 |
Bomullsbuske |
|
|
in them old cottonfields back home. But when I became a little older my daddy would take me on his shoulder in them old cottonfields back home. (Huddie Ledbetter (1885-1945): Cotton fields) |
||
| Synonymer | 1) Trädbomull 2) Indisk bomull 3) Nordamerikansk bomull, Sea Island, egyptisk bomull 4) Västindisk bomull, Upland |
|
| Botaniska namn | 1)
Gossypium arboreum L. 2) Gossypium herbaceum L. 3) Gossypium barbadense L. = Gossypium barbadensis = Gossypium vitifolium 4)Gossypium hirsitum L. |
|
| Engelska namn | 1)
Tree cotton 2) Indian cotton, Levant cotton 3) North American cotton, Sea Island cotton, Egyptian cotton, Pima cotton 4) West Indian cotton, Upland cotton |
|
| Andra namn | Romanska språk Gossypion (latin), cotonnier (franska) Asiatiska språk Qoton (arabiska) Andra språk Baumwollpflanze, Baumwollstaude (tyska) |
|
|
|
||
| Besläktade | Släktet Gossypium består av ca 40 arter som frodas särskilt i Indien. Släktskapen är svårutredda eftersom odlingen är gammal. | |
| Beskrivning | Asiatisk bomull 1) Trädbomull (Gossypium arboreum) • Flerårig buske, odlad som ettårig: 1-4 m hög, ibland upp till 7 m, med upprätt stam och rödtonade grenar. • Blad: Bladen på skaft är sjuflikiga och smalare än hos andra arter. • Blomma (sommar): I bladvecken 3-4 cm långa klocklika blommor med fem kronblad, påminnande om hibiskus, gula eller purpurröda med en lila fläck vid basen. Kommer 3-4 månader efter sådd och faller av efter en dag. • Frukt: Valnötsstor kapsel med 3-4 rum, vart och ett med 5-7 ljusgula oljiga frön täckta med filt som ger grova och inte särskilt starka bomullsfibrer, upp till 25 mm långa. 2) Indisk bomull (Gossypium herbaceum) • Flerårig ört - buske, odlad som ettårig: 3-6 m hög. • Blad: Bladen på skaft är håriga med 3-5, ibland 7 flikar. • Blomma: I bladvecken stora klocklika blomor med fem kronblad, påminnande om hibiskus, gula - orange med lila fläckar vid basen. Kommer 3-4 månader efter sådd och faller av efter en dag. • Frukt: Valnötsstor kapsel med 3-4 rum, vart och ett med 5-7 ljusgula oljiga frön täckta med filt som ger grova och inte särskilt starka bomullsfibrer, upp till 25 mm långa. Amerikansk bomull 3) Nordamerikansk bomull (Gossypium barbadense) • Flerårig ört - buske, odlad som ettårig: 1-3 m hög med rödaktiga håriga grenar. • Blad: Bladen på skaft är håriga och har 3-5 ganska smala flikar. • Blomma (vintern): I bladvecken klocklika blommor med fem kronblad, påminnande om hibiskus, vita till gula, så smångom lila. Kommer 3-4 månader efter sådd och faller av efter en dag. • Frukt: Valnötsstor kapsel, varje rum med 6-8 svarta oljiga frön med 3-4 cm långa hår och täckta med filt som ger fina, släta och starka bomullsfibrer, upp till 60 mm långa. 4) Västindisk bomull (Gossypium hirsitum) • Flerårig buske, odlad som ettårig: 2 m hög med luden stam. • Blad: Bladen på skaft har 3-5 flikar. • Blomma: I bladvecken stora klocklika blommor med fem kronblad, påminnande om hibiskus, vita, ibland gula. Kommer 3-4 månader efter sådd och faller av efter en dag. • Frukt: Valnötsstor kapsel, varje frörum med 6 oljiga frön utan filt. Bomullsfibrerna blir medelfina, upp till 40 mm långa. |
|
| Odling och bruk |
Skörd • Frukt från fiberbomull: Frökapslarna skördas 4-6 månader efter sådd när de öppnar sig och visar bomullen. Förr skar man av plantorna en bit över marken och lät dem skjuta skott igen så att man kunde få 2-3 skördar, men under 1900-talet har man låtit boskap beta av blasten varefter den plöjs ner eller bränns. Den första bomullsplockarmaskinen konstruerades 1936 och började bli vanlig i amerikanska odlingar efter andra världskriget. Idag skördas ingen bomull för hand, i alla fall inte i USA. • Frukt från oljebomull: Fröna utgör 60-70 % av skördevikten, resten är bomull. Fröna skiljs från de hårda skalen med maskiner. Växtförhållanden Bomullsplantan behöver långa varma somrar med klart och soligt väder och daggiga nätter. Bäst trivs den i kustklimat. Regn, kyla och frost fördras dåligt. Kräver vanligen konstbevattning och också mycket gödsel, rensning och bekämpningsmedel. Ekologiskt kan den odlas bara kring ekvatorn. Alla de fyra kommersiellt stora arterna odlas för fibern, 2) indisk och 4) västindisk också för oljan. Särskilt den västindiska som är överlägset störst manipuleras; det arbetas t. ex. på att få fram sorter som kan ge både långa fibrer och oljerika frön. Om genmanipulering, se nedan. • Förökas från frö som sås glest i lätt, genomsläpplig jord, i USA i mars-april, i Turkiet i april, i Asien i april-augusti, i Sydamerika i december-april. Odling inomhus 2) Indisk bomull kan odlas som krukväxt och blir då upp till 50 cm hög. Blommar i juni-augusti och bildar frökapslar som ger bomull. Sol behövs. Utbredning 1) Trädbomull (Gossypium arboreum): Odlas för fibern, mest i Indien. 