 |
Doftakacia |
|
|
|
||
| Synonymer | Doftakacia, cassiebuske | |
| Botaniska namn | Acacia farnesiana (L.) Willd. = Cassia anicenne = Mimosa farnesiana | |
| Engelska namn | Cassie, sweet acacia, true acacia, ancient cassie, Bunga Siam, Pokok Lasana, opoponax, popinac, huisache | |
| Andra namn | Romanska språk Cassie, cassie ancienne, cassie Farnèse, cassie du Levant (franska) Andra språk Akazienblüte (tyska) |
|
|
|
||
| Besläktade |
Släktet
Acacia omfattar över 1.200 buskar och träd. • Gummiakacia (Acacia senegal) - för gummi arabicum; se där för flera. • Silverakacia, "mimosa" (Acacia dealbata) - för doftämne och garvämne; se där för flera. De vanligaste till doftämne • "Tvåblommig akacia" (Acacia biflora): Australien. Blommor med kokosdoft som utvinns till parfym. • "Hagtornsakacia" (Acacia bastulata): Australien. Blommor med hagtornsdoft som utvinns till parfym. • Romersk akacia (Acacia cavenia), eng. Roman cassie, fr. cassie romaine, pompons: Odlad i Sydamerika och södra Frankrike. En senare utvecklad och med doftakacia nära besläktad art, taggig med gula blommor. Anses inte ge samma fina doft som doftakacia men är tåligare, ger större blomskörd och kostar bara hälften. • "Äkta akacia" (Acacia vera), eng. Egyptian thorn: Arabiska halvön, Asien. Ger en doftande balsam. De vanligaste till snittblommor • "Knivformad akacia", "vitskimrande akacia" (Acacia cultriformis = Acacia albicans): Australien. Gula snittblommor. • "Rikblommande akacia", "kådig akacia" (Acacia floribunda = Acacia retsinoides): Australien. Taggig med ljusgula blommor, lika doftakacia i doften. Den vanligaste mimosan i blomsteraffärerna. • "Bladskaftig akacia" (Acacia petiolaris): Gula snittblommmor. • "Trenervig akacia" (Acacia trinervis): Gula snittblommmor. |
|
| Ej besläktade | •
Cassiakanel
(Cinnamomum cassia). • Akacieträd, robinia (Robinia pseudacacia): Nordamerika. Träd med vita doftande blommor och hård ved, ofta kallat akacia i Europa. • Senna - italiensk (förr Cassia italica, idag Senna italica), indisk, arabisk (förr Cassia angustifolia, idag Senna angustifolia): Volymgivare använda i laxermedel och i hennapulver. Blommorna har använts sedan forntid i rökelse och annan parfym. |
|
|
|
||
| Beskrivning | • Buske - träd: 4-5 m hög, som träd upp till 10 m. Taggiga grenar. • Blad: Dubbelt parbladiga, ca 5 cm långa. • Blomma: Blommar på senvinter-vår med stora, doftande, gula bollblommor i klasar. |
|
| Odling och bruk | Skörd • Blomma: Blommorna plockas för hand; svårt på grund av taggarna. Växtförhållanden Trädgårdsträd och häckväxt i länder där temperaturen inte går under nollstrecket. • Förökas genom ympning på tåligare akacior som romersk akacia (Acacia cavenia). Utbredning Växer i alla världsdelar och odlas i: • Europa: Frankrike, Italien. • Nordafrika: Marocko, Egypten, Algeriet. • Asien: Libanon, Syrien, Indien. |
|
| Växtdroger och beredningar | • Cassie absolut (absolut) | |
|
|
||
| Historia | Namnet • Acacia av grekiska akakia, akantha = tagg. Dioskorides använder namnet akakia för en akaciaart första århundradet. • Farnesiana = farnesiansk, efter släkten Farnese i Florens i vars palats det odlades många sällsynta växter. Ursprung Västindien och/eller Afrika. Europa Odlades i Rom åtminstone i slutet av 1500-talet, först hundra år senare i Grasse och då inte så mycket för doften utan för att utvinna garvämne. Först runt 1780 förekom större odlingar i Provence. I mitten av 1800-talet uppger engelske parfymören Piesse att ett av de största företagen i området levererade 30 ton blommor om året, en mängd slagen bara av apelsinblommor. |
|
|
|
||
|
• Litteratur:
Se t ex Botanica (2003), Corneliuson (2000), Piesse
(1857). • Nätpublikationer: Svensk kulturväxtdatabas (SKUD) (2005 04 27). |
||
|
|
||
|
© Shenet 1997 - 2010 |
||
|
|
||
