 |
Vad är tillåtet i kosmetika? |
|
|
|
| Först: Anmälan | Den inom EU som vill tillverka eller importera kosmetiska eller hygieniska produkter har en inledande föreskrift att följa, nämligen den om anmälan av verksamheten och produkterna. |
| Anmälan av verksamhet |
Den som "yrkesmässigt tillverkar eller importerar
en kosmetisk eller hygienisk produkt" måste
anmäla verksamheten till ansvarig myndighet, i
Sverige Läkemedelsverket, senast en månad
efter det att produkterna börjat säljas eller
användas yrkesmässigt. |
| Anmälan av produkt | Också de tillverkade eller importerade produkterna
måste anmälas för förteckning
i Läkemedelsverkets produktregister. Det är
alltid den som har slutansvaret som räknas som tillverkare
och därför menas med tillverkning här också
"omformning och omarbetning" och ändringar
av märkningen,
t. ex. när det gäller produktnamn, varumärke
eller användningsområde. Om flera företag
importerar samma produkt och säljer den under var
sitt märke ska alltså alla anmäla sin
import. • Även här lämnas uppgifter på särskild blanket från Läkemedelsverket (namn eller firmanamn, organisationsnummer eller personnummer, adress till tillverkningsplats eller första importplats inom EU, produktnamn och produkttyp; det senare listar man sig till från Kosmetikadirektivets lista över kosmetika). • Man ska också ange produktens huvudsakliga användning ("Användarkategori") och har då att välja mellan: E Egen yrkesmässig användning K Överlåtelse för konsumentbruk Y Överlåtelse för yrkesmässig användning Ö Övrigt • Per anmäld produkt betalar tillverkaren 260 kr per år upp till 200 produkter, sedan är det gratis. Färg- och doftvarianter får betraktas som samma produkt, likaså olika förpackningsstorlekar. Om man gör anmälan före 15 februari om att en produkt ska avregistreras behöver ingen årsavgift betalas för det året. Insektsmedel Insektsmedel räknas inte som kosmetika utan som kemiska produkter och sorterar under Kemikalieinspektionen. Hur "naturliga" de än är så är de bekämpningsmedel - de bekämpar djur - och måste godkännas som sådana för att få säljas. I början av 2000-talet förbjöds hundratals ämnen i bekämpningsmedel, inklusive de flesta eteriska oljor, och marknaden så gott som tömdes på t. ex. myggoljor. |
| Krav på analysmetoder | Inom EU krävs att kosmetiska produkter
och deras ingredienser ska ha genomgått pålitliga
säkerhetstester innan de säljs. Vad som är
"pålitliga tester" kan tolkas olika i
olika medlemsländer. Här finns inget grunddirektiv
att luta sig emot, utan man får se på vart
och ett av tilläggsdirektiven, i Sverige listade
i "Läkemedelsverkets föreskrifter (LVFS
1997:4) om analysmetoder för kontroll av sammansättningen
av kosmetiska och hygieniska produkter". • I fallen färgämnen, konserveringsmedel och solskyddsmedel är det enkelt: Endast uttryckligen tillåtna ämnen (listade i Kosmetikadirektivets bilagor IV, VI, VII) får användas och dessa har alla genomgått alla tester och behöver inte testas ytterligare. Nya ingredienser måste genomgå tester innan de godkänns. |
| Färgämnen | I kosmetika får endast ingå
färgämnen
som listas i Kosmetikadirektivets bilaga IV. Särskilda krav kan förekomma, t. ex.
om renhet och maxhalt. Begränsningarförekommer också, som att färgämnet • får användas i alla produkter (de flesta), • får användas, men inte i produkter som appliceras nära ögonen, • får användas, men inte i produkter som kommer i kontakt med slemhinnor, • får användas, men endast i produkter som kommer i kontakt med huden kort stund. Därtill kommer hundratals färgämnen som får användas endast i hårfärgningsmedel. Exakt vilka färgämnen som ingår i en produkt kan vara svårt för konsumenten att utröna eftersom det är tillåtet att innehållsdeklarera färgserier i klump. USA Även i USA får endast uttryckligen tillåtna färgämnen ingå. Dessa benämns FD&C (Food, Drugs & Cosmetics - tillåtna i livsmedel, läkemedel och kosmetika) eller D&C (tillåtna endast i läkemedel och kosmetika). Också "natural colorants" som inte finns med på tillåtetlistorna får användas. |
| Konserveringsmedel | Endast konserveringsmedel
som listas i Kosmetikadirektivets bilaga VI får användas. Krav som kan förekomma: • Högsta tillåtna halt finns för alla. Inget konserveringsmedel får förekomma med mer än 2 %. (Eftersom innehåll ska deklareras i mängdordning, är allt efter ett konserveringsmedel i innehållsdeklarationen mindre än 2 %.) • Andra begränsningar och krav, t. ex. endast i produkter som sköljs av. • Krav på varningstext (ovanligt). |
| Solskyddsmedel | Endast solskyddsmedel
som listas i Kosmetikadirektivets bilaga VII får användas. Krav som kan förekomma: • Högsta tillåtna halt finns för alla. Inget solskyddsmedel får förekomma med mer än 15 % förutom titandioxid 25 %. (Allt efter ett solkyddsämne i innehållsdeklarationen är alltså mindre än 15 respektive 25 %.) • Krav på varningstext kan förekomma, t. ex. "Innehåller oxibenson". |
| Villkorligt tillåtna ämnen | En del övriga ämnen
får ingå i kosmetika bara på vissa villkor.
De listas i Kosmetikadirektivets bilaga III. Tillåtna på vissa villkor • Endast i vissa produkter, som endast för yrkesmässig användning, endast i munhygienprodukter, endast i hårfärg. • Högsta tillåtna halt i den färdiga produkten. • Andra begränsningar, som förbjudet i aerosolbehållare, endast till en viss pH-halt. • Krav på varningstext, som "Undvik kontakt med ögonen", "Innehåller alkali", "Förvaras oåtkomligt för barn". Hit hör framför allt kemikalier i permanentvätskor och hårfärgningsmedel. Exempel: Väteperoxid får ingå med upp till 12 % i hårvårdsmedel, upp till 4 % i hudvårdsmedel, och produkterna ska märkas. Exempel på vanligare ämnen med begränsningar: • alkalier som ammoniak, kaliumhydroxid, natriumhydroxid, • syror som benzoesyra, borsyra, salicylsyra, • alkoholer som benzylalkohol, metanol, • andra ämnen som fenol, talk , 6-methylcoumarin. Provisoriskt tillåtna ämnen En andra förteckning upptar ämnen som endast får användas t.o.m. ett angivet datum, alltså i praktiken en förbudslista. De syntetiska myskerna myskxylen och myskketon fick t. ex. användas t.o.m. september 2004. |
| Och... | ...vad är förbjudet? |
|
|
|
|
• Litteratur:
Se t. ex. Antczak och Antczak (2001). |
|
|
|
|
|
© Shenet 1997 - 2013 |
|
|
|
|
