Shenet

Växter Råvaror Recept Referens Sök Forum Kontakt Hem

Bomullsbuske


When I was a little pretty baby my mama would rock me in the cradle
in them old cottonfields back home.
But when I became a little older my daddy would take me on his shoulder
in them old cottonfields back home.
(Huddie Ledbetter (1885-1945): Cotton fields)

Synonymer 1) Trädbomull
2) Indisk bomull
3) Nordamerikansk bomull, Sea Island, egyptisk bomull
4) Västindisk bomull, Upland
Botaniska namn 1) Gossypium arboreum L.
2) Gossypium herbaceum L.
3) Gossypium barbadense L. = Gossypium barbadensis = Gossypium vitifolium
4) Gossypium hirsitum L.
Engelska namn 1) Tree cotton
2) Indian cotton, Levant cotton
3) North American cotton, Sea Island cotton, Egyptian cotton, Pima cotton
4) West Indian cotton, Upland cotton
Andra namn Romanska språk
Gossypion (latin), cotonnier (franska)
Asiatiska språk
Qoton, al-qutn (arabiska)
Andra språk
Baumwollpflanze, Baumwollstaude (tyska)

Besläktade Släktet Gossypium består av ca 40 arter som frodas särskilt i Indien. Släktskapen är svårutredda eftersom odlingen är gammal.

Beskrivning

3. Nordamerikansk bomull (Gossypium barbadense)
(Köhlers Medizinal-Pflanzen; 1887)

• Alla bomullsarter är fleråriga örter till buskar som odlas som ettåriga.
• Blad: Bladen sitter på skaft och har 3-7 flikar.
• Frukt: Frukten är en valnötsstor kapsel med 3-4 rum. I varje rum finns 5-8 oljiga frön.
• Blomma: I bladvecken klockrika blommor med fem kronblad, påminnande om hibiskus; kommer 3-4 månader efter sådd och faller av efter en dag.
Asiatisk bomull
1) Trädbomull (Gossypium arboreum)
• 1-4 m hög buske, ibland ända upp till 7 m, med upprätt stam och rödtonade grenar.
• Blomma (sommar): Gula eller purpurröda med lila fläck vid basen, 3-4 cm långa.
• Frukt: Ljusgula frön täckta med filt. Ger grova, inte särskilt starka bomullsfibrer, upp till 25 mm långa.
2) Indisk bomull (Gossypium herbaceum)
• 3-6 m hög ört till buske.
• Blomma: Gula - orange med lila fläckar vid basen.
• Frukt: Ljusgula frön täckta med filt. Ger grova, inte särskilt starka bomullsfibrer, upp till 25 mm långa.
Amerikansk bomull
3) Nordamerikansk bomull (Gossypium barbadense)
• 1-3 m hög ört till buske med rödaktiga grenar; både grenar och blad är håriga.
• Blomma (vintern): Vita till gula, så smångom lila.
• Frukt: Svarta frön med 3-4 cm långa hår och täckta med filt. Ger fina, släta och starka bomullsfibrer, upp till 60 mm långa.
4) Västindisk bomull (Gossypium hirsitum)
• 2 m hög buske med luden stam.
• Blomma: Vita, ibland gula.
• Frukt: Frön utan filt. Ger medelfina bomullsfibrer, upp till 40 mm långa.

