skilling (en gås fick man för 8), 1895 15 öre (lite mer än för en liter mjölk).
De många överflödsförordningarna under 1700-talets första hälft förbjöd import av bland annat alla jord- och trädfrukter. Undantagna var citrusfrukter, som inte kunde ersättas med inhemska och som man tydligen inte heller ville banna som onödiga. Både 1727 och 1734 var de aktuella citrusfrukterna fyra: citron (d.v.s. cedrat), lemon (d.v.s. citron), pomerans och apelsin.
I mitten av 1800-talet importerade Sverige citroner i huvudsak från Frankrike och Italien. Hundra år senare kom det mesta från Italien, som under de följande årtiondena ersattes undan av undan med Spanien. I slutet av 1900-talet började det också importeras från USA.
Symbolisk citron
Citronträdets egenskap att blomma och bära frukt samtidigt och året runt gjorde att det blev använts som symbol för beständighet och trogen kärlek - i den ursprungliga versionen av sagan får Askungen citroner och apelsiner av prinsen. Citron mer än andra citrusfrukter blev en symbol för evigt liv och kom därför att användas vid begravningar. Ända in till mitten av 1900-talet lär man i Tyskland ha följt seden att kasta ner en citron i graven. I ett par av Bellmans sånger syftas det på detta bruk, som när någon "sveptes med citron i hand". Liknande tankegångar finns i Indien, där den hinduiska änkan stiger upp på makens bål med en citron i handen.
Kristen tradition
Citroner och citrusfrukter över huvud taget förblev länge exklusiviteter och användes i bildspråket för att symbolisera kunglighet. De förknippades också med Bibelns länder och blev därför symboler för kristen fromhet - Maria avbildades ofta med citroner. Hildegard av Bingen betraktade citronen som en kyskhetssymbol.
Element och kvaliteter
Enligt elementläran svalt och torrt. 
Kinesiskt element: Jord, i viss mån eld.

© Shenet 1997 - 2013
Adress: http://www.shenet.se/vaxter/citron.html
Datum: 2019 09 17 - Uppdaterad: 2010 05 19
Cookieinfo