Shenet - Basilikaört

Basilika

Synonymer

Söt basilika, basilikört, basilikaört, basilikum, basilikumört, kungsört, vildmejram, storbladig basilika, vanlig basilika

Botaniska namn

Ocimum basilicum = Ocymum basilicum L.

Engelska namn

Basil, sweet basil, true sweet basil, common basil, basilie, basilicon, joy of the mountain, balsam, European basil, French basil

Andra namn

Romanska språk
Ocimum (latin), basilic, basilic commun, herbe royale, basilic var. feuilles de laitue, basilic var. européen (franska), basilico (italienska), albahaca, albacar, alfábega (spanska), manjericâo (portugisiska)
Nordiska språk
Basilikum (danska), basilikum (norska), basilika (isländska), basilika (finska)
Asiatiska språk
Jiu ceng ta, lou le, xun sun, yu xiang cai (mandarin = kinesiska), bajiru, meboki (japanska), bai horapha, horapa (thai), barbar (hindi), feslegen, rehan (turkiska), habaq, rihaan (arabiska), ryhân (egyptisk arabiska), reihan (farsi = persiska), bazilikum, reihan (hebreiska)
Andra språk
Basilikum, Basilienkraut, Königsbisam, Köningskraut, Nelkenbasilien, Hirnkraut (tyska), bosilek (bulgariska), bazilik, dushistye vasilki, dushki (ryska), basilicum, baziel, bazielkruid, koningskruid (holländska), bazilio (esperanto), vasilikos (nygrekiska)

Artvarianter

Basilika (Ocimum basilicum)

Otaliga arter, underarter, varieteter, sorter och typer finns av basilika för användning som parfym, läkemedel och matkrydda. Ettåriga sorter smakar och luktar generellt mer än fleråriga.
• Citronbasilika (Ocimum basilicum var. citriodora = Ocimum x citriodorum): Spetsigt äggformiga blad, vita blommor, frisk och kryddig citrondoft.
• Klotbasilika, småbladig basilika, grekisk basilika (Ocimum basilicum ssp. minimum): Spetsigt äggformiga blad, vita blommor, pepprig smak. Många sorter, alla med tädlikt växtsätt (en stam), lättodlade och tåliga.
Kemotypen exotisk basilika
• Orientalisk basilika, kamferbasilika, skarp kavikoltyp (Ocimum basilicum ct. methylcavicol), eng. exotic basil, Reunion basil, basil methylcavicol type, fr. basilic var. basilic, basilic var. basilic exotique: Samma art men annorlunda kemiskt innehåll - kamferlukt. Reunion, Comorerna.
Kemotypen europeisk basilika
• Europeisk basilika, linalolbasilika, mild linaloltyp (Ocimum basilicum ct. linalol), eng. European basil, basil linalol type: Europa.

Besläktade

Släktet Ocimum omfattar runt 35 olika arter av örter och buskar.
• Bergsbasilika, kamferbasilika (Ocimum kilimanjaricum = Ocimum kilimanscharicum = Ocimum kilimandscharicum), eng. camphor basil, hairy basil. Afrika, Indien, Sydamerika. Ej att förväxla med kemotypen ovan som ibland kallas kamferbasilika.
• Buskbasilika (Ocimum minimum), eng. bush basil: Indien; odlas i Europa. Rik på eugenol.
• Limebasilika (Ocimum americanum): Västindien. Ger eterisk olja.
• Ostindisk basilika, trädbasilika (Ocimum gratissimum), eng. East Indian basil, shrubby basil, hot basil: Vedartad, över 1 m hög. Västindien. Arten finns i två varieteter som båda odlas i Indien och Kina: Eugenolvarietet (var. eugenoliferum), eng. eugenol type, fr. Clocimum, och tymolvarietet (var. thymoliferum), eng. thymol type; fr. Basilic à thymol.
• Tulsibasilika (Ocimum sanctum), eng. holy basil.
• Vild basilika (Ocimum gratissimum): Tropiska Afrika och Asien. Flera kemotyper.
• Västafrikansk basilika (Ocimum viride): Afrika. Mycket stark.

Beskrivning

• Ört: Ettårig, 20-60 cm hög, i varmare länder högre och flerårig. Kraftig, upprätt stjälk som är fyrkantig och förgrenad.
• Blad: Längs grenarna skaftade blad som sitter i par motsatt varandra, 3-6 cm långa, kala eller mjukt ludna, spetsigt äggformade, med tydliga små prickar = oljeceller. Vid lätt beröring avger de en frisk och god lukt, som blir frän om man gnuggar hårt. Bladens form varierar mycket (äggrunda, smala, tandade, otandade, fransade, krusiga, buckliga) och också färgen (ljusgröna, rödlätta, purpurfärgade).
• Blomma (juni-september): I de övre bladvecken kommer vita, gulaktiga, rödfläckiga eller mörklila blommor, två, tre eller sex tillsammans samlade i kransar; så små och obetydliga att det kan vara svårt att upptäcka dem.
• Frukt: Frukten består av fyra nötter.