Odling och bruk Skörd
• Frukt från fiberbomull: Frökapslarna skördas 4-6 månader efter sådd när de öppnar sig och visar bomullen. Förr skar man av plantorna en bit över marken och lät dem skjuta skott igen så att man kunde få 2-3 skördar, men under 1900-talet har man låtit boskap beta av blasten varefter den plöjs ner eller bränns. Den första bomullsplockarmaskinen konstruerades 1936 och började bli vanlig i amerikanska odlingar efter andra världskriget. Idag skördas ingen bomull för hand, i alla fall inte i USA.
• Frukt från oljebomull: Fröna utgör 60-70 % av skördevikten, resten är bomull. Fröna skiljs från de hårda skalen med maskiner.
Växtförhållanden
Bomullsplantan behöver långa varma somrar med klart och soligt väder och daggiga nätter. Bäst trivs den i kustklimat. Regn, kyla och frost fördras dåligt. Kräver vanligen konstbevattning och också mycket gödsel, rensning och bekämpningsmedel. Ekologiskt kan den odlas bara kring ekvatorn. Alla de fyra stora arterna odlas för fibern, indisk (Gossypium herbaceum) och västindisk (Gossypium hirsitum) också för oljan. Särskilt den västindiska odlas överlägset mest manipuleras; det arbetas t. ex. på att få fram sorter som kan ge både långa fibrer och oljerika frön. Om genmanipulering, se nedan.
• Förökas från frö som sås glest i lätt, genomsläpplig jord, i USA i mars-april, i Turkiet i april, i Asien i april-augusti, i Sydamerika i december-april.
Odling inomhus
2) Indisk bomull kan odlas som krukväxt och blir då upp till 50 cm hög. Blommar i juni-augusti och bildar frökapslar som ger bomull. Sol behövs.
Utbredning
1) Trädbomull (Gossypium arboreum): Odlas för fibern, mest i Indien.
2) Indisk bomull (Gossypium herbaceum): Västasiens och Nordafrikas vanliga bomullssort, odlad för fiber och olja, särskilt i Indien, Turkiet, Egypten. Vild på arabiska halvön, i Centralasien och Mellanöstern.
3) Nordamerikansk bomull (Gossypium barbadense): Förr den typiska sydstatsbomullen. Idag odlad lite för fibern, mest Kalifornien.
4) Västindisk bomull (Gossypium hirsitum): Den mest odlade idag, 95 % av USA:s bomull, 90 % av världens. Odlas för fibern och oljan. Förekommer inte vild.
Handel
Bomull är världens mest odlade gröda som inte är ett livsmedel. Kina producerar mest (35 % av världens bomull i början av 2000-talet) men gör åt det mesta inom landet, därefter följer Indien (25 %) och USA (15 %) som exporterar det mesta av sin produktion. De största exportländerna 2009 var i tur och ordning USA, Indien och Uzbekistan.
Växtdroger och beredningar

• Frö (Semen bombacis): Svenska medicinaltaxan, 16-1700-tal.
• Renat fröhår, bomull (Gyssopim depuratum, Lanugo gossypii absorbens): Svenska farmakopén upplaga 8-11 (1901-1946).
• Rotbark (Gossypii radicis cortex): Officinell i USA
Bomullsfröolja (olja)


