![]() |
Kassiaträd |
|
|
||
Synonymer | Kassia,
kassiakanel, cassiakanel, kanelkassia, kanelcassia, hushållskanel,
kökskanel, falsk kanel 1) Kinesisk kassia, kassiakanel,kinakassia, kinesisk kanel 2) Saigonkassia, saigonkanel, vietnamkassia 3) Indonesisk kassia, indonesisk kanel, javakanel, bataviakassia, bataviakanel, padangkassia, panangkanel, mindanaokanel, träkanel |
|
Botaniska namn | 1)
Cinnamomum aromaticum = Cinnamomum cassia
Blume = Laurus cassia 2) Cinnamomum loureirii 3) Cinnamomum obtusifolium = Cinnamon burmannii |
|
Engelska namn | Cassia,
Chinese cassia (framför allt i Storbritannien), false
cinnamon, bastard cinnamon, Chinese cinnamon (framför
allt i USA). 1) Chinese cassia, Canton cassia, Chinese cinnamon, Canton cinnamon 2) Vietnamese cassia, Saigon cassia, Vietnamese cinnamon, Saigon cinnamon 3) Indonesian cassia, Jawa cassia, Fagot cassia, Padang cassia, Indonesian cinnamon, Jawa cinnamon, Fagot cinnamon, Padang cinnamon |
|
Andra namn | Romanska språk 1) Cannelle de Chine, casse, canéfice (franska), cassia, cannella della Cina (italienska), casia, canela de la China (spanska), cássia-aromática, canela-da-china (portugisiska) 2) Canelle de Saigon, canelle de Cochinchine (franska), canela de Saigón (spanska), canela-de-sagâo (portugisiska) 3) Canelle de Padang (franska), canela de Java (spanska), falsa-canforeira (portugisiska) Nordiska språk 1) Kinesisk kanel (danska), kassia (norska), kassia (isländska), talouskaneli, kassia (finska) 2) Vietnamesisk kanel (danska), Saigonkaneli (finska) 3) Indonesisk kanel (danska), Jaavankaneli (finska) Asiatiska språk 1) Kuei, kwei-shi, kui, gui, guan gui, gui xin (mandarin = kinesiska; om både träd och bark), gun gwai, gwai sam (kantonkinesiska), kayu manis cina (indonesiska), keishi, keihi, kashia, kasia, to-nikkei, shinamonkassia (japanska), ob choey, kaeng (thai), dar cini, darseen, darsini (arabiska om barken), kasia, kassia, qasia, qassia, qezîah, qiddah (hebreiska), cin tarcini (turkiska) 2) Ob choey wan (thai), khe (laotiska), que, que qui, que tanh hoa (vietnamesiska) 3) Guang dong gui, jia rou gui (mandarin = kinesiska), gwong dung gwai, ga yuhk gwai (kantonkinesiska), kayu manis Padang, ki amis (indonesiska), jawa-nikkei (japanska), suramarit (thai) Andra språk 1) Kasia, kinamomon, kitoo, daphnitis (grekiska), kasia (nygrekiska), kdy, kdt (fornegyptiska) Cassia, Kassia, Kassie, Zimt, chinesischer Zimt (tyska), kassie, bastaardkaneel, valse kaneel (holländska), korichnoje derevo (ryska), Cina cinamomo, aroma cinamomo (esperanto) 2) Vietnamesischer Zimt, Saigon-Zimt (tyska), vietnamskaya koritsa (ryska), Saigon fahéj (ungerska), vjetnama cinamomo (esperanto) 3) Padang-Zimt, Indonesischer Zimt (tyska), Indonesische kaneel (holländska), indonezia cinamomo (esperanto) |
|
|
||
Besläktade |
Släktet Cinnamomum omfattar ca 250 arter av träd
från Asien-Australien. |
|
Ej besläktade | Cassia
Rörkassia, johannesbröd, tissla-tassla, senna (Cassia fistula): Träd med rörformig frukt; blad och frön används som laxermedel - "cassia" i medeltida läkeböcker kan betyda denna frukt lika väl som kassiakanel. Allmänt odlat i Asien. Italiensk senna (förr Cassia italica, idag Senna italica): Volymgivare i laxermedel och hennapulver. Indisk senna, arabisk senna (förr Cassia angustifolia, idag Senna angustifolia): Volymgivare i laxermedel och hennapulver. Acacia Gummiakacia (Acacia senegal) Doftakacia (Acacia farnesiana) Silverakacia (Acacia dealbata) |
|
|
||
Beskrivning | • Träd: Upp till 15-18 m höga (större
än kanelträdet) men hålls som
