Shenet

Växter Råvaror Recept Referens Sök Forum Kontakt Hem

Bäver


Så begynte Catullus kasta sitt gods överbord för att vindarna blidka,
likt bävern som snöper sig själv för att undslippa faran
med sin testikels förlust vars läkegåva han inser.
(Juvenalis: Tolfte satiren, ca 100)

1800-talsbild av Hudson Bay-bolagets bäverjakt i Kanada

Synonymer 1) Rysk bäver, sibirisk bäver
2) Europeisk bäver
3) Amerikansk bäver, Kanadabäver, Hudsonbaybäver
Zoologiska namn 1) Casror sibiricum
2) Castor fiber
3) Castor canadensis
Engelska namn Castor, Vandanian beaver
Andra namn Romanska språk
Castor (latin), castor (franska)
Nordiska språk
Baever (danska)
Andra språk
Kastor (grekiska), Biber (tyska)

Ej besläktade • Castorbuske, ricinbuske (Ricinus communis)

Beskrivning Upp till 1 m lång gnagare - Europas största - med typisk bred, platt, 30-40 cm lång svans. Pälsen är mörkbrun. Olaus Magnus: "Detta djurs skinn är mjukt och fint som dun och därför dyrbart samt äger en underbar förmåga att utestänga den bistra kölden. Det utgör en ganska kostbar klädebonad för stormän och förnäma herrar."
Både hanar och honor har mellan könsdelarna och anus två päronformade, 10-12 cm långa körtelpungar som avsöndrar ett sekret som djuren vattentätar och doftsätter pälsen och markerar revir med.
Odling och bruk Jakt
• Djuren jagas framför allt för skinnet men köttet är också ätligt. I Sverige skjuts ca 5.000 djur årligen under säsongen 1 oktober till 10-15 maj.
• Idag får man körtelpungar som biprodukt i pälsindustrin. Drogen bävergäll utgörs av hel pung med sitt innehåll av sekret som soltorkats eller rökts.
Levnadsbetingelser
I vilt tillstånd kan bävrar bli 20-30 år gamla. De lever på bark (vinter) och skott från lövträd (vår) i vattendrag och sjöar, som de dämmer upp med avgnagda trädgrenar. Hyddorna byggs knappast i våningar som på bilden men kan dock nå upp till två meter över vattenytan. För markägare är bävrar ett problem eftersom de fäller träd och kan sätta stora områden under vatten.
Utbredning
1) Rysk bäver: Sibirien, Ryssland.
2) Europeisk bäver - tveksamt om någon ren sådan existerar: I Sverige uppskattningsvis 100.000 djur, vanliga särskilt väster om Vänern.
3) Amerikansk bäver: Västra och mellersta USA, rätt allmän i Kanada.
Djurdroger och beredningar

Bävergäll (sekret)
Bävergällstinktur (alkoholtutdrag)


Historia Namnet
Castor kan ha överförts till bävern från gudanamnet Kastor (Pollux' tvillingbror; söner till Zeus och Leda) som åkallades vid livmodersjukdomar, för vilket bävergäll användes som läkemedel. Enligt en annan åsikt kan det stamma ur en förväxling med sanskrit kasturi = myskdjur. Likheten med ordet kastrera (av grekiska kastor, latin castor, från ord med betydelsen skära, gnaga) är helt tillfällig.
• Namnet bäver hämtades in i fornsvenskan före 1500-talet från lågtyska bever med samma betydelse.
3) Amerikansk bäver
Ursprung
1) Rysk bäver: Ursprunglig i Sibirien. Fanns ännu i mitten av 1800-talet förutom i Ryssland också i Sverige, Polen och Tyskland. Kanske var det denna som antikens författare beskrev från Svarta havskusterna i Pontus och Galatien (norra Turkiet).
2) Europeisk bäver: Har funnits från Nordafrika till Lappland; antikens författare omtalar t. ex. att bävern finns i Nordafrika och Spanien. Utrotades i Sverige omkring 1870 men återinfördes 1922 från Norge. Idag finns ca 100.000 djur i Sverige och antalet ökar. Vad som är ryskt eller europeiskt i dem är nog svårt att reda ut.
3) Amerikansk bäver: Ursprunglig i Nordamerika. Fanns förr på hela den nordamerikanska kontinenten men har jagats bort både för päls och för pung.
Självsnöparen
Fram till 1500-talet troddes allmänt att bäverns körtelpungar med sekret var dess testiklar. Länge levde fabeln om att den gör sig av med dem i farans stund, vilket ledde till att bävern i kristen symbolik användes som en bild av kyskhet och asketism. Det är just en fabel, första gången berättad av Aesopus på 500-talet f. Kr. Dioskorides runt år 65 var den förste som avfärdade idén men vad hjälpte det; föreställningen levde kvar i ett par tusen år. Det faktum att varken luktkörtlarna eller hanens testiklar hänger utanför kroppen och alltså knappast kan bitas av gjorde ingen skillnad. Få hade sett en bäver. Olaus Magnus (155) tror också att körtelpungarna är testiklarna, men hänvisar till Plinius, verksam i Rom på Dioskorides tid, som också betvivlar att bävern verkligen bävern snöper sig. Magnus bidrar också med lite nordisk erfarenhet:
 