Historia

Namnet
Gossypium av latin gossypion = bomullsbuske. Det finns släktskap med ord som assyriska guzippu, kosippu = klädnad, arabiska korsuf = bomull, albanska gezof = päls, mantel.
• Namnet bomull fanns i fornsvenska före 1500-talet, av lågtyska bomwulle, en sammansättning av bom = träd och wulle = ull, alltså ullträd. Namnet bomullsbuske dök upp i svenskan 1804.
Ursprung
Asiatisk bomull
Två mycket gamla arter gäller för att vara asiatiska; ingen av dem förekommer i någon odling att tala om idag.
1) Trädbomull (Gossypium arboreum): Ursprungligen från Asien, kanske Indien. Den kanske äldsta odlade arten, odlad 2000 f. Kr. i Indusdalen. Den "heliga bomull" som kan förekomma vid indiska tempel idag, som alltså inte är den "nankingbomull" som Linné döpte till Gossypium religiosum.
2) Indisk bomull (Gossypium herbaceum): Ursprung arabiska halvön, Afrika. Odlingen började antagligen i Etiopien varifrån den spred sig till Asien där den odlades på 600-talet f. Kr. Den bomull Herodotos beskrev som indisk på 400-talet f. Kr. och som århundradet därpå enligt Theofrastos fanns på ön Tylos, nuvarande Bahrein i Persiska viken. Runt år 70 beskrev romaren Plinius samma buske från samma ö som araberna gjorde tyg av. Den art som araber började odla i Spanien på 900-talet.
Amerikansk bomull
Bomull ansågs länge stamma från Indien, så européerna blev mycket förvånade när de stötte på bomullsindustri i Västindien, Mexiko, Peru och Brasilien, där den har odlats i tusentals år. Idag i stort sett den enda som odlas.
3) Nordamerikansk bomull, egyptisk bomull, Sea Island (Gossypium barbadense): Ursprung Peru, kanske Västindien. Odlad sedan årtusenden f. Kr. i Syd- och Centralamerika, den art som odlades på sydstatsplantagerna i USA (Sea Island Cotton) och på 1800-talet blev känd som egyptisk bomull. Anses fortfarande ge världens bästa bomull men mycket lite odlas idag.
4) Västindisk bomull, Upland Cotton (Gossypium hirsitum): Ursprung Barbados. Odlad sedan 5-6000 f. Kr. i Centralamerika och Västindien och sedan 17-1800-talen i sydstaterna i USA (Upland Cotton). Idag i stort sett den enda bomull som odlas kommersiellt; 90 % av bomullen på världsmarknaden.
Odling i Indien
Den ursprungliga arten var antagligen trädbomull (Gossypium arboreum) av vilken man har hittat 4.000 år gamla fibrer i Indusdalen i dagens Pakistan. De äldsta textbeläggen för odling är från 800-talet f. Kr. Den art som blev mest odlad var indisk bomull (Gossypium herbaceum) som hämtats från Afrika. Det var denna bomull Herodotos beskrev på 400-talet f. Kr. som växande i Indien, "ytterst av alla bebodda länder", och som bar "en frukt av ull som är skönare och bättre än fårens". Århundradet därpå stötte Alexander den stores armé på busken i Indien och kontakten ledde till att en liten tygexport kom igång från Indien till östra Medelhavsområdet.
Trots att europeiska korsfarare tog upp bomullsodling i Syrien-Palestina från 1100-1200-talen och plantan t.o.m. odlades i det moriska Spanien sedan 900-talet, byggde det kristna Europas länge all sin kunskap om bomullsbusken på enbart hörsägen. Så sent som på 1300-talet blev en engelsk resenär trodd när han berättade om det indiska bomullsträdet. Frukterna satt längst ut på de nedhängande grenarna och ur dessa föddes lamm som betade på marken nedanför. Varför skulle man inte tro på det? Han hade ju både sett lammen och ätit av frukten! Bara några få skeptiker höll fast vid den gamla sanningen att lammen växte ut direkt från stjälken.
Indierna producerade häpnadsväckande textilier när britterna kom dit på 1600-talet. East India Company började med att importera dem, men övergick när den engelska tillverkningen kommit i gång till att importera råvaran, strypa den indiska tillverkningen genom att belägga den med skatt och sedan exportera de egna färdiga textilierna. Det var denna koloniala kniptång som fick Gandhi att sätta sig ner och spinna och väva sina egna kläder. Så här beskrev han situationen:


1. Ni engelsmän köper indisk bomull på fälten, plockad av indisk arbetskraft för sju cent om dagen genom ett frivilligt monopol.
2. Bomullen skeppas på engelsk köl, en treveckors resa över Indiska oceanen, ner längs Röda havet, över Medelhavet, genom Gibraltar, över Biscayabukten och Atlanten till London. 100 % vinst på denna frakt anses som liten.
3. Bomullen förvandlas till tyg i Lancashire. Ni betalar skillinglöner istället för indiska pennies till era arbetare. Den engelske arbetaren har inte bara fördelen av bättre lön, stålföretagen i England får vinsten av att bygga fabrikerna och maskinerna. Löner, vinster, allt detta spenderas i England.
4. Den färdiga produkten skickas tillbaka till Indien för europeiska fraktpriser, återigen på brittiska fartyg. Kaptenerna, befälen, sjömännen på dessa fartyg, vilkas löner måste betalas, är engelsmän. De enda indier som tjänar på det är några få matroser som gör grovgörat på fartygen för några få cent om dagen.
5. Tyget säljs slutligen tillbaka till de indiska kungar och godsägare som fått pengarna att köpa detta exklusiva tyg för från de fattiga indiska bönder som jobbade för sju cent om dagen.
 
