Shenet - Marknadsföring av kosmetika


	Lagstiftning Marknadsföring av kosmetika

God marknads- föringssed	Här gäller som vid all försäjlning Marknadsföringslagen. Man ska "iaktta god marknadsföringssed", d.v.s. inte vilseleda om produktens art, mängd, kvalitet, ursprung, användning eller inverkan på hälsa och miljö. Det innebär i praktiken att man ska kunna visa upp godtagbart vetenskapligt stöd för sina påståenden om varan.
Medicinska påståenden	Kosmetika är väl definierat i lagen. ("Allt utvärtes som är verkningslöst", säger cynikern, "eftersom det så fort det visar sig verkningsfullt räknas som läkemedel".) Oavsett preparatets effekt så är det tillverkarens, säljarens etc. marknadsföring som räknas. Så fort man gör medicinska påståenden (säger att preparatet i något avseende är verkningsfullt) klassificeras det som ett läkemedel eller naturläkemedel och ska registreras som ett sådant.
Vad man får påstå	Icke-medicinska påståenden får man göra utan att krävas på läkemedelsregistrering, så länge påståendena inte syftar på en sjukdom. • Tandkrämer: Man får t. ex. säga att de "förebygger karies", "skyddar känsliga tandhalsar" och "motverkar plack", men inget något om vad plack kan leda till. • Rengörande medel mot akne: Man får säga "skyddar mot finnars och pormaskars uppkomst", "antibakteriell" och "antiseptisk". Påstår man däremot att preparatet behandlar akne ska det räknas som ett läkemedel. • Ögonbad för ögonsköljning: Här får man endast göra påståenden om "rengöring". • Rengörande produkter: "Mjukgörande" och "antiseptisk" går bra. • Massageoljor: "Avslappnande" är tillåtet.
Djurförsök	• För att en produkt ska få marknadsföras som "djurvänlig", "icke testad på djur" etc. ska det ha gått fem år sedan produkten eller dess ingredienser djurtestades. Tidigare djurförsök än så behöver inte deklareras. I praktiken fungerar det så att tillverkare använder ingredienser som andra djurtestat för fem år sedan eller tidigare och saluför produkterna som djurvänliga. • Kosmetikadirektivet och LVFS 1996:7 stadgar också att när djurförsök omnämns ska det framgå klart om försöken gäller slutprodukten eller dess beståndsdelar.
"Naturlig"	Sverige "Naturlig" kan vad som helst kallas, t. ex. något som innehåller 1 % (eller 0%) av något "naturligt ämne" - vad nu "naturligt" är. Om "naturlig" betyder något alls, brukar det vara att produkten innehåller lite mindre färgämnen eller doftämnen än andra som inte fått naturlig etikett. När det gäller doftämnen kan mängden göra skillnad eftersom dessa hör till de vanligaste irriterande ämnena. Och, som alla vet, är det mycket kostsamt att göra produkter som innehåller mindre av något (små serier... extra teknologi...) och naturliga etiketter är ju också fruktansvärt dyra, så allt "naturligt" måste alltid kosta minst 30 % mer. "Hypoallergen", "allergitestad", "dermatologiskt testad", "non-irritating" är inte heller något tillverkaren behöver leva upp till och är svårt att kolla eftersom det handlar om definitionsfrågor och marknadsföring. USA "Naturlig" och de övriga termerna betyder inte heller här något. FDA (U.S. Food & Drug Administration) prövade saken för några år sedan genom att dra ett företag inför domstol. Nog borde väl en produkt som kallas "naturlig" innehålla mer naturliga och mindre syntetiska ingredienser än andra jämförbara produkter? Men vad är "naturligt"? En destillerad eterisk olja? En extraherad? Ett isolerat ämne ur en eterisk olja? Ett naturidentiskt ämne? Det tilltalade företaget vann på grunden att FDA inte har någon rätt att styra marknadsföringen av produkter. FDA gick också till domstol för att utreda termer som "hypoallergen", "allergy tested", "non-irritating" och "dermatologically tested". Sådant borde väl i alla fall vara testat och ha visat sig irritera mindre eller ge färre eller mindre allergiska reaktioner? Också här vann företaget och på samma grund - här handlade det om marknadsföring och där hade FDA ingen talan.
"Oparfymerad"	"Unscented", "fragrance free", "oparfymerad" etc. betyder så gott som aldrig utan doftämnen. Om inte annat så finns doftämnen som ska maskera råvarornas lukt. Se om lagstiftning om innehållsdeklaration.
Myndigheter	Sverige • Konsumentverket/KO övervakar reklamen och kan i kraft av Marknadsföringslagen § 15 ingripa mot "en näringsidkare som vid sin marknadsföring låter bli att lämna sådan information som är av särskild betydelse från konsumentsynpunkt" och ålägga näringsidkaren att lämna sådan information. Hit kan var och en anmäla vad man betraktar som otillbörig marknadsföring. • Vad gäller innehållet och dess redovisning, se Innehållsdeklaration. Storbritannien • Director General of Fair Trading (DGFT) spelar samma roll som Konsumentverket/KO i Sverige. Marknadsföringslagen motsvaras av Trade Descriptions Act som förbjuder tillverkare och annonsörer att lämna falska eller missledande uppgifter om sina varor. USA • Som framgår av exemplen ovan har FDA ingen auktoritet vad gäller marknadsföringen.
Vidare	• Avgränsning mot läkemedel • Blaha-blaha

• Litteratur: Antczak och Antczak (2001). • Nätpublikationer - följ länkar till lagtexter. Kosmetikadirektivet = Rådets direktiv 76/768/EEG om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om kosmetiska produkter; om djurförsök artikel 6, punkt 3. Läkemedelsverkets föreskrifter (LVFS 1995:22, ändrad och omtryckt 1996:7) om kosmetiska och hygieniska produkter; om djurförsök 12 §. Marknadsföringslag (1995:459). Läkemedelslag (1992:859).


© Shenet 1997 - 2011 Adress: http://www.shenet.se/referens/lagmarknadsforing.html Datum: 2012 02 09 - Uppdaterad: 2009 01 18 Cookieinfo