2) Indisk bomull (Gossypium herbaceum): Västasiens och Nordafrikas vanliga bomullssort, odlad för fiber och olja, särskilt i Indien, Turkiet, Egypten. Vild på arabiska halvön, i Centralasien och Mellanöstern. 3) Nordamerikansk bomull (Gossypium barbadense): Lite odlas för fibern, mest Kalifornien. 4) Västindisk bomull (Gossypium hirsitum): Den mest odlade, 95 % av USA:s bomull, 90 % av världens. Odlas för fibern och oljan. Förekommer inte vild. Handel Bomull är världens mest odlade gröda som inte är ett livsmedel. Världsproduktionen av bomull: 1930-tal: USA 60 %, Asien 25 %, Egypten 10 %. 1960-tal: Asien 35 %, USA:s 30 % , Egypten 5 %. Början av 2000-talet: Kina 35 %, Indien 25 %. USA 15 % exporterar mest i världen. |
|
| Växtdroger och beredningar | • Frö (Semen bombacis):
Svenska medicinaltaxan, 16-1700-tal. |
|
|
|
||
| Historia | Namnet • Gossypium av latin gossypion = bomullsbuske. Det finns släktskap med assyriska guzippu, kosippu = klädnad, arabiska korsuf = bomull, albanska gezof = päls, mantel. • Namnet bomull fanns i fornsvenska före 1500-talet, av lågtyska bomwulle, en sammansättning av bom = träd och wulle = ull. Namnet bomullsbuske dök upp i svenskan 1804. Ursprung Asiatisk bomull 1) Trädbomull (Gossypium arboreum): Ursprung Asien, kanske Indien; man har börjat luta åt att den är framodlad ut indisk bomull. Den äldsta odlade arten, odlad i Indusdalen i dagens Pakistan 2000 f. Kr. Detta är den "heliga bomull" som kan förekomma vid indiska tempel (inte "nankingbomull", som Linné av misstag döpte till Gossypium religiosum). 2) Indisk bomull (Gossypium herbaceum): Ursprung arabiska halvön, Afrika. Odlingen började antagligen i Etiopien varifrån den spred sig i västra Asien och till Kina där den odlades på 600-talet f. Kr. Det var denna bomull Herodotos beskrev på 400-talet f. Kr. som växande i Indien. Amerikansk bomull Bomull ansågs länge stamma från Indien, så européerna blev mycket förvånade när de stötte på bomullsindustri i Amerika (Västindien, Mexiko, Peru, Brasilien) där den har odlats i flera tusen år. 3) Nordamerikansk bomull (Gossypium barbadense): Ursprung Peru, kanske Västindien, odlad sedan årtusen f. Kr. Känd som Sea Island (av att plantageodlingarna började på Sea Island i Georgia - den klassiska sydstatsbomullen) och egyptisk bomull (av att Egypten blev en stor exportör när den amerikanska exporten låg nere under inbördeskriget 1861-1865). Gäller för att vara världens bästa bomull men mycket lite odlas. 4) Västindisk bomull (Gossypium hirsitum): Ursprung Barbados, odlad sedan årtusenden f. Kr. Hit hör Upland Cotton, inte den bästa sorten men i stort sett den enda som odlas idag. Asien Bomull har odlats i åtminstone 5.000 år i Indien och Kina. I Indusdalen i dagens Pakistan har man hittat 4.000 år gamla bomullsfibrer av trädbomull. De äldsta textbeläggen är från 800-talet f. Kr. På 400-talet f. Kr. beskrev Herodotos 2) indisk bomull i Indien, "ytterst av alla bebodda länder", som bar "en frukt av ull som är skönare och bättre än fårens". All europeisk kunskap om plantan var hörsägen. Fortfarande på 1300-talet berättade en engelsk resenär att bomull kom från ett lamm som föddes i en trädfrukt och påstod sig ha både sett lammet och ätit frukten, och blev trodd av en del. Skeptiker höll fast vid den gamla sanningen att lammet växte ut från stjälken, fäst vid naveln, och gick och betade kring plantan. På 300-talet f. Kr. stötte Alexander den stores armé på busken i Indien. Enligt hans hovleverantör av naturfakta Theofrastos fanns den på ön Tylos, nuvarande Bahrein i Persiska viken. En liten tygexport från Indien till östra Medelhavsområdet kom igång på deras tid. Runt år 70 beskrev romaren Plinius en buske gossypion på Tylos som araberna gjorde tyg av. Europeiska korsfarare som slog sig i Syrien-Palestina på 1100-1200-talen tog upp bomullsodling. I Persien växte den i överflöd