Solini påstående, att bävern snöper sig för att ej, då han fångas, bli människor till gagn, synes icke vara med sanningen överensstämmande vad de nordliga länderna beträffar, ty när han jagas av jägarna har han städse pungstenarna kvarsittande, större eller mindre allt efter djurets storlek, men de sitter tätt uppdragna och hänger fast vid ryggraden, så att de inte kan tas bort utan livets förlust.
 
Byggaren
Bäverns byggnadsverksamhet har fascinerat överallt. Boet kan vara ett hål i strandbrinken men oftare är det en stack av grenar upp till ett par meter hög. Från boet går en gång ut i vattnet där förrådet av grenar finns; på så vis kan bävern tillbringa hela vintern dold i boet och under vatten.
För kanadensiska indianer var bävern rent av världens skapare; han hade byggt jorden av gyttja hämtad från sjöbotten. Européerna såg bävern som sparsam, flitig och ordentlig; dessutom levde den i monogama par. På bilden ovan bygger den till och med små lägenheter i prydliga våningar. I Norden fick dess uppseendeväckande svans och effektiva tänder mytiska proportioner och var eftertraktade i den folkliga läkekonsten. Bäversvans åts för att underlätta förlossning och den som petade tänderna med en bävertand slapp tandvärk. Olaus Magnus på 1500-talet berättar fler märkliga ting:
 
I Norden finns otaliga floder ävensom sådana träd som bäst lämpar sig till virke för bävrarnas hyddor, vilka de bygger med underbar konst, varvid naturen själv är deras läromästare. De drar flockvis ut för att fälla timmer som de avskär med tänderna och sedan på underligt sätt forslar till sina boplatser. De tar nämligen ut ur sin flock en som är oduglig till arbete, trög, lat eller skröplig av ålderdom, helst dock en som tillhört ett annat samhälle men övergivit sina kamrater, och lägger honom baklänges på marken med benen i vädret så att kroppen tjänstgör som ett fordon. Mellan hans höfter och ben lägger de timret till rätta och släpar honom så till sina boplatser, där de avlastar timret. Därpå drar de ånyo ut och vänder tillbaka igen, till dess de påbegynta små husen är färdiga. Dessa består av en eller två kamrar...
 
Bäverjakt
Magnus avslutar beskrivningen med den än idag levande favorithistorien: När bävern bitit sig fast släpper han inte taget förrän han hör benen krasa. Därför hade länge alla kloka jägare koks i gummistövlarna; det ger det rätta ljudet som lurar bävern att släppa taget. I Sverige jagades den fram till 1800-talets mitt med nät, fällor, saxar, spjut och hundar för päls, skinn, kött, fett och bävergäll. Samerna fäste tänderna i bältet på ryggen; de ansågs hjälpa mot ryggont.
1873 när bävern fridlystes i Sverige var den redan utrotad. Den stam som återinfördes på 1920-talet och är växande jagas med gevär.
  Hudson Bay Company
Den kanadensiska handeln med bäverpäls blev grunden till det mäktiga Hudson Bay Company, bildat 1670 när Charles II av England skänkte bort jätteområdet Hudson Bay till en kusin. Därmed gjordes jakten fri och de 10 miljoner bävrar som man då uppskattade fanns i Kanada började jagas systematiskt av områdets indianer, som kunde byta dem mot verktyg, textilier och engelsk gin hos bolaget. Pälsarna gick framför allt till de mycket vattentäta bävermössor som var statusplagg i Europa på 17- och 1800-talen. Bävergällen användes som läkemedel.

Litteratur: Se t ex Berlin (1851), Gattefossé (1993), Hallbert (1981), Hellquist (1999), Plinius 32:13 (1963), Magnus 18:5-6 (1976), Meyer (1952), Nationalencyklopedins ordbok (1995).
• Citat: Solini påstående...: Magnus 18:6 (1976). I Norden finns otaliga floder...: Magnus 18:5 (1976).
• Artiklar: Peter C Newman: Three centuries of the Hudson's Bay Company, Canada's fur-trading empire (National Geographic, August 1987). Rolf Kjellström och Ingvar Svanberg: Fångst och jakt (Människan och naturen: etnobiologi i Sverige; 1; 2001). Björn Hansson: Snart kommer bävrarna (Göteborgs-Posten 2007 08 08).

© Shenet 1997 - 2013
Adress: http://www.shenet.se/vaxter/baver.html
Datum: 2018 11 19 - Uppdaterad: 2010 09 9
Cookieinfo
Made with a Mac