Odling och bruk

Basilika (Ocimum basilicum)

Skörd
• Blad (maj-juni): Bladen kan plockas så fort de vuxit ut. De måste skördas innan plantan blommar. För att förhindra blomning nyper man av stjälkar som fått 6-8 bladpar så att bara 2-3 par blir kvar. Sedan skördar man blad allteftersom så att varje kvist bara har 1-2 par. Blommor plockas bort genast.
• Hel ört (maj-juni): Hel ört som ska torkas skärs av vid markytan vid torrt väder strax före blomningen och hängs upp i knippen. Basilika behåller lukten bra vid torkning även om en del ämnen går förlorade. Ljus och värme förstör mycket doft så torkningen ska ske långsamt vid låg temperatur, t. ex. på en vind eller veranda. För smak är det bättre att frysa eller lägga i olja eller vinäger. Grönt örtsalt och kroppsskrubb: stöt färsk basilika ihop med salt - det blir knallgrönt - och låt torka i solen.
Växtförhållanden
Basilika vill ha torr, lätt och kalkrik jord och en solig och vindskyddad växtplats. Mest av allt vill den ha värme; den tål inte frost och stannar i växten redan vid 12°. Växer långsamt. Mycket vatten håller bladen friska. Borttagning av blommor, toppar och långa kala skott gör att plantan växer sig tät. Bäst trivs den i skyddat läge eller växthus och passar också passar också bra på balkong. Tas den in på hösten kan den hålla sig som krukväxt fram till jul. Känd för att vantrivas ihop med ruta.
• Förökas från frö som gror långamt; 1-2 veckor om man har tur. (Råd från di gamle: Svär och skäll på basilikan när du sår.) I Norden kan den inte sås ute. Fröna sås istället inomhus i kruka (april) och småplantorna planteras ut 6-8 veckor senare (juni). Hela plantor som tas in på hösten klarar sig inte särskilt länge. Det är bättre att ta skott av plantan i slutet av sommaren. Låt dem rota sig i ett glas vatten och plantera sedan som krukväxt; den håller sig åtminstone vintern ut.
Odling inomhus
En av de få kryddväxter som trivs inomhus, bäst på en riktigt solig fönsterbräda. Om man har extraljus kan man så hela året, annars från mars-april. Lägg fröna på vanlig krukväxtjord och duscha försiktigt. Ibland ges rådet att lägga ett tunt lager såjord över, men vanligen brukar det betonas att fröna inte ska täckas med jord eller tryckas ner djupt utan bara strös på och tryckas fast. Ställ dragfritt på ljus och solig men inte brännhet plats och håll jorden fuktig. Sticklingar i vatten slår också rot.
Plantorna i livsmedelsbutiken är snabbuppdrivna utan jord och smakar mindre än riktigt odlade men prova: skörda det mesta av bladen och sätt sedan om plantan i djupare jord. Mörka fläckar på bladen är köldskador orsakade av fel förvaring.
Utbredning
• Asien: Vild och odlad.
• Europa: Frankrike och Italien är de största producentländerna.
• Afrika: Vild och odlad. Marocko och Egypten exporterar en hel del till Europa.
• Amerika: Vild och odlad i Central- och Sydamerika. För den nordamerikanska marknaden odlas örten framför allt i Kalifornien.

Växtdroger och beredningar

• Ört (Herba basilici, Herba ocimi, Basilici herba): Svenska farmakopén upplaga 1-4 (1775-1790).
• Frö (Basilici semina): Svenska medicinaltaxor på 1600-talet.
• Basilikainfusion (vattenutdrag)
• Basilikaessens (eterisk olja)

Historia

Basilika (Ocimum basilicum)