enligt Marco Polo på 1200-talet. Egypten Plinius hade också hört att gossypion odlades i Egypten och att kläder av bomull var särskilt populära bland prästerna där. Annars var ju lin Egyptens främsta textilfiber men man tror att bomull har odlats där sedan faraonisk tid. Industriell bomullsodling började på franskt initativ och kom igång på allvar sedan Napoleons armé lämnat landet 1801. Produktionen femdubblades under amerikanska inbördeskriget 1861-1865 när sydstaterna inte kunde exportera. När exporten kom i gång igen 1869 tvingades Egypten dumpa priserna och ge upp sin plats som världsledande producent, men ryktet om egyptisk bomull som världens bästa hann grundläggas. Den var inte av någon egen art utan 3) nordamerikansk bomull, Sea Island, som fortfarande anses vara världens bästa. Bara 5 % av USA:s bomull är Sea Island. Japan Den förste svensk som besökte Japan var antagligen västeråsaren Olof Willman som kom dit med ett holländskt skepp 1651, ett kvarts sekel före Linnélärjungen Thunberg. Resan till huvudstaden Edo gjordes tidigt året därpå genom "landskap snövita av bomullsbuskar". De första fröna, indiska, ska ha kommit till Japan 799 från Kina, där 2) indisk bomull odlats länge. Starten var besvärlig men i början av 1500-talet odlades bomull över hela Japan utom längst i norr. Två år före Willmans ankomst hade Tokugawa-shogunatet infört överflödsreglerna för textilier som gällde 1649-1869 och förbjöd bönder att bära kläder av annat än bomull och att färga dem med annat än indigo. När en industri började växa fram i Japan på 1880-talet kom den gamla bomullsknutpunkten Osaka att bli dess centrum. Vid århundradets slut var över 60 % av landets industriarbetare sysselsatta i bomullsindustrin. Sovjetunionen I Sovjetunionen visionerade man efter revolutionen 1918 om hur man skulle få öknen norr om Iran och Afghanistan att blomma. Ett väldigt konstbevattningsprojekt för bomullsodling sattes igång i republikerna Uzbekistan och Kazakstan. Alla andra grödor försvann på några år, bomullsplantorna växte in på husknutarna och 1937 ansågs Sovjetunionen vara självförsörjande på bomull och började exportera. På 1960-talet föll den ekologiska jämvikten samman. Halva Aralsjön, en yta stor som fem Bohuslän, hade torrlagts och blivit en sand- och saltöken full med rester av konstgödsel och bekämpningsmedel. Idag är 80 % av sjöns ursprungliga vattnet borta. Att återställa är omöjligt; man får nöja sig med att akutbehandla följder som lungsjukdomar och cancer hos befolkningen. Mer under salthistoria. Europa De tidigaste europeiska odlingarna, anlagda i det moriska Spanien på 900-talet, var av 2) indisk bomull. Lite odlas fortfarande i södra Europa. På 1500-talet berättar Olaus Magnus om storskalig odling på Cypern: |
|
|
||
|
Bomullstyger hade funnits som lyxvara i Venedig sedan korstågen och förblev länge en sällsynthet i Europa. |
||
|
|
||
|
• Litteratur:
Se t ex Botanica (2003), Corneliuson (2000), Díaz
del Castillo (1965), Edberg (1970), Frisch volym 3 (1979), Gentz och Lindgren
(1946), Hannestad (1966), Herodotos (2000),Hylander (1975), Impecta
(2004), Jönsson (1910), Jönsson och Simmons
(1935), Kewenter (1999), Lindgren (1918), Linell och
Hylander (1955), Magnus (1976 bok 2), Meyer (1952),
Nationalencyklopedins ordbok (1995), Plinius (1968 bok
19), Polo (1967), Sandberg (1994), Strindberg (1974),
Svenska farmakopén (1901). Japansk bomull: Utställningskatalogen
Kimono som konst och kläder (Lund: Arkiv för
dekorativ konst, 1981). • Artiklar: William S Ellis: The Aral: a Soviet sea lies dying (National Greographic, February 1990). Jon Thompson: Cotton, king of fibres (National Geographic, June 1994). Ulla Britt Ramklint: Kairo (Populär historia 4:2004). Jenny Hellström: Ekobomullen på ny stark inmarsch (Habit 12:2006). Caroline Peterson och Tobias Jansson: Vikten av vatten (Camino, juni 2008). Maria Nöjd: Svårt slippa GMO i maten (Råd & rön 3:2008). Ola Sandstig: Fanstyget bomull en miljöbov - men vad kommer istället? (Göteborgs-Posten 2009 08 29). • Nätpublikationer: Felter och Lloyd: King's American Dispensatory (1898, 1900) (2003 12 22). Hazelius-Berg, Gunnel: Tvätt (Fataburen 1970). Livsmedelsverket: Genetiskt modifierad mat (2007 05 09). EU-kommissionen: Genetically modified (GM) foods authorised... (2007 05 09). |
||
|
|
||
|
© Shenet 1997 - 2010 |
||
|
|
||