odlade låga. . • Blad: Träden är ständiggröna; bladen som liknar lagerblad är större än hos kanelträdet. • Blomma: Blommorna sitter i knippen. Hos kinesisk kassia är de små och vita, hos indonesisk rätt stora och ljusgröna till rödrosa. • Frukt: Frukten är ett köttigt bär med ett frö. |
|
Odling och bruk |
Skörd |
|
Växtdroger och beredningar |
Bark (Cinnamomum indicum cortex, Cassiae cortex, Cortex
cinnamomi cassiae): Svenska farmakopén upplaga 1-4 (1775-1790). Omogen kassiafrukt (Flores cassiae) • Kassiaessens (eterisk olja) • Kanelaldehyd (isolerat ämne) |
|
|
||
Historia | Namnet Cinnamomum = kanelbark, efter grekiska kinnamomum och latin cinnamomum, båda med betydelsen bark från kanelträd. Ordet tros komma från feniciskan som hämtat det från bl. a. hebreiska qinnamôn = kanel, i sin tur antagligen bildat av malaysiska kayu = trä, ved, och manis = söt. Antagligen användes det som handelsnamn på både kassia och kanel i handeln med utlänningar. Aromaticum = kryddig, aromatisk, av grekiska aromatikos = kryddig. Obtusifolium = trubbladig, där folia = blad. Cassia är det gamla namnet på barken hos en lagerart. Ursprung Alla arterna har sitt ursprung i Asien. Benämningar är ytterst opålitliga eftersom de kan syfta på så mycket - art, användning, växtland, exportland, utförselort. Det tog till att börja med européerna lång tid att bli klara över att kassia och kanel kommer från olika växt. De tre sorterna tros komma från: 1) Kinesisk kassia: Södra Kina, norra Vietnam - såvida inte dagens kinesiska kassia är en odlad form av den indonesiska. 2) Saigonkassia: Norra Vietnam, södra Kina. 3) Indonesisk kassia: Malaysia, Indonesien (Java, Sumatra). Biblisk kassia Vad som är Bibelns kassia är omdiskuterat. En del anser det vara den asiatiska rökelseväxten costus (se klippros) medan enligt andra de gammaltestamentliga hebréerna mycket väl kunde skilja på kanel och kassia och använde båda. De två förekommer tillsammans i t. ex. Gamla Testamentets recept på tempelrökelse. Ännu mycket tidigare användes kassia i Babylonien; den finns nämnd som läkemedel på en sumerisk kilskriftstavla från 3000 f. Kr. Europa Den bark som fenicierna förde till Europa över Medelhavet är antagligen den grekerna kallade kasia och romarna casia, men den är inte lätt att skilja från kanel. Grekerna antog först att de två kryddorna var olika delar av barken från samma träd. Både Theofrastos i Grekland och Dioskorides i Rom beskrev kassia som en buske; antagligen hade de hört om en odlad variant. På Theofrastos tid (300-talet f. Kr.) ansågs den växa i Arabiens oaser och det var på vippen att Alexander den store begett sig dit för kassian, rökelsen och myrran. Dioskorides (första århundradet) kallade barken kitoo; enligt honom kom den den från Arabien via Punt. Därifrån, dagens Somalia, fick också egyptierna sin kassia. Galenos på 100-talet lät i ett recpet på den egyptiska parfymsalvan kyphi kassiaa ersätta det egyptiska originalets tallkåda. Grekland Många skrönor berättades om kassia, de flesta ihopfabulerade av feniciska och arabiska handelsmän för att vilseleda konkurrenter och motivera ett högt pris. På 400-talet f. Kr. berättade araber följande för Herodotos: |
|
|
||
Grenarna rullades sedan
in i kohudar. När dessa ruttnade åt maskarna
upp veden men lämnade barken kvar... |
||
Element och kvaliteter Säkerligen tolkade helt i enlighet med kanel. |
||
|
||
Litteratur:
Se t ex Arrianos bok 7:20 (2003), Botanica (2003), Corneliuson
(2000), Gentz och Lindgren (1946), Green (1976), Herodotos (2000), Impecta (2004), Jönsson
(1910), Jönsson och Simmons (1935), Kramer (1958),
Lindgren (1918), Manniche (2006), Miller (1969), Neuendorf (2009), Plinius bok 12 (1968), Polo (1967), Swahn (1996), Theofrastos (1916). Nätpublikationer: Gernot Katzer's spice pages (2005 03 30). |
||
|
||
© Shenet 1997 - 2013 |
||
|