Odling i Kina
Bomull odlades i Kina åtminstone ett par årtusenden f. Kr. Liksom i Indien verkar man ha börjat med trädbomull (Gossypium arboreum) och sedan ha gått över till indisk bomull (Gossypium herbaceum); om denna vet man att den odlades i Kina på 600-talet f. Kr. Härifrån spreds den bl. a. till Japan.
Odling i Japan
De första fröna ska ha kommit till Japan 799 från Kina, där indisk bomull (Gossypium herbaceum) hade odlats länge. Starten var besvärlig men i början av 1500-talet odlades bomull över hela Japan utom längst i norr.
Den förste svensk som besökte Japan var antagligen västeråsaren Olof Willman som kom dit med ett holländskt skepp 1651, en kvarts sekel före den berömde Linnélärjungen Thunberg. Resan till huvudstaden Edo gjordes tidigt året därpå genom "landskap snövita av bomullsbuskar". Två år före Willmans ankomst hade Tokugawa-shogunatet infört överflödsreglerna för textilier (1649-1869) som förbjöd bönder att bära kläder av annat än bomull och färga dem med annat än indigo.
På 1880-talet började en industri växa fram med den gamla bomullsknutpunkten Osaka som centrum. Vid århundradets slut var över 60 % av landets industriarbetare sysselsatta i bomullsindustrin.
Odling i Egypten
Plinius hade hört att gossypion, indisk bomull (Gossypium herbaceum), odlades också i Egypten och att bomullskläder var särskilt populära bland prästerna där. Det odlades antagligen redan på faraonisk tid men förblev kanske en exklusivitet. Egyptens främsta textilfiber var ju lin.
Odling av nordamerikansk bomull (Gossypium barbadense) började på franskt initativ i slutet av 1700-talet och kom igång på allvar sedan Napoleons armé lämnat landet 1801. Produktionen femdubblades under amerikanska inbördeskriget 1861-1865 när sydstaterna inte kunde exportera till Europa. När exporten kom i gång igen 1869 tvingades Egypten dumpa priserna men fick snart ge upp sin plats som världsledande bomullsproducent. Idag odlar Egypten bara några få procent av världens bomull, en del indisk, en del nordamerikansk, men begreppet "egyptisk bomull" lever fortfarande kvar som namn på världens bästa bomull.
Odling i Sovjetunionen
Efter revolutionen 1918 visionerade man i Sovjetunionen om att få öknen norr om Iran och Afghanistan att blomma. Ett väldigt konstbevattningsprojekt sattes igång i republikerna Uzbekistan och Kazakstan. Alla andra grödor försvann på några få år men bomullsplantorna växte in på husknutarna. 1937 var målet nått: Sovjetunionen vara självförsörjande på bomull och kunde börja exportera.
På 1960-talet föll den ekologiska jämvikten samman. Halva Aralsjön, en yta stor som fem Bohuslän, var igentorkad till en öken av sand, salt och bekämpningsmedel. Idag är 20 % av vattnet kvar. Att återställa är omöjligt; man får nöja sig med att akutbehandla följder som lungsjukdomar och cancer hos befolkningen. Mer under salthistoria.
Inget förändrades med Sovjetunionens fall. En enorm korruptionshärva rullades upp och övertogs sedan av privata entrepenörer i Uzbekistan. Barnarbetet fortsätter och som förr säljs den högkvalitativa bomullen till privatpersoner som säljer vidare med god vinst medan de dåliga kvaliteterna säljs till staten.
Odling i Europa
De första europeiska odlingarna anlades av araber i det moriska Spanien på 900-talet. Lite odlas fortfarande i södra Europa. På 1500-talet berättar Olaus Magnus om storskalig odling på Cypern. Det handlar säkert fortfarande om indisk bomull (Gossypium herbaceum) som var den dominerande tills de amerikanska arterna slog igenom:
 
Från sin buske eller planta, som man sår och låter växa för detta ändamål, faller den ned och täcker hela fältet samt färgar det vitt, så att det för invånarna tycks höljt av från himlen nedfallande snö. Och härav skördar dessa riklig vinst, då deras bomull spridas över hela jorden, särskilt till kalla trakter, där man använder den för att behålla värmen.
 