Namnet
• Ocimum efter grekiska okimon och latin ocimum = en aromatisk ört, troligen basilika. Detta tros komma från grekiska okeos = snabb, syftande på hur fröna kastas ur frökapseln, eller ozo = lukt.
• Basilicum är latin = kunglig, mäktig; efter grekiska basilikon med samma betydelse och antagligen med arabiskt ursprung. Kungliga läkemedel, grekiska pharmakon basilikon, var en benämning på växter med särskilt stark läkekraft. Ordet har senare ofta förväxlats med basiliscus, ett ormlikt mytologiskt monster. Härav namnet basilika, i svenskan sedan 1538.
Ursprung
Antagligen tropiska Afrika. Andra gissar på Indien, som i dessa sammanhang är känt för den skarpare tulsibasilika (Ocimum sanctum). Vilken basilika som odlades i det forntida Indien är väl inte riktigt klart.
Grekland och Rom
Örten var en nyttoväxt redan i Egypten och under antiken. På 300-talet f. Kr. beskrivs den av Theofrastos och första århundradet finns den med Columellas trädgårdsbok "Res rustica" ("Om lantbruket").
Skorpioner i huvudet
Det ansågs allmänt att basilika ger mask och till och med skorpioner i huvudet. Idén att det föds fram en skorpion om man lägger basilika under en sten har överlevt från antikens Sydeuropa till förra århundradets Sverige, där ingen ens hade sett en skorpion, och utan att någon vågat pröva sanningshalten i påståendet. Örten har på motsvarande sätt använts som motgift mot alla slags bett - basilikablad lades på såret - från skorpionbett och ormbett till bett av galna hundar, d.v.s. rabies. I Norden har man också vetat att om en barnaföderska höll en basilikakvist och en svalfjäder i handen under förlossningen så skulle födseln bli lätt. Och eftersom örten kallats kunglig (se ovan) anser moderna magiutövare att basilika kan vara till hjälp om man vill uppnå framgång och välstånd.
Plinius' basilika
Det var inte Plinius som hittade på skrönorna om basilika, han återberättade bara vad grekiska och romerska författare tidigare berättat och grälat om. Så här lyder stycket av honom som det så ofta refereras till i texter om basilika:

... tillägger att den orsakar galenskap, koma och leverproblem och att det är därför som getter vägrar äta den och människan bör undvika den. Vissa auktoriteter hävdar att om man lägger mald basilika under en sten så föds det fram en skorpion, och om man tuggar den och låter den ligga i solen så föds det fram ormar. Därtill hävdar afrikanerna att man förlorar livet om man blir biten av en skorpion samma dag som man ätit basilika.

Diskussionen om basilika har varit häftig, berättar Plinius, örtens försvarare har hävdat att getterna visst äter den... Ingen kom på tanken att helt enkelt mata en get och se vad som hände, allra minst Plinius som var en inbiten bokmal. Culpeper på 1600-talet refererar lite trött till de antika stridigheterna, påpekar att de arabiska läkarna runt år 1000 minsann var för basilika, samt återberättar från sin egen tid att en fransk läkares bekant luktat på basilika, varefter det strax föddes en skorpion i huvudet på honom.
Europa
812 listades basilika i Capitulare, Karl den stores förordning om vad som skulle odlas på de kungliga godsen i nuvarande Tyskland-Frankrike. Under 1400-talet introducerades örten i Skandinavien. 1589 såddes den i hertig Karls trädgårdar vid residenset i Nyköpingshus. Den omnämns sällan i nordiska örtaböcker, kanske för att den kan vara svårodlad i Nordeuropa. Ett vet man: håller man en basilikaplanta i handen tillsammans med en svalfjäder blir förlossningen lätt och smärtfri.
Pesto från Genua
Pastasåsen pesto görs i Genua på en småbladigare variant än den man brukar hitta i Sverige, trots att den vanliga i grönsaksdiskarna sägs vara 'Genovese'. Röran ska ha uppfunnits i Genua av sjömän som fått nog av stanken av kryddor från världens alla hörn. Det enda som fungerade som motvikt var en blandning av basilika och vitlök... I greve Draculas hemtrakter i Rumänien hjälper den mot värre saker än så, nämligen strigoi, odöda. Pulveriserade basilikablad har för övrigt använts som snus.
Kristen tradition
Basilika är idag helig i den grekisk-ortodoxa kyrkan, där den kan ingå i vigvattnet, t. ex. i Rumänien där basilika hjälper till att släppa odödas själar fria. Enligt myten ska basilika ha grönskat upp på Jesu grav efter uppståndelsen. I kristen tradition har örten annars stått för vrede - association till stingande skorpion.
Element och kvaliteter
Astrologiskt styrd av Mars och Skorpionen (elementet vatten, fast kvalitet) (Culpeper).
Kinesiskt element: Vatten.

• Litteratur: Se t ex Botanica (2003), Corneliuson (2000), Creasy (2000), Culpeper (1976), Gentz och Lindgren (1946), Green (1976), Hansson och Hansson (2002), Impecta (2004), Jönsson (1910), Lindeberg (1982), Lindeberg (1988), Lindgren (1918), Ljungqvist (2007), Lundberg (1960), Manniche (2006), Meyer (1952), Nationalencyklopedins ordbok (1995), Neuendorf (1991), Nielsen (1991), Nilsson (2008), Pharmacopea suecica I (1775), Podlech (1989), Seymour (1980), Stodola och Volák (2000), Swahn (1996). "...tillägger att den orsakar": Plinius (1980).
• Artiklar: Rosén, Susanna: Galen i basilika (Allt om trädgård 2001:2).
• Nätpublikationer: Gernot Katzer's spice pages (2005 03 30) .

© Shenet 1997 - 2010
Adress: http://www.shenet.se/vaxter/basilika.html
Datum: 2010 03 16 - Uppdaterad: 2009 09 16
Cookieinfo