![]() |
Apelsinträd |
|||||||||
|
||||||||||
Synonymer | Söt apelsin, sötorange, orange, sötpomerans, Kina-äpple | |||||||||
Botaniska namn | Citrus sinensis (L.) Osbeck, Galles = Citrus aurantium var. sinensis = Citrus aurantium ssp. sinensis = Citrus aurantium dulcis = Citrus aurantium var. dulcis = Citrus aurantium | |||||||||
Engelska namn | Orange, sweet orange, China orange, Portugal orange | |||||||||
Andra namn | Romanska språk Pomum aurantium (latin: gyllene äpple), orange, orange douce, l'orange doux, oranger de Portugal (franska), arancio, arancia, portogallo (italienska), naranjo (spanska: apelsinträd), naranja, naranja china, naranja dulce (spanska: apelsin), laranja (portugisiska: apelsin), laranjeira (portugisiska: apelsinträd), portocala (rumänska) Nordiska språk Appelsin (danska), appelsin (norska), appelsína, glóaldin (isländska), appelsiini (finska) Asiatiska språk Burtuqal (arabiska), narenj, porteghâl (farsi = persiska), tapuz, tapuach zahav (hebreiska), marants (jiddisch), portakal (turkiska), chaang (kantonkinesiska), chéngzi (mandarin = kinesiska), orenji, orenzi (japanska), som, som kliang (thai), naranga (sanskrit), narangi (hindi), aranchu, nagarugam, nariyagam (tamil), jeruk (indonesiska) Andra språk Apfelsine, Orange (tyska), portokáli (nygrekiska), burtu'aan (egyptiska), apelsin (ryska), portokal (bulgariska: apelsin), portokalovo durvo (bulgariska: apelsinträd), appelsien, sinaasappel (holländska), orangô (esperanto) |
|||||||||
Förväxlingsrisk | • Sevilla-apelsin = pomerans | |||||||||
|
||||||||||
Artvarianter |
Blodapelsin (Citrus aurantium ssp. sinensis var. sanguihea
= Citrus sinensis cv. sanguinelli): Togs från Kina
till Europa på 1850-talet. Den röda färgen
av ämnet anthocyanin bildas bara på hösten-vintern
och bara i Medelhavsområdet. Odlas i stort sett
bara på Sicilien. Till Sverige importeras i december-februari 'Tarocco' som blir mycket mörk och 'Moro' (Gyllene korset). Japansk apelsin (Citrus aurantium var. natsudaidai). Limett, limette, italiensk limett, söt citron, söt lime (Citrus aurantium var. limetta = Citrus limetta), eng. sweet lime, Italian lime: Hybrid mellan citron x apelsin. Ljusgul och tjockskalig, ger italiensk limettolja. Under 16-1800-tal kallad söt citron, senare namnet på cedrat. |
|||||||||
|
Citrussläktets omfattning känner ingen.