Olaus Magnus hade antagligen aldrig sett bomullstyg; Europa klädde sig på 1500-talet fortfarande i ylle, hampa och linne. Den lilla indiska tygimport som förekommit under antiken upphörde efter rommarrikets fall. Den arabiska bomullsodlingen i Spanien gjorde ingen skillnad att tala om, inte heller Venedigs tygimport under korstågstiden eller engelska Ostindiska kompaniets import av indisk bomullsråvara från 1640-talet. Tyg av bomull förblev en lyxvara ända tills 1700-talets maskinuppfinningar (Spinning Jenny!) gjorde det möjligt att spinna tråden och väva tyget i industriell fart och skala. I Sverige fick bomullstyget sitt genombrott på 1850-talet; importen tiodubblades mellan 1810- och 1860-tal.
Odling i Amerika
Kolumbus blev inte alls förvånad när han på sin fjärde resa 1502 mötte maya i Honduras klädda i bomull - de var bara ytterligare ett bevis på att han verkligen hamnat i Indien. Konstfullheten i kläderna förbluffade dock européerna. Spanjorerna fullkomligt tappade andan när de såg aztekernas plagg. De hade haft tid att öva; odlingen hade pågått i tusentals år.
Ett århundrade senare började fransmän och engelsmän anlägga plantager i Nordamerikas sydstater; den första i Virginia 1621, den första slavbemannade i Georgia 1786. 1793 uppfanns en fiberrensningsmaskin som i ett slag 50-dubblade produktionen och på 1840-talet började exporten i stor skala till Europa. Kombinationen billig amerikansk fiber och effektiv engelsk tillverkning slog ut den europeiska linodlingen på några årtionden. Bomullsoljeindustrin kom igång på 1850-talet då det uppfanns en maskin som kunde skilja fröna från skalen.
Sydstaternas typiska plantagebomull var Sea Island, namngiven efter odlingstrakterna i Georgia, som var en sort av nordamerikansk bomull (Gossypium barbadense) med ursprung Peru. Idag är bara 5 % av USA:s bomull Sea Island. Resten är Upland Cotton, en sort av västindisk bomull (Gossypium hirsitum) från Västindien, som lämpar sig bättre för maskinhantering. Idag är USA världens största bomullsexportör. Odlingen går inte ihop ekonomiskt men hålls flytande genom miljarder i statliga subventioner till odlarna.
Bomull i Afrika

En av de asiatiska bomullsarterna, indisk bomull (Gossypium herbaceum), började antagligen odlas i Etiopien varifrån den spred sig till Asien. Den bomull som odlas i Afrika idag är dock, som nästan all bomull på världsmarknaden, nordamerikansk bomull (Gossypium barbadense). Små västafrikanska länder seglade upp som bomullsodlare på 1980- och 90-talen. Idag är Västafrika (Mali, Sierra Leone, Elfenbenskusten, Burkina Faso...) den fjärde största exportören men har inte mycket att sätta upp mot USA och Världsbanken.

Lahmanntrikå;
Heinzelmann (1886-1990)
Nattkläder för damer och herrar:
Prof. Dr. G. Jägers månadsblad: tidskrift för hälsovård och levnadslära (1891-1908)
 
Bomull: Heinrich Lahmann (1860-1905)
Ylle: Gustav Jäger (1832-1917)

 

