Shenet

Växter Råvaror   Sök Forum Kontakt Hem
Litteratur

Naturläkemedel


Bruhn, Jan G (red.)
Naturliga läkemedel
(Stockholm: Apotekarsocieteten, 1990. ISBN 91-86274-31-7)
Blandade uppsatser om exotiska läkeväxter och läkemedlen ur dem.
Bruhn, Jan G och Eneroth, Peter (red.)
Naturläkemedelsboken: fakta och erfarenheter
(Stockholm: Boehringer Ingelheim, 1997. ISBN 91-630-5667-4. Upplaga 1)
I denna publikation utgiven av ett läkemedelsföretag intervjuas ansvariga på Läkemelsverket, Apoteksbolaget, Hälsokostrådet och några läkare om sina erfarenheter när lagen om naturläkemedel varit i kraft fyra år. Några vanliga och väl dokumenterade naturläkemedel beskrivs. Figurer av typen "Ökad aktivitet hos T4-celler efter intag av ginsengextrakt G115".
Bruhn, Jan G och Eneroth, Peter (red.)
Naturläkemedelsboken: en naturlig del av egenvården
(Stockholm: Boehringer Ingelheim, 2000. ISBN 91-88762-21-1. Upplaga 3)
Tredje Naturläkemedelsboken från samma läkemedelsföretaget Boehringer Ingelheim. 90-talsforskning om ett 15-tal väldokumenterade naturläkemedel refereras, bl. a. johannesört, nattljus, tea treeolja, valeriana. Kringkapitel om naturläkemedel, biverkningar, interaktioner.
Färnlöf, Åke och Tunón, Håkan
Naturläkemedel 2001
(Stockholm: Hälsokostrådet, 2001. ISBN 91-86170-86-4)
Listar aktuella naturläkemedel, frilistade naturmedel, vissa utvärtes medel (VUM), frilistade VUM, medicinalväxter. Bilagor: Läkemedelsverkets föreskrifter, Läkemedelslagen, Konsumentverkets riktlinjer för marknadsföring av naturmedel, medel efter användningsområden, innehållsämnen, företag, hälsokostbutiker, sakregister.
Samuelsson, Gunnar
Drugs of natural origin: a textbook of pharmacognosy
(Stockholm: Swedish Pharmaceutical Society = Apotekarsocieteten, 1999. ISBN 91-86274-81-3. Upplaga 4)
Lärobok för blivande apotekare. Första upplagan ("Lärobok i farmakognosi") kom 1980, sedan en utökad engelskspråkig. Bokens framgång berodde på att den presenterade en ny indelning av växtdrogerna - biosyntetisk, i stället för den botaniska som gällt från Linné och långt in på 1900-talet och den fytokemiska (alkaloiddroger, kolhydratdroger etc.) som användes i några årtionden i mitten av 1900-talet.
Sandberg, Finn och Bohlin, Lars
Fytoterapi: växtbaserade läkemedel
(Stockholm: Hälsokostrådet, 1993. ISBN 91-86170-58-9)
Lärobok för receptarieutbildningen vid farmaceutiska fakulteten i Uppsala, där författarna är den tidigare respektive nuvarande professorn i farmakognosi. Ett växtsystematiskt avsnitt och ett terapeutiskt där växtdrogerna är systematiserade enligt ATC-koden på samma sätt som läkemedlen i FASS.
Sandberg-Hultman, Birgitta
En begåvad flickas anteckningar om det mesta från tarmrening och vitaminer till njutningsbad och platt mage
(Stockholm: Sellin, 1998. ISBN 91-7055-201-0)
Som titeln säger, blandade erfarenheter från friskvårdens och hälsokostens fält, med tips om vidareläsning och inköp. Författaren är journalist.
Shealy, C Norman (red.)
Illustrerad uppslagsbok om naturliga läkemedel
(Köln: Könemann, 2000. ISBN 3-8290-4686-3)
Som vanligt är med strömlinjeformad eurotrash (där Könemann är ledande förlag) finns ingen författare, endast en redaktör som samlat ihop texter av fem engelskor och en amerikanska om de mest använda växterna och medlen inom ayurveda, kinesisk örtmedicin, europeisk folk- och örtmedicin, eteriska oljor, homeopati, blomsteressenser och kosttillskott, skrivna var för sig utan synligt samarbete. Därefter har gödslats med kulturneutrala färgbilder och översatts till all världens språk. Vinner på sin stora volym. Ordlista, alfabetiskt register, användbara adresser, inga källuppgifter men svenska och engelska litteraturtips.
Thunberg, Torsten
Om bedrägliga läkemedel och läkemetoder jämte redogörelse för några i vårt land utbjudna läkemedel
(Uppsala: Byrån för upplysning om läkemedelsannonser, 1906. Upplaga 1)
(Uppsala: Byrån för upplysning om läkemedelsannonser, 1907. Upplaga 2)
Byrån, startad av en grupp läkare i Uppsala i början av 1900-talet, tog som sin uppgift att undersöka och avslöja som humbug den tidens många undermedel med hemligt innehåll. En rad småskrifter publicerades, varav denna i flera upplagor var paradnumret. Dess obarmhärtiga (och mycket roande) blottläggning av innehållet i över hundra undermedel bidrog starkt till att Sverige 1913 fick en apoteksvarustadga som krävde att alla apoteksvaror skulle vara innehållsdeklarerade. Somligt i skriften är tyvärr tidlöst, som kapitlen "Huru de annonser äro affattade, hvari bedrägliga läkemedel utbjudas" och "Tilltron till de bedrägliga läkemedlen och läkemetoderna och dess orsaker".

© Shenet 1997 - 2013
Adress: http://www.shenet.se/referens/litt-naturlakemedel.html
Datum: 2018 07 22 - Uppdaterad: 2010 06 12
Cookieinfo
Made with a Mac