Träden korsar sig lätt med varandra och nya
hybrider skapas ständigt. Arter, underarter och varieteteter
döps om vartefter släktskapsförhållandena
klarnar. En del botaniska skolor räknar med ett dussin arter, andra med ett 60-tal. Här de de viktigaste för eteriska oljor:
Apelsin, söt apelsin (Citrus sinensis) Bergamott (Citrus aurantium var. bergamia) Cedrat, äkta citron (Citrus medica), eng. citron Citron, sur citron, vanlig citron, lemon (Citrus limon), eng. lemon Curacao (Citrus aurantium var. curassaviensis) Grapefrukt (Citrus x paradisii) Lime, västindisk limett (Citrus aurantifolia) Mandarin (Citrus reticulata) Pomerans, bitterapelsin, Sevillaapelsin (Citrus aurantium ssp. aurantium) Tangerin (Citrus reticulata) |
|||||||||
Ej besläktade |
"Apelsinträd" Kumquat (Fortunella-arter): Buskar med vita blommor och små gulorange frukter. Började odlas i växthus i England i mitten av 1800-talet, beraktades först som Citrus men fick sedan bilda ett eget släkte. Idag omfattar det fem arter, t. ex. rund kumquat, japansk dvärgapelsin (Fortunella japonica) som brukar vara de som säljs som apelsinträd i blomsteraffärerna. Kalamondin (Citrofortunella microcarpa = Citrus mitis): Korsningar mellan Citrus och Fortunella bildar släktet Citrofortunella. Kalamondin, en korsning mellan mandarin (Citrus reticulata) och oval kumquat (Fortunella margarita), är också vanlig som apelsinträd i kruka. Införd till Europa 1595 från Filippinerna. |
|||||||||
|
||||||||||
Beskrivning | • Träd: Upp
till 12 m högt. Ständiggrönt, med få eller inga tornar. • Blad: Ständigt gröna på smala vingade skaft, läderartade och glansiga med sötare och mildare doft än citronblad. • Blomma (året om men mest på våren, i Provence i maj): 1-2 cm, vita, intensivt doftande blommor. • Frukt: Frukten (apelsinen) är ett flerrummigt bär. Innerskalet är vitt och mjukt, ytterskalet läderartat gult till orange, med gröna stimmor om trädet blommar och bär frukt samtidigt. Kärnorna är fruktens frön. Kärnfria navelapelsiner med en "navel" av fruktkött vid fruktens spets är en spontan mutation. |
|||||||||
|
Skörd |
|||||||||
Växtdroger och beredningar | Frukt (Aurantii
dulcis fructus) |
|||||||||
|
||||||||||
Historia
|
Namnet Citrus är latin = citronträd, cedratträd. Ordets rot är sanskrit ked-, något som luktar eller ryker, som via Egypten kom in i grekiskan, där kedros (latin: cedrus) kunde avse alla möjliga träd som användes i rökelse, särskilt cedrar och thujor. Efter Alexander den stores fälttåg på 300-talet f. Kr. fick kitrea betydelsen cedratträd, och kitron, kitrion cedratfrukt (latin: citron). Det var alltså upplagt för förväxlingar mellan cedrat och ceder - det antogs snart att cedraterna kom från något slags mediskt cederträd och som började kallas cedrus medica. Till detta kom att grekiska persikon melon = persiskt äpple vanligen avsåg citron men också kunde användas om persika. När sedan citronträdet dök upp i Medelhavsområdet vid vår tideräknings början sammanblandades den med cedraten; gemensamt kallades de citrus. • Sinensis = från Kina, av arabiska Sin = Kina. Aurantium är senlatin = citrusfrukt, från persiska nareng, som blev arabiska narang, bysantiska nerantzion, provensalska auranja, alla med betydelsen citrusfrukt, närmare bestämt den söta apelsinen och den bittra pomeransen. Det yttersta ursprunget tros vara sanskrit nagaranga = elefanternas älsklingsfrukt. Namnet apelsin = kinesiskt äpple, i svenskan sedan 1689, har hämtats från lågtyska appelsina, en sammanställnng av appel = äpple och Sina = Kina. • Orange: Namnet "sötorange" skiljer apelsinen från "bitteroangen" pomerans. Ursprung Sydvästra Kina (Yunnan), nordöstra Indien, möjligen också Vietnam. Asien Trädet odlades först i Kina, där det symboliserar odödlighet och goda omen. Frukten nämns i en kinesisk text på 500-talet f. Kr. I Japan symboliserar apelsinträdet den rena kärleken och blomman är minnets blomma. Otaliga dikter har skrivits om kimonoärmar parfymerade med apelsinblommor. Blommorna