Lahmanntrikå...
I hygieniskt avseende var King Cotton en välsignelse, för "kalikå" kunde i motsats till ylle och linne kokas, vilket bidrog starkt till att minska lössplågan. Framstegsvänlig och medveten medelklass i Amerika och Europa som ägnade sig åt luftbad, vattenterapier och vegetarianism lade också ner stor energi på dräktreformer under andra halvan av 1800-talet. Hygienisk bomull skulle inte bara utrota lössen utan dessutom sitta löst och ledigt utan korsett. De flesta kvinnor hade aldrig sett en korsett och i t. ex. Tyskland blev underkläder över huvud taget det normala först på 1900-talet. Det var alltså dubbelt radikalt när sanatorieläkaren Heinrich Lahmann på 1880-talet presenterade sina underkläder i ribbstickad bomull vars "förmåga att avpassa sig efter ytterluftens värmeförhållanden skyddar huden mot skarpa temperaturväxlingar". Lahmann blev berömd i hela det alternativa Europa.
... eller Jägerdräkt?
Lika känd blev Gustav Jäger som i en skrift 1879 förklarade sig ha funnit människans själ, nämligen kroppslukten. Den goda delen av själen luktade gott men den låga och sjukdomsalstrande delen kändes igen på sin stank - Jäger var professor i zoologi och ivrig försvarare av Darwin som på 1860-talet klassat luktsinnet som djuriskt. För att driva ut stanken skulle man enligt Jäger klä sig i ylle, som kunde ta upp 43 % av sin egen vikt vatten utan att kännas fuktigt. Växtfibrer däremot drog till sig och koncentrerade fukt och stank och var skadliga, bomull rentav giftigt. Bad och kallt vatten måste också undvikas. Både Lahmanns och Jägers underkläder beskrevs som "rationella". Jägers kläder var i motsats till Lahmanns mycket traditionella i både material och modell. Nattkläderna - en lika stor nyhet som underkläder vid denna tid - som syns i annonsen t.v. består t. ex. av huvtröja, tåstrumpor och hosor. Hosor gick tyska bönder fortfarande klädda i; byxor med underkläder till var en nymodighet som lanserats av armén på 1860-talet.
Idén med underkläder gav både Lahmann och Jäger stora anhängarskaror särskilt i Tyskland, Norden och England. Redan i mitten av 80-talet kunde man se svenska jägerianer klädda i "ylleregimens" grå uniformslika rockar. Deras främsta kännetecken förblev ironiskt nog stanken. Hela 90-talet och en bit in på 1900-talet stod striden mellan "reformbomull" och "normalylle". Framåt 20-talet var båda rörelserna borttynade.
Kvar idag finns - förutom underkläder - antroposofernas förkärlek för ylle; Rudolf Steiner hörde till jägerianerna. Jägerrörelsen inspirerade 1884 också en engelsman till att grunda klädföretaget Jaeger (Dr Jaeger’s Sanitary Woollen System) som fortfarande lever kvar som elegant högstatusmärke. Lahmanntrikå finns kvar i form av de ribbstickade "farfarströjorna" men firma Heinzelmann som tillverkade originalet upphörde 1990.
Miljöboven bomull
Bomull odlas på 2,4 % av världens jordbruksmark men gör åt 11 % av de kemiska bekämpningsmedlen och 25 % av insektsmedlen. Oljan har höga halter giftrester än andra oljor. 50-70 % av av odlingarna konstbevattnas. Det krävs 11.000 liter vatten för att få fram bomullen till ett par jeans. 1 % av världens bomull odlas ekologiskt, drygt hälften av deni Indien.
GMO-bomull

• Odling av GMO-bomull: Hälften av världens bomullsareal var GMO-odlad 2009. Särskilt i USA, världens största exportör, är mycket av bomullen genmodifierad. GMO-odlingen ökar också snabbt i Indien, den näst största exportören som också odlar 60 % av den ekologiska bomullen. En tysk undersökning på 1990-talet visade att en tredjedel av den ekologiska bomullen innehöll GMO-fibrer.
• GMO-bomull i livsmedel: Tre sorters GMO-bomull har godkänts för användning i livsmedel inom EU. Det aktuella livsmedlet här är restprodukten bomullsfröolja, använd särskilt av amerikansk livsmedelsindustri i färdigmat, friterad mat och snacks.
• GMO-bomull i djurfoder: Pressresterna efter oljan blir foderkakor. 2008 tilläts GMO-sorten LL Cotton 25 för användning i djurfoder inom EU.
GMO - genmodifierade organismer
Soja, majs, ris och bomull är de grödor som genmanipuleras mest, särskilt i USA, och det är framför allt oljebomullen som manipuleras. Indien som är världens andra största bomullsproducent har stora GMO-odlingar och vad som sker hos ettan Kina vet ingen. Inom EU odlas ingen GMO-bomull. I Sverige odlas inga GMO-grödor över huvud taget utom i försöksodlingar.
Genmanipulering började i USA på 1960-talet med att man hittade en naturlig mutation av majs med dubbel halt aminosyror som stod emot ovanligt många insekter och ogräs. Man förde in genen från jordbakterien Bt (Bacillus thuringiensis) i plantors arvsmassa, där den alstrar ett ämne som dödar ett 50-tal oönskade fjärilsarter och deras larver. För sent har det visat sig att den tar död på en del önskade också. Behovet av bekämpningsmedel har inte heller minskat; tvärtom enligt Greenpeace. Sedan GMO-sojan 'Round-Up Ready', genmanipulerad för att tåla bekämpningsmedlet Round-Up, började odlas i USA på 1990-talet har användningen av Round-Up ökat med 250 % på tio år och sju ogräsarter har utvecklat resistens mot medlet i odlingar av soja, majs och bomull.
EU-regler om GMO
• Odling och import: Alla GMO-organismer som ska användas eller säljas inom EU måste godkännas.
• Märkning: Alla livsmedel som består av, innehåller eller har framställts av GMO-råvara ska märkas "består av / innehåller / framställd av genetiskt modifierad ..." och kunna spåras. Undantag som inte behöver märkas är där 0,9 % eller mindre av råvaran, eller enzymer, vitaminer eller aminosyror, består av GMO-organismer. Märkning av typen "GMO-fri" är inte tillåtet. Kött, mjölk och ägg från djur som utfodrats med GMO-foder behöver inte märkas och inte heller textilier av GMO-grödor. I USA behöver ingar produkter märkas om att de innehåller genmodifierad råvara.
• Testning: Livsmedel och djurfoder som importeras till EU måste testas och analyseras för GMO.