är också temat i kapitel 11 av romanen Berättelsen om Genji (ca år 1000), där hovets skönandar suktar över doften. Trädet odlades inte i Palestina på biblisk tid och nämns inte i Bibeln. Den persiske läkaren Avicenna använde apelsinsaften medicinskt på 1000-talet. Europeisk import På 1400-talet tog Portugal, stor sjöfararnation vid denna tid, frukten från Indien till Europa. Ett spår av den portugisiska dominansen är att på många europeiska språk heter apelsin fortfarande något som syftar på Portugal, som franskans orange de Portugal. Och kanske var portugiserna först också med marmeladen. Portugisiska marmelo = kvitten tillagas bara som marmelad. Om man vä var i gång med det, kan det ha legat nära till hands att konservera apelsiner på samma sätt. Europeisk odling Araber tog apelsinträdet till det moriska Spanien i slutet av 900-talet och århundradet därpå hade det blivit ett rätt vanligt parikträd där. Omkring år 1000 introducerades det på Sicilien och i Nordafrika. Parallellt fördes trädet till Europa av européer. 1403 rapporterades att hamnstaden Gaeta vid Italiens knä hade gottt om fruktträdgårdar med bl. a. apelsiner och citroner. Portugiser planterade apelsinträdet som skörbjuggsprevention längs sina rutter men till moderlandet tros det ha införts först på 1500-talet. Även den första odlingen på friland var arabisk (Spanien, 1790-tal). Den första italienska frilandsodlingen anlades först ett århundrade senare. Den speciella sorten navelapelsin finns beskriven på 1600-talet och började odlas i större skala på 1800-talet. I det franska parfymdistriktet runt Grasse har apelsinträdet odlats för blommornas skull. I mitten av 1800-talet uppger engelske parfymören Piesse att ett av de största företagen där levererade 40 ton blommor årligen, mest av alla odlade parfymblommor. Afrika Apelsinträd var en av de första parfymväxter som Grasse-firmor började odla utomlands. Redan 1836, två år efter den franska annekteringen av Algeriet, var firmorna på plats, och trettio år senare fanns stora odlingar av apelsinträd och andra exotiska växter och fabriker att destillera dem i, i apelsinträdets fall för blommornas skull. Orangerier På 1400-talet började man anlägga limonaie (senare kallade orangerier) i iIaliens renässansstäder. Framför allt odlade man citron, cedrat och pomerans. Ludvig XIV på 1600-talet var originell så till vida att han fördedrog apelsiner i sitt fantastiska orangeri i Versailles. Trädet förblev populärt i europeiska orangerier under hela 16- och 1700-talen. 1810 fanns apelsinträd enligt bevarade protokoll i orangeriet på Gunnebo slott utanför Göteborg. Amerika Columbus tog trädet till Haiti på sin andra resa 1493 och det spreds sedan på den amerikanska kontinenten av spanjorer och portugiser. Till Florida kom det 1595 och till Kalifornien 1769. Nedan exempel på amerikanska apelsinetiketter från 1900-talet. |
|||||||||
|
||||||||||
Svensk import |
||||||||||
![]() Vykort från Grasse, 1910-tal: Skörd av apelsinblommor för Parfumerie Bruno Court. (© Musée national des Arts et Traditions Populaires, Frankrike) |
||||||||||
|
||||||||||
Litteratur:
Se t ex Botanica (2003), Corneliuson (2000), Creasy
(2000), Gentz och Lindgren (1946), Hansson och Hansson (2002), Harrison (2003),
von Hofsten och Bergkvist (1989), Hylander (1975), Jones (2010), Jönsson (1910),
Jönsson och Simmons (1935), Lawless (1992), Lindgren
(1918), Linell och Hylander (1955), Ljungqvist (2007), Meyer (1952), Möller
(1997), Nationalencyklopedins ordbok (1995), Nilsson (2008). Artiklar: Eva Rönnblom: Vacker rumsväxt av klyftigt inköp (Allt om trädgård 2002:12). Nätpublikationer: Gernot Katzer's spice pages (2005 04 29). FAO: Major food and agricultural commodities and producers (2008 04 25). FAO: Key statistics of food and agriculture external trade (2008 04 25). Making of America Books: Piesse (1857): The art of perfumery (2008 08 08). TheLabelMan.com (2009 12 08). |
||||||||||
|
||||||||||
© Shenet 1997 - 2013 |
||||||||||
|