Litteratur: Se t ex Ander (2010), Botanica (2003), Corneliuson (2000), Díaz del Castillo (1965), Edberg (1970), Frisch volym 3 (1979), Gentz och Lindgren (1946), Hannestad (1966), Herodotos (2000),Hylander (1975), Impecta (2004), Jönsson (1910), Jönsson och Simmons (1935), Kewenter (1999), Lindgren (1918), Linell och Hylander (1955), Magnus (1976), Meyer (1952), Nationalencyklopedins ordbok (1995), Plinius bok 19 (1968), Polo (1967), Sandberg (1994), Strindberg (1974), Svenska farmakopén (1901). Japansk bomull: Kimono som konst och kläder (utställningskatalog, Lund: Arkiv för dekorativ konst, 1981).
• Artiklar: William S Ellis: The Aral: a Soviet sea lies dying (National Greographic, February 1990). Jon Thompson: Cotton, king of fibres (National Geographic, June 1994). Ulla Britt Ramklint: Kairo (Populär historia 4:2004). Jenny Hellström: Ekobomullen på ny stark inmarsch (Habit 12:2006). Caroline Peterson och Tobias Jansson: Vikten av vatten (Camino, juni 2008). Maria Nöjd: Svårt slippa GMO i maten (Råd & rön 3:2008). Ola Sandstig: Fanstyget bomull en miljöbov - men vad kommer istället? (Göteborgs-Posten 2009 08 29).
• Citat: Ni engelsmän köper indisk bomull...: Ander (2010). Från sin buske eller planta...: Magnus bok 2 (1976).
Nätpublikationer: Felter och Lloyd: King's American Dispensatory (1898, 1900) (2003 12 22). Hazelius-Berg, Gunnel: Tvätt (Fataburen 1970). Livsmedelsverket: Genetiskt modifierad mat (2007 05 09). EU-kommissionen: Genetically modified (GM) foods authorised... (2007 05 09). Historisk statistik för Sverige: Del 3: Utrikeshandel 1732-1970 (2010 09 09). Lahmanntrikå och Jägerdräkt: En kritisk genomgång av "Jäger-system" görs av Henrik Berg: Läkarebok (Göteborg: Nordiska förlags AB, 1919, s 985-995). Även Nordisk familjebok, 1. uppl., har bra artiklar: Jaeger, Gustav (VII, 1884, sp 990) och Lahmann, Heinrich ( XX supplement, 1899, sp 1147I. Samtliga finns utlagda på Projekt Runeberg.

© Shenet 1997 - 2013
Adress: http://www.shenet.se/vaxter/bomull.html
Datum: 2018 05 28 - Uppdaterad: 2011 01 14
Cookieinfo
Made with a Mac